Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

De närmaste åren planeras storskaliga investeringar i Stockholm-Mälarregionens infrastruktur. Men arbetskraften att genomföra jobben saknas. Nu krävs betydande kompetensförstärkning inom kritiska yrken relaterade till anläggning och underhåll av infrastrukturen inom trafikslagen vägtrafik, järnväg, luftfart och sjöfart. Det visar en ny rapport framtagen av Mälardalsrådet som branschorganisationen Byggföretagen medverkat i.

Sydsvenska Dagbladet har i en serie artiklar granskat yrkesprogrammen, och bland annat påvisat brister i byggprogrammet.

Regeringen och Sverigedemokraterna överväger att införa en tvåårig yrkesskola för elever som inte har tillräckliga betyg för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Men endast tre av tio byggföretagare vill anställa en minderårig som inte har läst bygg- och anläggningsprogrammet. Det visar Byggföretagens senaste Byggbarometer.

Idag presenterade Myndigheten för yrkeshögskolan resultatet kring beviljande av nya yrkeshögskoleutbildningar. Antalet beviljanden inom samhällsbyggnad och byggteknik ökar med 11% jämfört med 2023. Konkret innebär det exempelvis att Sveriges enda utbildning till anläggningsdykare på Yrgo i Göteborg fått fortsatt förtroende, att branschen fått en helt ny utbildning till Platschef hållbar produktion på fem orter runt om i landet samt medel till en ny byggledarutbildning i Sundsvall.

Regeringen avsätter 1,7 miljarder kronor av budgeten 2024 på fler utbildningsplatser till bristyrken. –Tillskottet betyder stora möjlighet för bygg- och anläggningsbranschen att få utbildningar till yrken som inte erbjuds inom gymnasiet – såsom håltagare, ställningsbyggare, golvläggare och bantekniker, säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.

Skolverket bör få ett nytt uppdrag att utvärdera försöket med branschskolor. - Elevernas anställning sex månader efter avslutad utbildning behöver kartläggas. Till vilken del matchar elevernas anställning den genomförda utbildningen? säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.

Byggföretagens och Sekos gemensamma ansökan om medel för att utveckla en branschvalideringsmodell för signaltekniker har beviljats med drygt en miljon kronor av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har presenterat vilka yrkeshögskoleutbildningar som beviljas medel att starta 2023. - Sverige har stora behov av bygg- och anläggningsinvesteringar i hela landet. Med begränsade resurser väljer MYH att prioritera teknikområden för att underlätta klimatomställningen inom industrin. Tyvärr drabbas platserna inom samhällsbyggnad, säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.

Rekryteringsbehovet bland samhällsbyggaryrken i Mälardalsregionen är cirka 7 000 individer per år fram till 2030 justerat efter pensionsavgångar. Det visar en ny rapport framtagen av Mälardalsrådet och branschorganisationen Byggföretagen.

Enligt Byggföretagens senaste Byggbarometer har 88 procent av byggföretag verksamma i Sverige svårt att få tag på arbetskraft. Bristen på arbetskraft leder till färre affärer. 75 procent av byggföretagen säger att de tackat nej till jobb för att de inte haft tillräckligt med personal eller rätt kompetenser.

Utbildningsminister Anna Ekström lägger idag fram lagförslag för bättre matchning och fler yrkesutbildningar.

Idag lägger skolminister Lina Axelsson Kihlblom fram ett lagförslag på att högskolebehörighet ska ingå i alla gymnasieutbildningar. Initiativet har drivits på av Byggföretagen tillsammans med fack, arbetsgivarorganisationer och elever sedan 2018. Byggföretagen ser att det är en viktig del i arbetet för att öka söktrycket till yrkesprogrammen, däribland bygg- och anläggningsprogrammet.

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har nu presenterat vilka yrkeshögskoleutbildningar som beviljas medel att starta 2022. I år har utbildningar inom Data/IT prioriterats, vilket fått direkta konsekvenser för bygg- och anläggningsbranschen där det råder stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildade. Inom området samhällsbyggnad och byggteknik, där många av branschens utbildningar ingår, beviljades medel enbart till 50 av de 205 inkomna ansökningarna.

Antalet sökande till bygg- och anläggningsprogrammet läsåret 2021/22 minskade jämfört med förra året. Och det är långt till regeringens jämställdhetsmål för byggbranschen. Det visar Skolverkets officiella statistik över hur elever sökte till höstens gymnasieskola. Statistiken baseras på den slutliga antagningen bland samtliga sökande den 1 juli.

Idag föreslog utbildningsminister Anna Ekström att högskolebehörighet ska ingå i alla gymnasieutbildningar. Initiativet välkomnas av Byggföretagen, som ser att det är en viktig del i arbetet för att öka söktrycket till yrkesprogrammen, däribland bygg- och anläggningsprogrammet.

Myndigheten för yrkeshögskolan har fått rekordmånga ansökningar i år och tvingas därför ge avslag på två tredjedelar, däribland flera viktiga utbildningar inom området samhällsbyggnad och byggteknik. Det ger direkta konsekvenser för bygg- och anläggningsbranschen, där det råder stor brist på kompetens inom flera områden.

Ny officiell statistik från Skolverket visar att antalet kvinnliga förstahandssökande till Bygg- och anläggningsprogrammet ökade med hela 32% höstterminen 2020 jämfört med 2019. En efterlängtad ökning som branschen och utbildningssektorn har arbetat hårt för.

Regeringen aviserade igår omfattande satsningar inom utbildningsområdet, vilket välkomnas av bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen som under en längre tid har flaggat för kompetensbrist, både vad gäller yrkesarbetare och tjänstepersoner.

I veckan släppte Skolverket officiell statistik om söktrycket till gymnasieprogrammen 2019/20. De bekräftade vad höstens preliminära siffror visade – och det vi i branschen tidigare har varnat för – en drastisk minskning av sökande elever till Bygg- och anläggningsprogrammet.

Byggindustrin är den enda branschen där kvinnliga chefer har högre lön än sina manliga chefskollegor. Kvinnorna i privat sektor tjänar hela sex procent mer, enligt statistik från SCB. - Ansträngningarna för att bredda rekryteringen har gett resultat, säger Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Sveriges Byggindustrier.