Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Nu kan skogsägare och övriga skogsbruket lättare bedöma riskerna för en försämrad vattenkvalitet i samband med till exempel avverkning och andra åtgärder i skogen. Idag sjösätter Skogsstyrelsen den nya Skogsvattenkartan som visar hur en åtgärd kan påverka vattnet och därmed guida skogsägaren till en bättre hänsyn. Kartan är också ett stöd vid återvätning.

Skogar i främst södra Sverige lider av återkommande torka, något som accelererade med den torra sommaren 2018. Träden har ännu inte återhämtat sig och har svårt att komma i gång med tillväxten på flera håll. Det visar årets skogsskaderapport för 2024 från Skogsstyrelsen.

Det krävs mer insatser för att klimatanpassa skogen och skogsbruket i Sverige. Det visar den första fördjupade uppföljningen som Skogsstyrelsen har gjort. Av de 12 delmål som sattes upp för fem år sedan, är det fyra som helt eller delvis uppnåtts.

Aktivister från Greenpeace och Skogsupproret har idag ännu en gång behövt stoppa SCA från att avverka skyddsvärd skog på Ohredahke samebys renbetesmarker. SCA saknar sedan den 24 januari i år samtycke från samebyn att avverka inom deras viktigaste områden för renbetet. Skogen som SCA var på väg att börja avverka ligger i Jämtland och innehåller ett flertal rödlistade arter vilket är anmält till Skogsstyrelsen. Organisationerna uppmanar nu även SCA:s stora ägare och kunder att agera för att få bolaget att sluta göra övertramp på urfolksrätten och naturens gränser.

Sveriges biologiska mångfald behöver ett lantbruk som kan och vill investera. En begränsade faktor för framtida investeringar är alla lagar, regler och kontroll, där nu EU:s avskogningsförordning kan sättas upp på topplistan. Regeringens utredning för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning försöker mildra effekterna men når långt ifrån fram hela vägen. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. EU:s avskogningsförordningskapar en kontrollinflation där det långt ifrån är säkert att ansvariga myndigheter kommer klara av sitt uppdrag när EU:s avskogningsförordning börjar att tillämpas den 30 december 2025. Vad gäller då, hur kommer den enskilda lantbrukaren att drabbas?

Det finns en stor risk att ohållbar biomassa eldas som om den vore hållbar, utan att utsläppsrätter betalas, enligt Naturskyddsföreningen. Anledningen är att regeringen gjort ett generellt antagande om att all svensk biomassa är hållbar enligt EU-regler. Men Naturskyddsföreningen anser att det finns stora brister i den svenska skogsförvaltningen, vilket leder till att svensk skogsbiomassa inte kan klassas som hållbar generellt sett. Därför har föreningen nu överklagat ett så kallat hållbarhetsbesked.

Under 2024 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 324 miljoner kronor i ersättningar till markägare som nekats avverka i fjällnära områden på grund av höga naturvärden. Det är en fortsatt ökning sedan 2020. Samtidigt var den areal som det bildades formellt skydd för under 2024, den lägsta sedan 1996 trots stort intresse för formellt skydd.

I dagens Sverige kan bonden Kurt Hyttsten, 70, inte avverka sin skog. Samtidigt kan företaget Skistar, som äger alpina anläggningar i samma län, få godkänt tillstånd att avverka sin skog. Trots att båda skogarna har spår av samma fridlysta fågel. Så länge grundlagen inte förtydligas inom egendomsskyddet kommer rättvisan åka slalom mellan myndigheterna och lantbrukarna får betala.

Stora delar av Norra Sverige har påverkats av ovädret som drog fram under den 17-18 januari. Mest drabbat är nordvästra Jämtland. En preliminär bedömning är att cirka 100 000 kubikmeter volym skog har skadats i stormen.

Sveriges skogsbilvägar är varken anpassade för tyngre fordon eller klimatförändringen. Det är den dåliga nyheten. Den goda nyheten att det finns flera kostnadseffektiva sätt att i framtiden förbättra och förstärka vägarna. Det visar ett stort forskningsprojekt som nyligen har avslutats.

Regeringen klargör i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för 10 000-tals jord- och skogsbrukare och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare uppskattat kostnaden till närmare 100 miljarder kronor för att uppnå målen enligt Sveriges tidigare sätt att rapportera. Sveriges rapportering har skiljt sig från övriga EU-länder. Med 1995 som referensmål innebär det att Sverige får liknade ambitionsnivå som flertalet EU-länder.

Naturskyddsföreningen ser att delbetänkandet av 2024 års skogspolitiska utredning kan leda till ökade konflikter i skogen. Om utredarens förslag blir verklighet kan situationen i skogen bli ännu mer ohållbar för den biologiska mångfalden.

Skogsutredningens förslag kan skapa ett tydligt regelverk för skogen och öka rättssäkerheten för landets skogsägare. Positivt för landets enskilda skogsägare vars förutsättningar de senaste åren har varit osäkra. Dyra och långdragna rättsprocesser påverka stabilitet och långsiktighet inom skogen. Vilket sin tur riskerar att svenska skogsägare tappar investeringsvilja och konkurrenskraft. LRF välkomnar förslag för långsiktigt och konkurrenskraftigt skogsbruk som bidrar till tillväxtfrämjande åtgärder likväl som insatser som främjar naturvård och biologisk mångfald.

Naturvårdsverkets statistik över Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser för 2023 visar en minskning av upptag av kol. En ny beräkningsmodell och minskad tillväxt i skogen är två orsaker. Samtidigt har avverkningsnivåerna enligt Skogsstyrelsens sjunkit med drygt 5% jämfört med 2022. Skogsindustrierna efterlyser ett starkare politiskt fokus på tillväxthöjande åtgärder och utfasning av fossila material.

38 procent av de fornlämningsområden som finns i skogen har skadats i samband med skogsbruk. Det visar inventeringar som Skogsstyrelsen har gjort. Fornlämningsområdet är lagligt sett en del av fornlämningen och många miljöer som berättar människors historia riskerar att bli förstörda för all framtid.

Det långa utbrottet av granbarkborreangrepp som startade 2018 i Götaland och Svealand är över för denna gång. En färsk inventering visar att skadorna gått ned med 95 procent jämfört med toppåret 2021.

Ny statistik från Skogsstyrelsen visar att skogar nära våra tätorter innehåller fem gånger fler kända kulturlämningar än i övriga skogar. Lämningarna sträcker sig från stenåldern till nutid och ger en unik inblick i hur människor har levt och brukat landskapet genom tiderna.

Hela Västerbottens kustland har påverkats av ovädret som drog fram för drygt en vecka sedan. En preliminär bedömning är att volymen skadad skog omfattar mellan 50 000 - 130 000 m3. Det är viktigt att beakta riskerna om man vistas i stormskadad skog.

Dags för en av årets stora skogshändelser: 27 november hålls nationella skogsprogrammets årskonferens 2024, den här gången på Linnéuniversitetet i Växjö. På programmet står bland annat intervju med skogsutredaren Göran Örlander, Skogsstyrelsens omvärldsanalys presenteras och det blir senaste nytt om innovationer och digitalisering i skogen.

För två år sedan enades världens länder om att skydda 30 procent av värdefull natur på land och hav och stoppa miljöskadliga subventioner. Avtalet har kommit att kallas för ett “Parisavtal för naturen”. I år ska avtalet följas upp under COP16 i Cali, Colombia. Greenpeace kommer att närvara med en stor internationell stab och har en svensk representant på plats från och med den 24 oktober i form av Carl Schlyter, talesperson i klimatfrågor. Här hittar du Greenpeaces krav på regeringen inför mötet och kontaktuppgifter vid intervjuförfrågningar.