Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Swedbank, Handelsbanken och Danske Bank har redan slutat men banken med störst fossila affärer kvarstår – SEB. Nu har Naturskyddsföreningen lämnat in en motion på SEB:s bolagsstämma med krav om att banken slutar låna ut pengar till fossilbolag som expanderar sin utvinning i strid med Parisavtalet.

Sparbanken Syds strategiska tillväxtresa fortsätter och nu öppnar vi vårt tionde kontor i Skåne. När andra banker väljer att stänga ner sina kontor går vi i stället mot strömmen och ökar vår fysiska tillgänglighet för kunderna.

Nio av tio pensionärer tycker att det är ett bra förslag att lagstifta om att bankerna ska ersätta kunder som utsätts för bedrägerier och samtidigt saknar 71 procent av pensionärerna i Stockholms län förtroende för att bankerna agerar för att färre ska utsättas. Det visar en ny medlemsundersökning genomförd av PRO.

Sedan Parisavtalet slöts 2015 har de fem storbankerna i Sverige SEB, Nordea, Swedbank, Handelsbanken och Danske Bank stöttat verksamheter som bidrar till att värdefull natur förstörs med över 250 miljarder kronor. Det kan handla om avverkning av värdefull skog i exempelvis Amazonas för att producera soja, boskap, olja, eller timmer. Det här visar på kryphål i EU:s nuvarande regelverk som behöver täppas till, och Greenpeace Sverige uppmanar finansminister Elisabeth Svantesson (M) att tala rim och reson med bankerna. Flera statliga AP-fonders innehav behöver också ses över.

SEB, Nordea och Swedbank fortsätter att låna ut pengar till bolag som expanderar sin fossila verksamhet i strid med Parisavtalet. Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide har därför lämnat in motioner på bankernas bolagsstämmor om att stoppa lånen och uppmanar nu svenska pensionsjättar som AMF, Folksam och SPP att stödja kravet.

Idag presenterar Socialdemokraterna ytterligare ett förslag som helt skulle ändra spelreglerna på marknaden för finansiella tjänster: Det handlar om ett nytt, mer kraftfullt SBAB som kan sätta en helt annan press på marknaden.

De fem största bankerna i Sverige redovisar nya rekordvinster. Samtidigt orsakar de klimatutsläpp på nära 100 miljoner ton varje år – dubbelt så mycket som hela Sveriges utsläpp. SEB har de största utsläppen och Handelsbanken har lägst. Bankerna saknar också tillräckliga planer för att få ner utsläppen. Det visar en ny rapport från Naturskyddsföreningen och Fair Finance Guide som presenteras i dag.

Var femte svensk mår dåligt på grund av sin privatekonomi. Samtidigt är svenskarna betydligt sämre på att söka professionell hjälp för sina ekonomiska bekymmer jämfört med de nordiska grannländerna. Det visar Hälsonomirapporten som tagits fram av NOBA Bank Group (Nordax Bank, Bank Norwegian och Svensk Hypotekspension), med syfte att utforska kopplingen mellan ekonomi och hälsa i Norden.

Socialdemokraterna tar initiativ i riksdagen och kräver att regeringen snabbutreder en tillfällig skatt på bankernas övervinster och återkommer med en extraändringsbudget där resurserna används för att stötta hushållen.

Det senaste året har räntebesked, prisökningar och vikande konjunktur dominerat samtalet i media, i den politiska debatten och runt köksborden. Alla pratar om ekonomin. Men vilka är det egentligen som kommer till tals? När nya räntebesked och finanspolitiska beslut ska kommenteras lyfts ofta storbankernas ekonomer fram som neutrala experter, ibland i sällskap av finansanalytiker och ekonomiprofessorer. Här finns onekligen många värdefulla insikter att hämta. Men en viktig röst har länge saknats i det offentliga samtalet om ekonomin - perspektivet från löntagarna. Det här vill vi ändra på. Därför släpper Unionen idag det första avsnittet av podden Fackliga skuggdirektionen. Här kommer jag tillsammans med fyra andra fackliga chefsekonomer att diskutera hur finans- och penningpolitiken påverkar Sveriges och svenska löntagares ekonomi. För beslut om räntehöjningar och skattesänkningar styr inte bara förutsättningarna för banker och företag, de har en direkt effekt på arbetslöshet, löner oc

SBAB höjer sparräntan med 0,25 procentenheter för såväl privatkunder som för företag och bostadsrättsföreningar. Den höjda sparräntan gäller både nya och befintliga kunder. Förändringarna träder i kraft idag torsdag 7 september.

På bara ett par år har fintech-uppstickaren Froda hjälpt över 50 000 företag med finansiering, etablerat sig i fem länder och uppnått miljardvärdering. Olle Lundin, vd Froda, vill göra företagslån mer demokratiska.

Småsparares förtroende för sin bank när det kommer till sparande i fonder och aktier är lågt visar en privatekonomisk undersökning från Fundler genomförd av Ipsos. 40 procent upplever inte att man får den hjälp kring investeringar man behöver och mer än hälften tvivlar på att banken är oberoende i sin rådgivning.

Riksbanken höjer sannolikt styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut och ECB som väntas ta samma beslut. En fortsatt hög tolvmånadersinflation och risk för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat. Riksbanken borde dock lägga större vikt vid Sveriges räntekänsliga ekonomi, att den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar ännu inte syns och flera faktorer som talar för kraftigt fallande inflation i närtid. Boräntan med tre månaders bindningstid väntas toppa på 4,8 procent och sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 bedömt utifrån att Riksbanken väntas sänka styrräntan flera gånger med start i februari nästa år. Bankernas bolånemarginaler är nere på samma låga nivåer som under finanskrisen, men intjäningen är god tack vare låga inlåningsräntor. Detta är slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 3, 2023.

Nu är stora delar av förhandlingarna om 2023 års hyror klara i Stockholms län och på Gotland, 90 procent är klara och i snitt höjs hyrorna sammantaget med 4,22 procent. På Gotland ligger snitthöjningen på 4,87 procent och i Stockholms län ligger snittet på 4,20 procent. Kravet från många hyresvärdar låg på runt 10 procent. De hyresförhandlingar som inte är klara rör privata hyresvärdar.

SBAB:s delårsrapport för januari-mars 2023 finns nu tillgänglig på www.sbab.se/IR

Situationen för hushållens ekonomi är mycket svår. Vi har haft en lång vinter med höga elpriser och en stigande inflation. Hushållen har pressats kraftigt – men också visat på stor motståndskraft. Nu börjar den motståndskraften att ta slut. Helt vanliga familjer lånar för att ha råd att betala räkningarna. Från budget- och skuldrådgivarna i kommunerna kommer signaler om att det är allt fler, men också helt nya grupper, som söker hjälp. Tidigare var det framförallt människor med små eller inga tillgångar som sökte hjälp. Men nu ser kommunerna en ny grupp - helt vanliga barnfamiljer med hus och leasingavtal för bilen, som sett sina kostnader skena i takt med att bolånen blivit dyrare och elpriset ökat.

SBAB höjer sparräntan för privatkunder med 0,50 procentenheter. Förändringen träder i kraft onsdag 3 maj och gäller även företag och bostadsrättsföreningar.

Riksbanken väntas höja styrräntan till 3,5 procent vid aprilmötet. Den fortsatt höga inflationen bedöms väga tyngre för detta beslut än den ökade finansiella stressen i kölvattnet av flera bankers ekonomiska problem i USA och Schweiz. Att Europeiska centralbanken nyligen höjde sin styrränta med 0,5 procentenheter och Riksbankens oro för kronans värde är ytterligare argument för detta. Inflationen väntas dock falla relativt snabbt under det andra halvåret i år, vilket tillsammans med nedgången i svensk ekonomi bör tala för att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter i november. I början av hösten bedöms den rörliga snitträntan toppa på 4,8 procent och då också ligga något över samtliga längre bindningstider. Från oktober 2024 väntas den rörliga räntan åter ligga under nivåerna för samtliga längre bindningstider. Valet av räntebindningstid är dock långt ifrån självklar. Bankernas bolånemarginaler bedöms ha fortsatt att sjunka under årets första tre månader.

Trots att storbankerna SEB, Nordea och Swedbank har uttalat höga klimatambitioner, fortsätter de att ge lån till fossila bolag vars verksamhet bidrar till att förvärra klimatkrisen. Naturskyddsföreningen och Greenpeace har därför köpt aktier i de tre bankerna för att försöka stoppa denna klimatskadliga utlåning som gör det svårare att nå Parisavtalets mål.