Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Nu införs för första gången arbetstidsförkortning inom tjänstesektorn. Först ut blir kollektivavtalet TechSverige IT. Det tecknade avtalet ger omkring 6 000 ingenjörer inom IT-sektorn arbetstidsförkortning motsvarande en dag om året och höjda löner motsvarande märket inom industrin på 6,4 procent på två år. Även avsättningen till flexpension har byggts på.

Efter förhandlingar utifrån ett mycket svårt utgångsläge så har arbetsgivare och fack inom industrin enats om löneökningar på 6,4 procent i ett 24 månader långt avtal som löper ut den 31 mars 2027. Därmed har parterna inom industrin satt normen för lönekostnadsökningar på svensk arbetsmarknad. Välkommen till pressträff om avtalet klockan 09.00, tisdagen den 1 april!

Facken inom industrins löneökningskrav står sig. Det motiveras av en positiv utveckling för konkurrenskraften och en god lönsamhet i svenska företag. Detta framgår i en ny rapport om det ekonomiska läget.

I dag måndag den 3 februari 2025 utväxlas yrkanden inför avtalsförhandlingarna mellan Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao och arbetstagarorganisationerna. Budget i balans, fortsatt effektivisering och åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen är de frågor Skao främst kommer att driva.

TechSverige, Sveriges ledande bransch- och arbetsgivarorganisation för techföretag, har idag växlat krav med de berörda fackförbunden inför avtalsförhandlingarna för it-, tech- och telekombranschens avtal. Målet är att skapa moderna avtal som är konkurrenskraftiga, hållbara och anpassade till företagens förutsättningar för att stärka både medarbetare och arbetsgivare.

Nu startar avtalsrörelsen även för 22 000 ingenjörer inom tjänstesektorn. Först ut gentemot arbetsgivarna TechSverige inom IT och telekom kräver Sveriges Ingenjörer avsättning till arbetstidsförkortning, borttagen kvalifikationstid för föräldralöneutfyllnad och en löneökning på minst 4,2 procent.

Idag växlar arbetsgivarna och facken inom industrin yrkanden inför avtalsförhandlingarna 2025. ”Det är produktivitet, kostnadskontroll och långsiktighet som svensk industri behöver”, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

”Stärkt konkurrenskraft, ökad produktivitet och flexibilitet i avtalen är våra övergripande mål när vi går in i avtalsförhandlingarna med Pappers”, säger Per Widolf, förhandlingschef hos Industriarbetsgivarna.

”För att det här ska gå i mål måste fokus ligga på företagens konkurrenskraft och medarbetarnas jobb”, säger förhandlingschef Anna Freij. Hon tycker att fackens krav på 4,2 procent rimmar illa med läget i den grafiska branschen och vittnar om att man inte inser allvaret.

”För att det här ska gå i mål behöver vi ta ett gemensamt ansvar”, säger förhandlingschef Anna Freij som inte tycker att fackens krav på 4,2 procent vittnar om att man inser allvaret. Under torsdagen växlade TMF yrkanden med de fackliga motparterna GS-facket, Unionen, Sveriges Ingenjörer respektive Ledarna och därmed är avtalsrörelsen i gång.

”För att vi ska gå i mål med ett märke som alla kan acceptera måste parterna höja blicken och se konsekvenserna för alla Sveriges företag”, säger förhandlingschef Anna Vargö. Hon tycker inte att kombinationen av krav på 4,2 procents löneökning, arbetstidsförkortning och låglönesatsning vittnar om att facken inser allvaret.

Regionstyrelsen behandlar ett 30-tal punkter på sitt kommande sammanträde. Här är en sammanfattning av några av de ärenden som tas upp.

De som arbetar i kvinnodominerade yrken tjänar i genomsnitt 8 900 kronor mindre än de som arbetar i jämförbara yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning och gapet ökar, enligt en ny rapport från Lönelotsarna som lanseras på Equal Pay Day. Lärare, socialsekreterare och andra yrken som är viktiga för att förebygga gängkriminalitet halkar efter polisers löner.

Grafiska Företagen och Gröna arbetsgivare varnar för att industrifackens krav på 4,2 procents löneökningar skadar både svensk konkurrenskraft och förutsättningarna för långsiktiga reallöneökningar. De betonar att en stabil internationell konkurrenskraft måste byggas på ökad produktivitet, inte en svag kronkurs.

Gröna arbetsgivare och Grafiska Företagen varnar för att industrifackens krav på 4,2 procents löneökningar skadar både svensk konkurrenskraft och förutsättningarna för långsiktiga reallöneökningar. De betonar att en stabil internationell konkurrenskraft måste byggas på ökad produktivitet, inte en svag kronkurs.

Tre forskare, varav en från Arena Idé, ska undersöka trepartsuppgörelser och den svenska modellen i en ny era.

”Sverige är ingen isolerad ö. Svenska faktorer kan inte styra lönebildningen, det är den internationella konkurrenskraften som är vägledande.” Det säger Kerstin Hallsten i en kommentar till Konjunkturinstitutets årliga lönebildningsrapport.

Forskning tyder på en lönepremie för nyanställda inom jobb som kräver AI-kompetens. Men en bredare lönekonkurrens uteblir.

Industrins produktivitet och nominella kostnadsökningar relativt omvärlden är viktiga ingångsvärden i kommande avtalsförhandlingar. Vi behöver vara långsiktiga. Vi vill vårda industriavtalet och vara uthålliga. Detta säger Industriarbetsgivarna och IKEM.

I en ny Ratio-rapport utforskar nationalekonomen och statsvetaren Nils Karlson förekomsten av sympatiåtgärder på den svenska arbetsmarknaden och dess konsekvenser för företag, arbetstagare och samhället i stort. Rapporten föreslår att rätten till sympatiåtgärder begränsas och att ett proportionalitetskrav införs.