Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag rapporterar bränsle- och drivmedelsbolagen organisation Drivkraft Sverige att utsläppen från bensin och diesel ökade med 22 procent 2024 jämfört med 2023. Alltså den bransch som omfattades av den tuffa reduktionsplikten men vars medlemmar samtidigt såg fördelarna med att tvingas sänka sina utsläpp och utveckla framtidens bensin och diesel.

Drivkraft Sverige presenterar idag ”Omställningsbarometern” som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt inom drivmedels- och laddbolagsbranschen. Koldioxidutsläppen från bensin och diesel ökade med 22 procent under 2024 jämfört med 2023. Orsaken till utsläppsökningen är främst att andelen hållbara biodrivmedel i vägtrafiken minskat kraftigt till följd av att reduktionsplikten sänkts. Andelen biodrivmedel är nu på den lägsta nivån sedan 2014. De totala utleveranserna av bränsle ökade också något vilket bidrar till utsläppsökningen. Användningen av HVO100 ökar men uppväger inte den sänkta reduktionsplikten.

Trafikverkets preliminära statistik visar att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ökade med 18 procent under 2024 jämfört med 2023.

Drivkraft Sverige presenterar idag ”Omställningsbarometern” som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt för drivmedels- och laddbolagen. Omställningen har fått sig en törn, koldioxidutsläppen från bensin och diesel ökar med 23 procent under årets första tio månader jämfört med samma period 2023. Orsaken till utsläppsökningen är att andelen hållbara biodrivmedel i vägtrafiken minskat kraftigt till följd av att reduktionsplikten sänkts. Andelen biodrivmedel är nu på den lägsta nivån sedan 2014. Användningen av HVO100 ökar men uppväger inte den sänkta reduktionsplikten.

För att klimatomställningen ska bli rättvis måste de höginkomsttagare som har störst utsläpp betala mest. Låginkomsttagare med mindre klimatutsläpp bör få ekonomiskt stöd för att klara av att ställa om. Idag lägger Naturskyddsföreningen fram två styrmedelspaket med 27 konkreta förslag för en politik som sänker utsläppen och kompenserar ekonomiskt sårbara grupper.

Regeringen föreslår i promemorian ”Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt” en höjning av reduktionsplikten från 6 till 10 procent för både bensin och diesel. Drivkraft Sverige, som idag skickat in sitt remissvar gällande promemorian, är positiv till höjningen men anser att 10 procent är en för låg nivå för att Sverige ska klara sina klimatåtaganden inom EU till 2030.

Drivkraft Sverige presenterar idag Omställningsbarometern som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt för bränsle-, drivmedels- och laddbolagen. Trots att elbilsförsäljningen har planat ut så fortsätter utbyggnaden av den publika laddinfrastrukturen hålla högt tempo. Det fanns i augusti 3 479 laddpunkter för publik snabbladdning i Sverige jämfört med 2 718 motsvarande tid förra året.

Genom att regeringen justerar upp reduktionsplikten och samtidigt sänker drivmedelsskatten, ges transportnäringen förutsättningar i omställningsarbetet utan att tappa konkurrenskraft. Samtidigt efterfrågar branschen mer långsiktiga spelregler från politiken att förhålla sig till.

Enligt uppgifter till bland annat Aftonbladet väntar regeringen i kommande höstbudget att höja den nyligen sänkta reduktionsplikten. IKEM kritiserade regeringen i en debattartikel inför den senaste förändringen för att hatta fram och tillbaka och för att den inte tar hänsyn till den industriella verkligheten. Industrin behöver långsiktiga spelregler för att möjliggöra sin omställning.

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari meddelade på torsdagen att regeringen beslutat att införa en tillfällig premie från och med 20 augusti. Premien ska gälla för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället leasar eller köper en elbil. Förslaget har fått kritik från Riksförbundet M Sverige som menar att reformen är missriktad.

Drivkraft Sverige presenterar idag ”Omställningsbarometern” som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt inom drivmedels- och laddoperatörsbranschen. Andelen hållbara biodrivmedel var 13,2 procent under första kvartalet 2024 vilket är en halvering jämfört med motsvarande period 2023. Användningen av HVO100 är däremot högre 2024. Sammantaget ökar koldioxidutsläppen från bensin och diesel under första kvartalet 2024 till följd av förändringarna i reduktionsplikten.

Andelen biodrivmedel på energibas har minskat kraftigt från 26,6% för helåret 2023 till 14,2 % i januari 2024. Minskningen beror på att reduktionsplikten för diesel och bensin sänktes till 6 % från 30,5 % respektive 7,8 % den 1 januari 2024. Det är framför allt HVO drop in som rasat från 14,6 % 2023 till 1,4 % i januari 2024. Däremot har HVO 100 ökat från 2,7% till 4,9 %.

Antalet nyregistrerade personbilar minskade med 21 procent i mars jämfört med förra året. Det första kvartalet uppvisar en nedgång med 5,5 procent. Totalt registrerades 59 822 nya personbilar under första kvartalet, vilket är 18 procent lägre än snittet de senaste fem åren. Andelen elbilar för kvartalet uppgick till 31 procent vilket innebär att elektrifieringstakten har planat ut.

I stället för inblandning av förnybara bränslen i bensin och diesel kommer handel med utsläppsrätter att införas för vägtransporter. Det väntas leda till högre bränslepriser utan fördelarna med förnybara bränslen.

Preliminära siffror visar att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken var i princip oförändrade under 2023 jämfört med 2022. Under 2023 blev fordonsflottan något mer elektrifierad och energieffektiv, men trafiken ökade något vilket tog ut effektiviseringseffekten.

Transportföretagens senaste mätning visar en försämrad lönsamhet de senaste tre månaderna - oktober-december - 2023. Denna negativa utveckling har präglat medlemsföretagen under hela 2023. Utvecklingen understryks av att andelen företag som inför de kommande tre månaderna väntar att efterfrågan på företagets tjänster minskar.

Regeringen har beslutat att tillsätta Peter Norman som samordnare för att stärka Arlanda flygplats konkurrenskraft. Uppdraget består av att föra dialog med berörda aktörer för att identifiera och föreslå åtgärder som kan genomföras på såväl kort som lång sikt för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet till och från Arlanda flygplats.

Kommande årtionde är kritiskt för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan är otillräcklig för att nå Sveriges klimatmål. Det är tydligt att befintlig politik leder till kraftigt ökade utsläpp i närtid. Det är otydligt hur planen ska leda till att utsläppen minskar så att klimatmålen kan nås. Regeringen behöver snabbt återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förstärkta styrmedel.

Hälften av de som bor i våra tre största städer uppger att de är beroende av bil i sin vardag. Samtidigt uppger en majoritet av svenskarna att det är viktigt att politiker gör något åt bilberoendet. Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Naturskyddsföreningen.

Högerregeringen fortsätter förra årets miljardsatsning på sänkt skatt på bensin och diesel med nya miljardsubventioner för att det ska bli billigare att köra fossildriven bil. De har nu, med stöd av Sverigedemokraterna, lagt fram sin budgetproposition för 2024. Prioriteringen är tydlig, återigen uteblir stöd till omställningen till mer hållbart resande. Klimatmålen kommer inte att nås.