Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie identifierat biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra respiratoriska besvär. Upptäckten kan bana väg för framtida diagnos och behandling. Resultaten publiceras nu i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.

Svett skulle kunna ersätta blodprov för att övervaka patienter som haft en hjärtinfarkt. Det visar en studie vid Örebro universitet. – Resultatet kan på sikt ha stor betydelse, eftersom tidig och skonsam diagnostik kan förbättra prognosen för många patienter, säger Anna Björkenheim, överläkare och forskare i medicin.

Fem forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har fått stora anslag från Njurfonden. Forskarna är verksamma inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och njursjukdomar/diabetes. Totalt uppgår anslagen till 950 000 kronor. Utdelningen av forskningsbidragen skedde på Världsnjurdagen 2025.

– Smärta, trötthet och blödningar. Det är vardag för människor med inflammatoriska tarmsjukdomar, säger Örebroforskaren Jonas Halfvarson. EU-projektet miGut-Health har utvecklat AI-verktyg för patienter – och utforskat biomarkörer som gör det möjligt att förebygga IBD.

Sju forskare delar på Hjärnfondens årliga postdoktorala stöd. Tillsammans berör de stora delar av hjärnans område – från ätstörningar till ALS.

Cancerfonden ger 6 miljoner kronor till cancerforskare vid Linköpings universitet. Forskningen vid LiU bidrar till framsteg inom tidig diagnostik och individanpassad behandling av cancer.

Molekylärbiologen Alvida Qvick har i sin forskning gjort framsteg i användningen av biomarkörer i blodet, så kallade cirkulerande biomarkörer, för att förbättra cancerbedömning och behandling. Genom att analysera ämnen som frisätts i blodet när tumören växer, har hon visat hur dessa biomarkörer kan användas inom olika områden av cancervården. ”Det gör att vi kan skräddarsy behandling och effektivisera uppföljning av våra patienters hälsa”, berättar hon.

Ett nytt internationellt EU-projekt har fått 38 miljoner euro för att undersöka Crohns sjukdom. Målet är att den obotliga sjukdomen ska förebyggas med hjälp av biomarkörer. – Biomarkörerna har verkligen potential att revolutionera behandlingen och stoppa sjukdomen innan den bryter ut, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

En ny pilotstudie i Västerbotten och Västra Götaland ska undersöka om det går att införa lungcancerscreening inom ordinarie hälso- och sjukvård. Syftet med screening är att upptäcka sjukdomen i ett tidigare skede. Nu skickas de första breven med erbjudande om att delta i studien ut till invånare i de båda regionerna.

Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, med över 11 000 nya fall varje år. Trots betydande framsteg inom tidig diagnos och behandling finns det fortfarande stora behov av att kunna identifiera och behandla de mest aggressiva formerna av sjukdomen i ett tidigt skede. För att möta denna utmaning har Anders Bjartell, professor och överläkare vid Lunds universitet, beviljats 7,5 miljoner kronor från Cancerfonden för sin forskning inom prostatacancer.

Ett enkelt blodprov visar om magproblem hos barn och tonåringar troligen är IBD, inflammatorisk tarmsjukdom. Det är resultatet av en studie som publicerats i den högt rankade tidskiften Nature Communications. – Blodprovet kan komplettera dagens obehagliga metoder och avsevärt korta tiden fram till rätt diagnos, säger Jonas Halfvarson, professor i gastroenterologi vid Örebro universitet som lett forskningen.

Screening med lågdos-datortomografi kan upptäcka lungcancer tidigare. Det har flera internationella forskningsstudier visat. Nu planeras för en ny pilotstudie i Västerbotten och Västra Götaland. De första personerna beräknas få erbjudande om att delta under början av 2025.

Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.

BASF:s dotterbolag trinamiX öppnar dörren för avancerad hud- och håranalys i mobilen och lanserar världens första NIR-spektrometer. Den är så liten att den ryms i en mobil eller handhållen skönhetsapparat, mäter våglängdsområdet 1 till 3 mikrometer och ger möjlighet till skräddarsydda rekommendationer baserat på biomarkörer.

En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.

En av forskarna som får finansiering är Marike Gabrielson vid Karolinska institutet. Hon forskar på hur man kan minska biverkningarna av tamoxifen, ett östrogenhämmande läkemedel som används för att behandla bröstcancer.

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

En unik satsning som kombinerar artificiell intelligens, blodprov och digitala kognitiva tester för att förutse och upptäcka patienter i primärvården med tidiga tecken på demenssjukdom har tilldelats 7,4 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Enligt docent Axel Carlsson vid Akademiskt primärvårdscentrum förväntas forskningen skapa betydande fördelar för både patienter, vården och samhället i stort.