Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Regeringen presenterade idag vårändringsbudgeten för 2025. Skogsindustrierna ser positivt på ökade anslag för att beta av den stora underhållsskulden i vägnätet. Samtidigt saknas andra nödvändiga och brådskande satsningar på transportområdet, bland annat för att säkra isbrytarkapaciteten och för att möta de kraftiga transportkostnadsökningarna som slagit hårt mot industri och företag.

Regeringen uttrycker i sin infrastrukturproposition att näringslivet kan medverka i finansieringen av Malmbanans utbyggnad. Sweco har, på uppdrag av Botniska korridorens regionsamarbete, analyserat olika finansieringsalternativ för Malmbanan, inklusive offentlig-privat samverkan (OPS). I rapporten framhålls att ett statligt ägt bolag kan vara en lämplig lösning för förvaltning av Malmbanan, tillsammans med höjda ban- och brukaravgifter för näringslivet.

Nu är Trafikverkets slutrapport för regeringsuppdraget ”Att vidta åtgärder för planering av transportinfrastrukturen för Norrbottens och Västerbottens län” överlämnad till regeringen. Uppdraget innebär bland annat att tidigarelägga utpekade åtgärder på järnvägen Luleå-Kiruna och E4 Förbifart Skellefteå samt utreda medfinansiering av dubbelspår Luleå-Boden.

Resandet med tåg och buss fortsatte minska under 2021. Den långväga busstrafiken har fortfarande inte lyckats återhämtat sig efter pandemin. Det framkommer i Transportstyrelsens nya rapport om utvecklingen inom transportmarknaden.

Trafikverkets banavgifter för godstrafik måste justeras så att de följer kraven i järnvägslagen. Detta ska införas senast till tidtabellen för 2025, enligt ett föreläggande från Transportstyrelsen.

Pandemin och restriktionerna har slagit hårt mot järnvägstrafiken. Nu meddelar regeringen och samarbetspartierna att banavgifterna sänks. ”Ett efterlängtat besked, som vi har efterfrågat sedan länge”, säger Thomas Erséus, vd på Almega.

Under de senaste månaderna har det allmänna ekonomiska läget varit fortsatt bistert för flera branscher inom tjänstesektorn. Rekommendationer och restriktioner försvårar verksamheten och innebär i vissa fall näringsförbud. Almega kräver därför i en ny hemställan till regeringen nya krisåtgärder så att tjänsteföretagen ska kunna övervintra coronakrisen.

VTI har sedan 2013 haft flera uppdrag från regeringen att ta fram underlag om trafikens samhällsekonomiska kostnader. 1 november 2018 redovisades det senaste uppdraget, Samkost 3. Uppdraget har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart.

Trafikverket överlämnade idag förslaget till nationell transportplan för perioden 2018-29 till regeringen. Planen innehåller förslag på åtgärder i den statliga infrastrukturen på vägar, järnvägar samt sjö- och luftfart. Den finansiella ramen är 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder mer än nuvarande plan. Utöver det tillkommer 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar.

Utan en satsning på godstrafik på järnväg kan Sverige inte nå uppsatta miljömål. Därför går nu branschens aktörer samman i en vision för att fördubbla godstransporterna på järnväg till 2050. – För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft och nå regeringens miljömål krävs 122 miljarder kronor under perioden, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, om rapporten som presenteras idag. Urspårningar, förseningar, slitna järnvägssträckor och nedläggning av banor. Det är den dystra bild som förmedlats de senaste åren både när det gäller gods- och passagerartrafik. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas långväga transporter öka med cirka 60 procent till 2050, mätt i tonkilometer. Till de varugrupper som växer snabbast hör järnmalm och skogindustrivaror. Prognosen visar dock att järnvägen kommer att tappa marknadsandelar. Förklaringen ges i höjda banavgifter och kapacitetsproblem. Det går stick i stäv med regeringens ambitioner. Sveriges miljömål har också nyligen skärp