Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

Patienter med blodsjukdomar erbjuds nu hembesök. Detta genom projektet Hemsih (Hematologisk sjukvård i hemmet), ett initiativ där man vill förbättra vården för de patienter som har stor symtombörda och påverkan i vardagen på grund av sjukdom och behandling. Cim Gren, Emelie Wilson och Sara Ljungström är sjuksköterskorna som jobbar med projektet och de har hittills gjort närmare 60 hembesök.

Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med ATMP. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar, samt underlätta samarbete. ATMP-centrum Uppsala invigs fredagen den 8 september.

En kraftsamling inför framtida hälsohot och en samtidig positiv utveckling inom bland annat behandling av cancer- och blodsjukdomar samt demens. Det är två tydliga trender i Läkemedelsverkets omvärldsrapport för 2023.

I en världsunik studie ska sårmottagningen på Brännskadecentrum testa att behandla patienter med svårläkta bensår med stamceller. – Om studien faller väl ut skulle det hjälpa många patienter med svårläkta sår och på sikt innebära en revolution för brännskadevården, säger Folke Sjöberg, professor och överläkare vid Brännskadecentrum på Universitetssjukhuset i Linköping. Stamceller är en typ av outvecklade celler som har fördelen att de kan utvecklas att bli alla typer av celler i kroppen. De kan styras till att bli exempelvis skelettceller, nervceller eller hudceller. Stamceller är ett av de nya läkemedlen för avancerad terapi, så kallad ATMP, som man i framtiden tror kan komma att bota sjukdomar som cancer, Parkinsons sjukdom eller diabetes. I dag används stamceller framför allt vid olika typer av blodsjukdomar, men nu ska stamcellsbehandling med GMP-framställda celler (good manufacturing process) för första gången i världen testas på patienter med svårläkta bensår. Studien görs vid så

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella lymfomdagen 15 september.

På Stadionmässan i Malmö vaccinerar Min Doktor allmänheten mot covid-19, och sedan drygt två veckor tillbaka vaccineras även ungdomar i åldern 16-17 år. Ann-Louise Hortlander, driftchef för insatsen på Stadionmässan och Monica Hadarson, distriktssköterska hos Min Doktor berättar att de unga hanterar vaccinationen med stor medvetenhet och mognad.

Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset har erhållit 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet och Cancerfonden för fortsatt forskning kring blodsjukdomen mastocytos som orsakas av en ansamling av mastceller i olika organ, med symtom såsom svimningsattacker, diarré och hjärtklappning och illamående.

Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi (AML), en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna. Det visar en studie i möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab som publiceras i tidskriften EMBO Molecular Medicine. Nu ska forskarna testa en ny kombinationsbehandling i en klinisk studie.

CRISPR-Cas9-baserade genterapier kan oavsiktligt leda till ökad risk för cancer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet som publiceras i Nature Medicine. Forskarna menar att det krävs fler studier för att kunna garantera att ”gensaxen” är säker för patienter.

Akademiska sjukhuset leder den första nordiska studien där man ger moderkaksceller till patienter som drabbas av akut livshotande transplantat-mot-värd reaktion, så kallad GVHD, i samband med blodstamcellstransplantation. Erfarenheter av sådan behandling på Karolinska universitetssjukhuset och laboratorieförsök har visat att dessa celler har mycket bättre förmåga att hålla tillbaka immunförsvaret än andra vävnadsceller.

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood. Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

Tack vare medicinska framsteg överlever numera cirka 8 av tio barn sin cancersjukdom. Men utvecklingen innebär också att fler drabbas av sena komplikationer som trötthet, koncentrationssvårigheter och påverkan på vissa organ, till exempel hjärta, njurar och bröstkörtlar. För att erbjuda överlevarna bättre uppföljning och behandling har Akademiska sjukhuset startat en ny mottagning.

Hans Hägglund, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset, blir ny ordförande i Svensk förening för hematologi. Utnämningen sker i samband med föreningens fortbildningsdagar i Uppsala 6-7 oktober.

Återkommande blödningar från näsan och mag-tarmkanalen är de vanligaste symtomen vid den ovanliga och ärftliga sjukdomen Osler. Nyligen bildades en patientförening som har sitt första nationella möte på Akademiska sjukhuset den 17 juni. Här finns landets enda Oslercentrum där ett multidisciplinärt team tar ett helhetsgrepp om patienterna.

Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset. Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos få snabbareutredning/diagnos, information och behandling. Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och som i allvarligare former kan vara livshotande.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med amerikanska kollegor identifierat faktorer i blodet som kraftigt ökar risken att utveckla olika typer av blodcancer, till exempel leukemi. Upptäckten, som gjorts av två forskarteam oberoende av varandra, öppnar nya perspektiv för forskning när det gäller tidig upptäckt och förebyggande av blodcancer. Resultaten publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

Genom att kartlägga det cellulära ursprunget för viktiga cancermutationer har ett internationellt forskarlag för första gången lyckats identifiera cancerstamcellerna hos patienter med blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom, ett slags förstadium till akut myeloid leukemi. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Cancer Cell, ger därmed definitivt bevis för att cancerstamceller förekommer hos människa.