Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Varmt välkommen att delta på LRF Skånes regionstämma torsdagen den 20 mars. Du som journalist kan närvara under hela stämman som genomförs på SLU Alnarp. Valberedningen föreslagit fem nya kandidater till LRF Skånes regionstyrelse. De har alla en gedigen bakgrund inom de gröna näringarna och brinner för att utveckla svenskt lantbruk.

2024 var ett viktigt år för återhämtning för det gröna näringslivet. När 2025 inletts kan en stabil framtidstro bland lantbruksföretagen konstateras, som spelar en avgörande roll det svenska samhällets motståndskraft. Det framgår av den första kvartalsrapporten i konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund.

LRF presenterar idag en ny rapport, "Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp", som tydligt visar att jordbruket har en viktig roll att spela för att Sverige ska nå klimatmålen. ”Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Sveriges jord- och skogsägare brukar mark som våra familjer ofta ägt, investerat i och brukat i generationer. Med det kommer inte bara ett djupt kunnande, utan också en stark ansvarskänsla som går långt utöver det vanliga. Vi lever inte bara av vår jord, vi lever med den och för den. För oss och kommande generationer. Allt detta har LRF paketerat och kommer unboxas idag på Moderaternas Sverigemöte.

Beredskap diskuteras som aldrig förr och Europa rustar för kris. Nu möts länets livsmedelsproducenter till årsstämma, här ser du vad som ska diskuteras.

LRF Sydosts valberedning har nominerat Maria Wachtmeister, verksam på Johannishus Gods i Blekinge, som ny ledamot i regionstyrelsen. Beslutet kommer att fattas på regionstämman den 25 mars i Växjö konserthus.

Sveriges biologiska mångfald behöver ett lantbruk som kan och vill investera. En begränsade faktor för framtida investeringar är alla lagar, regler och kontroll, där nu EU:s avskogningsförordning kan sättas upp på topplistan. Regeringens utredning för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning försöker mildra effekterna men når långt ifrån fram hela vägen. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. EU:s avskogningsförordningskapar en kontrollinflation där det långt ifrån är säkert att ansvariga myndigheter kommer klara av sitt uppdrag när EU:s avskogningsförordning börjar att tillämpas den 30 december 2025. Vad gäller då, hur kommer den enskilda lantbrukaren att drabbas?

Idag överlämnar Miljömålsberedningen sin slutredovisning till Regeringen om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt hantera upptag och utsläpp av växthusgaser inom jord- och skogsbrukssektorn. LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

Välkommen till LRFs presswebbinarium EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald idag, fredag den 14 januari kl. 08.30. På presswebbinariet kommer LRF analysera och kommentera utredningen "Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning” kommande förslag. Utredningen kommer att försöka mildra de stora konsekvenserna som EU:s avskogningsförordning innebär för Sveriges jord- och skogsbruk. Tyvärr riskerar utredningen förslag långt ifrån att räcka. EU:s avskogningsförordning kommer att få negativa effekter i form av minskad tillgång till förnyelsebar fossilfri energi och material samt betesmark, med minskad biologisk mångfald som följd. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. Lantbruket riskerar även att bli en brottslig handling.

LRF Skåne och Länsstyrelsen Skåne bjuder in till en dag fylld av viktiga diskussioner, praktiska insikter och möten kring de regler och kontroller som påverkar lantbrukares vardag. Vår ambition är att skapa en fördjupad dialog mellan företagare och myndighetsrepresentanter, med syfte att förbättra förståelsen och samarbetet på detta centrala område.

I dagens Sverige kan bonden Kurt Hyttsten, 70, inte avverka sin skog. Samtidigt kan företaget Skistar, som äger alpina anläggningar i samma län, få godkänt tillstånd att avverka sin skog. Trots att båda skogarna har spår av samma fridlysta fågel. Så länge grundlagen inte förtydligas inom egendomsskyddet kommer rättvisan åka slalom mellan myndigheterna och lantbrukarna får betala.

På Aftonbladets debatt uppmärksammar LRF hur Naturvårdverkets kommande förslag på älgförvaltning "Jaktmin" skjuter ner klimatmålen. Naturvårdverket vill garantera att ett visst antal älgar kan fällas i de svenska skogarna varje år, det kommer göra det omöjligt att nå andra samhällsmål som exempelvis Trafikverkets nollvision och de svenska klimatmålen. Beslut som är fattade av riksdagen körs över av att svenska jägare ska känna att de har en meningsfull upplevelse när de jagar älg.

Utredningen “En modern personalförsörjning av det civila försvaret” har nyligen presenterats. “Det här är en viktig utredning för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Ju bättre förberedda vi är och ju mer vi kan säkra att vi har tillgång till den arbetskraft som krävs för att producera livsmedel även i kristid, desto bättre förberedda kommer vi vara för framtida kriser.” Säger Anna Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund.

”LRF välkomnar Riksbankens besked att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. I en osäker omvärld är det angeläget att Riksbanken inte skapar oro genom att avvika från sin tidigare ränteprognos utan infriar förväntningarna om en räntesänkning i inledningen av 2025”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF.

Trenden inom lantbruket är tydlig – allt färre lantbrukare försörjer allt fler svenskar med livsmedel. År 1950 fanns det cirka 18 personer i Sverige per lantbrukare. År 2023 hade den siffran tiofaldigats till 188 personer per lantbrukare. Livsmedelsberedskapen behöver öka men det handlar inte bara om tillgång till insatsvaror, utan även om människor. I lantbrukets första rapport inom sociala hållbarhet, ”Världens bästa jobb?”, föreslår LRF flera politiska åtgärder. Vikten ligger på att minska den administrativa bördan och fastställa lantbruket som en samhällsviktig verksamhet. Centrala faktorer för att uppnå goda resultat inom lantbrukets sociala hållbarhet.

LRF är positiva till regeringens lättnader i strandskyddet. Alla vattensamlingar fångar kväve och fosfor och ger därmed renare vatten. Vattensamlingar kan även ha ett beredskapssyfte och användas vid bekämpning av uppkomna bränder. Ett stort antal samhällsnyttor är helt enkelt kopplade till små vattensamlingar, men dagens strandskydd hindrar denna utveckling.

Trots tydliga regeringsdirektiv till grundlagskommittén om att egendomsskyddet i grundlagen skaförstärkas har kommittén inte lagt fram förslag inom alla delar av sitt uppdrag. Detta trots att regeringen och Socialdemokraterna är överens i sakfrågan – att markägare som skyddar sin skog och mark ska få ersättning för det. Nu behöver regeringen och Socialdemokraterna i kommande behandling av ändringarna i regeringsformen säkerställa att enskilda jord- och skogsägare får det skydd som grundlagen är menad att ge.

EU-kommissionen har nu dragit slutsatsen att Sveriges förslag till gårdsförsäljning är tillräckligt proportionerligt och inte kommer ha någon reell inverkan på den gemensamma marknaden. Detta innebär att gårdsförsäljning kan införas i Sverige redan i sommar (den 1 juni 2025).

Regeringen klargör i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för 10 000-tals jord- och skogsbrukare och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare uppskattat kostnaden till närmare 100 miljarder kronor för att uppnå målen enligt Sveriges tidigare sätt att rapportera. Sveriges rapportering har skiljt sig från övriga EU-länder. Med 1995 som referensmål innebär det att Sverige får liknade ambitionsnivå som flertalet EU-länder.

Skogsutredningens förslag kan skapa ett tydligt regelverk för skogen och öka rättssäkerheten för landets skogsägare. Positivt för landets enskilda skogsägare vars förutsättningar de senaste åren har varit osäkra. Dyra och långdragna rättsprocesser påverka stabilitet och långsiktighet inom skogen. Vilket sin tur riskerar att svenska skogsägare tappar investeringsvilja och konkurrenskraft. LRF välkomnar förslag för långsiktigt och konkurrenskraftigt skogsbruk som bidrar till tillväxtfrämjande åtgärder likväl som insatser som främjar naturvård och biologisk mångfald.