Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag presenterade regeringen en ny utredning för insatser mot välfärdsbrottslighet och ökad patientsäkerhet.

Trots statliga satsningar upplever läkarna att vårdplatsbristen har förvärrats under de senaste tre åren. Fler uppger att de skickar hem patienter som borde ha lagts in och att de skriver ut patienter för tidigt. Det visar en ny undersökning från Sveriges läkarförbund.

Idag överlämnade utredaren Anna Nergårdh en promemoria till sjukvårdsminister Acko Anckarberg Johansson med förslag på statliga engångsinsatser som syftar till att korta väntetiderna i vården. Förslaget är att staten under 2025 finansierar tillfälliga satsningar för att beta av köer till katarakt-, höft- och framfallskirurgi.

Bristen på vårdplatser är ett stort hot mot patientsäkerheten. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen lagt fram en nationell handlingsplan för fler vårdplatser. Enligt myndigheten kan vårdplatsbristen vara löst redan 2026. Läkarförbundet delar inte den bedömningen utan vill att staten ska ställa hårdare krav på regionerna.

Nu börjar avtalsrörelsen för 33 000 läkare inom Sveriges kommuner och regioner. Utöver löneökningar minst i nivå med industrins märke kräver Läkarförbundet riktade lönesatsningar mot de läkargrupper vars löneutveckling halkat efter de senaste åren. Dessutom yrkar förbundet högre ersättning för jour och beredskapsarbete.

Idag presenterades forsknings- och innovationspropositionen. Läkarförbundet vill se att sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen förtydligas och att möjligheterna för läkare att forska förbättras.

För att nå de nationella målen om antal specialistläkare per invånare krävs nästan en dubblering av antalet läkare på vårdcentralerna. Kostnaden för att anställa tillräckligt många läkare uppgår till över 7,5 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Läkarförbundet som vill se skarpare lagstiftning och att statliga medel villkoras.

Idag presenterades utredningen om offentliganställdas plikt att rapportera papperslösa till polisen och Migrationsverket. Läkarförbundet har från början varit kritiska till initiativet. Utredningen föreslår nu en rad undantag, bland annat för vården.

STOCKHOLM, 13 november 2024 – Sensationella siffror från Folkhälsomyndigheten, som släpptes idag, visar att svenskfödda vuxna har skrivit historia genom att bli ”rökfria”. Svenskfödda vuxna har nått denna anmärkningsvärda milstolpe 16 år före EUs mål – medan många andra medlemsländer riskerar att missa målet med råge. Officiella hälsodata från Folkhälsomyndigheten visar att endast 4,5% av landets svenskfödda vuxna röker - vilket är betydligt lägre än det globalt erkända riktmärket på 5% för rökfri status. Den genomsnittliga rökningsfrekvensen i EU (24 %) är häpnadsväckande nog fem gånger högre än Sveriges. Läkare: Nikotin en ”tydlig väg till ett rökfritt samhälle” Sveriges extraordinära framgångar är resultatet av en banbrytande politisk strategi som främjar säkrare alternativ till cigaretter. Dr. Delon Human, ledare för Smoke Free Sweden, säger: ”Denna enastående prestation markerar ett historiskt ögonblick för global folkhälsa och visar styrkan i Sveriges progressiva tobakspolitik.”

Den 6 - 7 november samlades Läkarförbundets högsta beslutande organ för att besluta om förbundets inriktning för det kommande året. Under fullmäktige valdes fyra nya ledamöter in i förbundsstyrelsen. Nuvarande ordförande Sofia Rydgren Stale fortsätter att leda förbundet.

Under regionfullmäktiges tvådagars budgetmöte var den nya vårdnivån för nära vård ett hett ämne. Fackliga invändningar, medborgares protestlistor och en stor mängd obesvarade frågor rubbade inte styret, som under andra dagen helt slutade besvara den oro som flertalet sjukvårdspolitiker gav uttryck för. ”När vi i oppositionen ställer frågor så säger ni att vi ska lägga räls medan vi kör. Vi säger: bromsa tåget, ni kör över personalen!”, sa Vänsterpartiets Lina Myritz, läkare och Vänsterpartiets representant i primärvårdsnämnden.

Idag presenterar Vård och omsorgsanalys sin uppföljning av hur stor andel i befolkningen som har en fast läkarkontakt. Rapporten visar att endast tre av tio svenskar har tillgång till fast läkare och att utvecklingen stått stilla sedan 2020. Sveriges läkarförbund vill nu se skarpare lagstiftning och att statliga medel villkoras.

För snart en månad sedan kom regeringens höstbudget och i dag presenterades SKR:s ekonomirapport. Båda är dyster läsning ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, säger Sveriges läkarförbund i en kommentar till den senare.

Trots dagens besked om att regeringen gör flera miljardsatsningar på hälso- och sjukvården konstaterar Sveriges läkarförbund att vården totalt sett får mindre pengar nästa år. Sofia Rydgren, ordförande i Sveriges läkarförbundet tror att det kommer bli svårt att nå målen om fler vårdplatser och en fungerande kompetensförsörjning.

Trots ökade krav på sjukvården från Nato och erfarenheterna från pandemin känner få läkare till om arbetsgivaren har en plan för en akut kris eller krigssituation. Färre än två av tio vet vad de förväntas göra och färre än var tionde har övat. Det visar en ny undersökning från Läkarförbundet.

Idag presenterade utredningen En ändamålsenlig statlig samverkan med kommuner och regioner sitt betänkande (SOU 2024:43). Utredningen kommer bland annat fram till att överenskommelser mellan staten och SKR är en olämplig form av samverkan och att regeringen bör använda sina myndigheter i stället.

Nationella vårdkompetensrådet har i veckan redovisat en plan för vårdens kompetensförsörjning. Läkarförbundet är i huvudsak positiva till förslagen men vill att staten tar ansvar för att de ska bli verklighet.

En majoritet av läkarna är oroliga för att besparingarna kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att behålla och rekrytera personal. Nära en av fyra uppger att de överväger att lämna yrket, och en nästan dubbelt så hög andel funderar på att gå ner i arbetstid. Det visar nya siffror från Läkarförbundet.

Endast tio av landets regioner har fattat beslut om att sträva mot riktvärdet 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården. Och bara tre av dessa har handlingsplaner för att nå målet, trots att regeringen ställt krav på redovisning av arbetet.

2023 blev ett år med dystra rubriker. För oss på Einar Mattsson blev det ändå ett år fyllt med en målmedveten och långsiktig arbetsinsats. Vi utvecklade vårt hållbarhetsarbete, renoverade och byggde nytt, sålde och hyrde ut bostäder, attraherade nya förvaltningskunder och ny kompetens. Vi hade 441 bostäder i produktion och ca 1400 byggrätter i projektportföljen. Einar Mattssons förvaltningsbolag tog hand om ca 14 000 bostäder till ett värde om 57 mdr. Koncernens resultat efter finansnetto blev 160 mkr (142 mkr).