Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Utredningen Ett likvärdigt betygssystem har presenterats och många delar går i linje med vad AcadeMedia har efterlyst i flera år. -Bristerna i dagens system har varit kända länge och vi välkomnar ett nytt system som bättre än idag kan bidra till ökad likvärdighet i skolors betygssättning, säger Ingela Gullberg, kvalitetschef på AcadeMedia.

Sveriges Lärares första kommentarer till Betygsutredningens förslag.

Almega Utbildning välkomnar betygsutredningens förslag för att hejda betygsinflation och skapa ett rättvist betygssystem som premierar kunskap.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.

På en pressträff den 13 mars presenterade Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund sex akuta åtgärder mot betygsinflation och fiffel med betyg.

I dag den 13 mars klockan 13.00 håller Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund pressträff om akuta åtgärder mot betygsinflation och fiffel med betyg.

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026.

Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026.

Betygsinflation och bristande likvärdighet är frågor som ofta lyfts fram i samtal om svensk skola. Vad krävs för att kunna säkra rättvisa och rättssäkra betyg? Vad behöver prioriteras framöver?

Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris för skolan lyfter fram olika insatser som görs för att främja en mer likvärdig skola. Med priset uppmärksammas hur förutsättningarna för alla elever kan bli mer jämlika och likvärdiga.

Debattartikel publicerad i Dagens Industri 2018-07-11. I brist på tydliga ideologiska skillnader har den svenska skolan blivit en arena för politisk pajkastning och populism. I framgångsrika skolländer präglas skolsystemen av varsam utveckling och politisk enighet. I Sverige gör vi raka motsatsen. Snabba förändringar i utbildningssystem skapar i princip enbart förlorare. Särskilt när dessa förändringar görs av signalpolitiska skäl. Ser man till länder med goda skolresultat kännetecknas de av skolsystem som förändras långsamt, och alltid med stöd av forskning och i politisk enighet. Stabilitet, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är viktiga ledord. Enligt den svenska skollagen ska utbildningen som ges vila på ”beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund”. Det borde givetvis gälla även utbildningssystemet. I stället för att vara ett gemensamt samhällsintresse haglar olika förslag och påhopp. Denna politiska pajkastning har under de senaste 20 åren lett till ett rent kunskapsförfall

M har misslyckats med att skapa förtroende i skolfrågan. Det beror helt enkelt på att partiets skolpolitik är undermålig. Det är högst anmärkningsvärt att Moderaterna varken föreslår fler eller mer långtgående reformer när det finns ett stort behov av att höja kvaliteten på svensk skola, skriver Benjamin Dousa, för Moderata Ungdomsförbundet, på DN Debatt.