Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Naturvårdsverket lämnar varje år ett underlag till regeringens klimatredovisning. I årets redovisning säger Naturvårdsverket att Sverige kommer få svårt att nå sina klimatmål, både till 2030, 2040 och 2045. “Det här visar på vikten av aktivt skogsägande och långsiktiga regler i den svenska skogen”. Säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

Idag överlämnar Miljömålsberedningen sin slutredovisning till Regeringen om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt hantera upptag och utsläpp av växthusgaser inom jord- och skogsbrukssektorn. LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

Skogsutredningens förslag kan skapa ett tydligt regelverk för skogen och öka rättssäkerheten för landets skogsägare. Positivt för landets enskilda skogsägare vars förutsättningar de senaste åren har varit osäkra. Dyra och långdragna rättsprocesser påverka stabilitet och långsiktighet inom skogen. Vilket sin tur riskerar att svenska skogsägare tappar investeringsvilja och konkurrenskraft. LRF välkomnar förslag för långsiktigt och konkurrenskraftigt skogsbruk som bidrar till tillväxtfrämjande åtgärder likväl som insatser som främjar naturvård och biologisk mångfald.

Äganderätten har blivit en högaktuell fråga under hösten, särskilt kopplat till rättsfall om artskyddet och grundlagskommitténs arbete. Ett uppmärksammat fall gäller Kristofer Stigen i Bollebygd, som nekats ersättning efter ett avverkningsförbud kopplat till en tjäderspelplats. LRF stöttar nu fallet som ett principmål för att stärka skogsägares rättigheter.

I Dagens industri DEBATT klargör LRF att Sveriges 300 000 enskilda skogsägare spelar en nyckelroll i den gröna omställningen. De ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av vårt gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom. Skogsägare ska då, enligt grundlagens intentioner, kompenseras ekonomiskt på ett rättvist sätt. Så är det inte idag och det får större konsekvenser en drabbade skogsägare. Svårare att nå klimatmålen och mindre skatteintäkter till välfärden, för att nämna några.

Skogsägarnas forskningsfond har beslutat stödja två projekt för utveckling av hållbart skogsbruk med sammanlagt tre miljoner kronor. Genom att utveckla digitala beslutsstöd och AI ska skogsägare få bättre stöd och underlag för beslut om dikning och återvätning av sina skogar och utveckling av hyggesfritt skogsbruk. SkogsForsk ansvarar för genomförandet av projekten.

Regeringen har idag presenterat utredningsdirektiven till artskyddsutredningen som annonserades tidigare i somras. “Tyvärr saknas fortfarande tydlighet om ersättning och översyn av bestämmelserna kring fåglar som försvårar skogsägarens långsiktiga arbete med att bruka skogen för nästa generation”. Säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.

En ny rapport från LRF Den dolda revolutionen i skogen beskriver en systemförändring där hänsyn och avsättningar i den svenska skogen avgörs av generella bestämmelser i stället för myndighetsbeslut i det enskilda fallet. Rapporten presenterar även ett antal konkreta lösningar om hur problematiken skulle kunna avhjälpas.

Under andra kvartalet 2024 fortsätter återhämtningen i det gröna näringslivet och landar sammantaget i en svagt positiv syn på den framtida konjunkturen. Det visar konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund. ”Får vi ett bra odlingsår, en stärkt samhällsekonomi och fler räntesänkningar från Riksbanken så kan vi förhoppningsvis se ett ännu bättre resultat under tredje kvartalet”. Säger Anna Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund.

Regeringen kommer enligt ett pressmeddelande tillsätta en utredning inom klimat- och näringslivsdepartementet för att se över artskyddsförordningen. ”LRF välkomnar utredningen men det är långt kvar till ett rättssäkert och balanserat artskydd”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

LRFs rapport ”Artskyddet och skogen” visar på 2 miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk, ungefär 4 miljoner fotbollsplaner (hela ytan Stockholm, Uppsala och Södermanlands län), enbart till följd av fem bedömda arter. Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara ca 10 miljarder kr per år. Frågan är vem som ska betala?

Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna bjuder in till en digital sändning den 23 januari med analyser, spaningar och diskussion om EU-året 2024. Medverkar gör de svenska Europaparlamentarikerna Emma Wiesner, (C), Erik Bergkvist, (S), Jessica Polfjärd, (M), Pär Holmgren, (MP) samt företrädare för SIEPS och skogsnäringen.

Regeringens bioekonomiutredningen har idag presenterat sitt slutbetänkande. Hus, värme, drivmedel, papper, kemikalier. Allt och mycket mer är möjligt att skapa med förnybara resurser och det är det som bioekonomin syftar till. Bioekonomi är när vi skapar ekonomiskt värde av förnybara råvaror från jord, skog och vatten.

Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens nya riktlinjer för hur artskyddsbestämmelserna ska tillämpas och tolkas kommer ge stora konsekvenser för skogsbruket. – Den enskilde skogsägarna kommer i kläm. De nya riktlinjerna är en tydlig signal till politikerna att artskyddsbestämmelserna och närliggande regelverk måste ses över, säger Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

Det råder en splittrad syn på framtiden bland landets skogs- och lantbrukare. Det visar LRFs konjunkturbarometer för det tredje kvartalet. Två av fem delbranscher uppvisar en ökad optimism jämfört med förra mätperioden, en återhämtar sig från en tidigare mycket låg nivå medan växtodlare och animalieproducenter har en tydligt mer negativ framtidstro. Sommarens extremväder har haft särskild stor inverkan på dessa två produktionsgrenar, vilket satt tonen för konjunktursynen detta kvartal.

Naturens egna lösningar kan mildra effekterna av extremväder som torka och översvämningar. Att bevara skogar, restaurera våtmarker och satsa på gröna städer kan spela en viktig roll. En rad positiva exempel är på gång både i Sverige och globalt, visar en kartläggning från WWF.

Imorgon, onsdag den 14 juni, presenterar LRF rapporten som visar på att EU:s lagförslag för restaurering av naturen kommer att få stora konsekvenser för Sveriges jord- och skogsbruk. Detta kommer att ske samtidigt som Sveriges energi- och livsmedelsproduktionen behöver öka, inte minska. EU:s lagförslag beräknas kosta svenska staten hundratals miljarder kronor och är ett hårt slag för den utveckling som nu sker på den svenska landsbygden.

Det svenska lantbruket befinner sig i ett avvaktande läge, enligt ”Grönt Näringslivsindex” för andra kvartalet 2023. Det sammanlagda indexet för hela det gröna näringslivet för perioden visar på en fortsatt negativ syn och stannar på 93,2, där 100 anger en neutral syn på den framtida konjunkturen. Sjunkande priser på sålda varor och tjänster och kraftigt ökade finansieringskostnader på grund av den höjda räntan, som slår hårt mot ett kapitalkrävande lantbruk, oroar företagarna i det gröna näringslivet. Några ljusglimtar kan dock skönjas, särskilt lägre kostnader för inköp av viktiga insatsvaror som bränsle, el, foder och kvävegödsel.

Högsta domstolen slog idag fast att markägare ska ersättas ekonomiskt om myndigheterna begränsar skogsägarens möjlighet att använda sin egen mark. Enligt nuvarande tillämpning av artskyddsreglerna är det flera 100 miljarder kronor kommande år som staten måste ersätta skogsägarna. LRF anser att domen är en seger för rättssäkerheten och avgörande för att trygga det småskaliga företagandet på landsbygden.

Bioenergi från skogen i form av grot och bränsleved kommer även i fortsättningen räknas som 100 procent förnybart. Det beslutades i EU-parlamentet i dag, torsdagen den 30 mars. "Det är en stor lättnad. Skogsbränslen har varit centralt för att vi ska kunna ha en i princip fossilfri uppvärmning, och fasa bort fossilt i allt från stora industrier till växthus. Nu ser vi framför oss att vi kan vidareutveckla nya produkter och biodrivmedel", säger LRF Skogsägarnas ordförande Paul Christensson.