Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.

Som enda sjukhus i landet får Akademiska/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för en grupp ärftliga hudsjukdomar, gendermatoser. Jämte fyra andra universitetssjukhus får Akademiska också nationellt ansvar för svåra hudsymtom. Besluten om att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj.

Nu står det klart att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för tarmrehabilitering för barn upp till 18 år. Beslutet, som togs av nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj, innebär att vården koncentreras till fyra universitetssjukhus. Det som omfattas är rehabilitering vid kronisk tarmsvikt, medfödda tarmsjukdomar och oklara sjukdomstillstånd i tarmen.

Allt fler personer med hjärtrytmrubbningar får pacemaker eller defibrillator inopererade, vilket leder till ett ökat behov av borttagande av elektroder vid infektioner eller vid när dosa och elektroder inte fungerar korrekt. Den 8 mars beslutade Nämnden för nationell högspecialiserad vård att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får nationellt ansvar för denna vård tillsammans med ytterligare tre sjukhus.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid systemisk amyloidos, ovanliga sjukdomar som beror på felveckade proteiner och ofta påverkar flera organ såsom hjärta och njure. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 8 mars, innebär att vården koncentreras till tre sjukhus.

Nu står det klart att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 8 mars, innebär att vården koncentreras till tre universitetssjukhus.

Region Östergötland ansöker om tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom ytterligare två områden. Det handlar om högisoleringsvård vid högsmittsamma sjukdomar och vård av svåra hudsymtom.

Region Östergötland kommer att ansöka om tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom vulvacancer. Det beslutade regionstyrelsen idag. Regionen har sedan tidigare tillstånd inom tre andra medicinska områden, däribland avancerad kirurgi vid förlossningsskador.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.

[PRESS RELEASE 12 October 2015] A study is to be conducted for the first time involving the transplantation of stem cells into unborn babies with the brittle-bone disease osteogenesis imperfecta, which causes repeated fractures often before birth. The study is to be coordinated by Karolinska Institutet but to be run as a collaboration between several leading European research centres and companies.

För första gången genomförs en studie där stamceller transplanteras till foster med bensjukdomen osteogenesis imperfecta. Barnen drabbas tidigt i livet av upprepade frakturer, ofta redan i fosterstadiet. Studien koordineras från Karolinska Institutet men görs i samarbete med ett flertal starka europeiska forskningscentra.

Osteogeneis imperfecta (OI) is a congenital bone disease that causes stunted growth and repeated, painful fracturing. Ultrasound scans can reveal fractures already in the fetus, and now an international team of researchers from Sweden, Singapore and Taiwan have treated two babies in utero by injecting bone-forming stem cells. The longitudinal results of the treatment are published today in Stem Cells Translational Medicine.

Osteogeneis imperfecta (OI) är en medfödd bensjukdom, som innebär att patienterna blir kortvuxna och får upprepade, smärtsamma benbrott. Via ultraljud kan man redan under graviditeten upptäcka frakturer på det ofödda barnet. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor från Singapore och Taiwan behandlat två barn redan innan de föddes genom att injicera stamceller som bildar ben. I dag presenteras långtidsresultat från behandlingen i tidskriften Stem Cells Translational Medicine.