Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Hur ser de biogena kolflödena i de träbaserade värdekedjorna ut i Sverige? Detta har RISE Research Institutes of Sweden kartlagt i en områdesanalys på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation. Användningen av biokol i den svenska träindustrin är 8720 kt kol per år, varav 2950 kt kol exporteras till utlandet.

Tanninbaserade hartser, textil- och specialcellulosa från jordbruksrester och återvinning av cellulosabaserad "frigolit”. Alla är de exempel på områden som några av de sista beviljade projekten inom BioInnovation ska undersöka.

I en områdesanalys som CIT Renergy tillsammans med Chalmers Industriteknik tagit fram på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation, identifieras tekniker och åtgärder som kan leda till ett högre resursutnyttjande av råvaran i den biobaserade industrin.

Kaffeavfall som batterimaterial, uttjänta textilier som bidrar till hållbar stålproduktion och lim från bioetanol. Alla är de exempel på områden som några av de nyligen beviljade projekten inom BioInnovation ska undersöka.

Stora kliv tas inom digitalisering i skogsbruket. Det framgår av forskningsprogrammets Mistra Digital Forest senaste årsrapport. Programchef Sverker Danielsson framhåller att skogsbrukets traditionella bild som konservativt nu ersätts av en syn på branschen som high-tech.

En områdesanalys har kartlagt användningen av vatten i pappers- och massaindustrin och hur klimatförändringar kan påverka framtida vattentillgång. Kartläggningen visar att få områden i Sverige idag har mött problem och att vattenanvändningen under de senaste decennierna varit stabil eller minskat i takt med energibesparande åtgärder. Analysen ger också förslag till åtgärder för framtida beredskap. Det finns behov av ökad kunskap om framtida vattensituationer och att en större samsyn skapas om dagens vattenanvändning, konstaterar Marie Karlberg, RISE, som lett arbetet med områdesanalysen.

Vilka framtida insatser kopplat till biobaserad plast bidrar till omställningen mot en mer hållbar och biobaserad ekonomi? Att söka svar på den frågan har varit syftet med den områdesanalys som Chalmers Industriteknik har genomfört på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation. Ökad kunskap och samverkan är två viktiga slutsatser.

Forskningsprogrammet Mistra Digital Forest har beviljats finansiering för andra fasen i programmet genom ett beslut i Mistras styrelse. Programmet fokuserar på att utveckla metoder, modeller och digitala verktyg för att skapa en digital skoglig värdekedja och driva fram en cirkulär bioekonomi, och har inför fas 2 stärkt sin inriktning mot hållbar utveckling.

Pappersbaserad textil är en mångårig tradition från Asien. Kan området få renässans och vidareutvecklas när textilindustrin ska ställa om? Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut i Sverige? En områdesanalys från BioInnovation visar att materialet har fördelar i och med ett lågt klimatavtryck vid framställningen, att garnet kan färgas och beredas i befintlig pappers- och textilindustri, samt kan ha kort väg till återvinning. Men mer forskning behövs.

I det strategiska innovationsprogrammet BioInnovations ”snabbspår” Hypotesprövning har fem projekt beviljats medel i steg 1. Gemensamt för samtliga är att de tar sin utgångspunkt i en radikal och innovativ frågeställning.

En ny kartläggning genomförd av RISE på uppdrag av BioInnovation ger en övergripande bild av kolflöden i de skogsbaserade värdekedjorna i Sverige år 2020. Studien visar att det finns stor potential för ökat resursutnyttjande inom skogsindustrin.

I det strategiska innovationsprogrammet BioInnovations ”snabbspår” Hypotesprövning har fem projekt utvärderat idéer och nu beviljats medel att arbeta vidare i ett andra steg. Bland miljonprojekten finns allt från tillverkning av biobaserad skidutrustning till ätbara förpackningar.

Det växande intresset för att bygga i trä märktes på branschorganisationen Svenskt Träs Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä som hölls den 6 december. – Expertis och kunskap gör skillnad. Därför ger vi branschen möjlighet att mötas, inspireras och dela med sig av sina erfarenheter av träbyggande, säger Johan Fröbel, chef för teknik och handel på Svenskt Trä.

Miljöproblem som plast i haven skyndar på utvecklingen av bionedbrytbara och komposterbara plastmaterial. Nedbrytning – oavsett om det sker i naturliga eller konstgjorda miljöer – är en komplicerad process och begreppen kring bionedbrytbarhet är många. Därför har konsultföretaget Trossa, på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation, analyserat området bionedbrytbar plast, och tagit reda på vilka behov företag och bransch har för att kunna accelerera utvecklingen.

Design är a och o för att nya biobaserade produkter, komponenter och material ska passa in i en cirkulär bioekonomi. Det innebär att de har anpassad livslängd och är möjliga att reparera, renovera, återanvända eller återvinna. Nyligen beviljade det strategiska innovationsprogrammet BioInnovation fyra nya projekt med fokus på just det.

Sex projekt har beviljats totalt 16,8 miljoner kronor i steg 2 av det strategiska innovationsprogrammet BioInnovations ”snabbspår” Hypotesprövning. Gemensamt för samtliga är att de alla tar sin utgångspunkt i en radikal och innovativ frågeställning.

I det strategiska innovationsprogrammet BioInnovations ”snabbspår” Hypotesprövning har 15 projekt beviljats medel i steg 1. Gemensamt för samtliga är att de tar sin utgångspunkt i en radikal och innovativ frågeställning.

En ny kartläggning ger en bild av hur den digitala mognadsgraden ser ut för det svenska skogsbruket. Resultatet baseras på intervjuer med några av Sveriges största skogsbolag och har genomförts inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest.

Den 12 augusti tillträdde Sverker Danielsson som programchef för det åttaåriga forskningsprogrammet Mistra Digital Forest, för vilket Skogsindustrierna är programvärd. Sverker kommer närmast från RISE och ska framöver leda arbetet i Mistra Digital Forest med att skapa digitala lösningar för en hållbar och effektiv skoglig bioekonomi.