Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Under 2024 stod ränteavdraget för cirka 60 procent av subventionerna till bostadssektorn. Tillsammans med rotavdraget gick tre fjärdedelar av det statliga stödet till bostadsmarknaden till de som äger sin bostad. Regeringens bostadspolitik fördjupar orättvisorna mellan dem som äger och hyr sitt boende, konstaterar Hyresgästföreningen.

Det är fler bostadsägare som tror på stigande bostadspriser än sjunkande, men nettotalet sjunker för tredje kvartalet i rad. 51 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt medan 5 procent tror att de ska sjunka. 33 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång anges vara hög efterfrågan och sjunkande bolåneräntor. Bland de som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och stramare krav på bankernas kreditgivning som huvudskälen för detta.

Trots låg inflation och fallande räntor samt besked från Riksbanken om troliga ytterligare styrräntesänkningar framöver sjönk bostadsägarnas förväntningar på bostadspriserna tillbaka i november jämfört med i augusti. Det är dock fortfarande en betydligt större andel som tror på stigande än fallande priser. 55 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt medan 5 procent tror att de ska sjunka. Främsta skälet till prisuppgången anges vara sjunkande räntor.

Bostadsägare upplever att deras ekonomiska situation är bättre nu jämfört med för ett halvår sedan. Fler anser att deras ekonomiska situation har förbättrats jämfört med dem som upplever en försämring. Andelen som säger sig behöva ta av sparpengarna för att betala bolåneräntorna har halverats jämfört med i våras. Trots det håller bostadsägarna stenhårt i plånboken. Riksbankens dubbla räntesänkning verkar, än så länge, ha en mycket begränsad effekt på konsumtionen. Endast 3 procent säger att de kommer att konsumera mer efter räntesänkningarna. 27 procent anger att de i stället kommer att spara eller amortera mer. Detta visar Boägartempen från SBAB.

Många svenskar anser att dagens bygglovsregler är för strikta och anger det som skäl till att de avstått både storskaliga samt mindre renoveringar. En kraftig majoritet vill se en lagförändring som gör det enklare att orientera sig bland krångliga bygglovskrav. Det visar en ny undersökning från marknadsledande takfönstertillverkaren VELUX gjord av Sifo/Verian.

För många husägare kan det lätt bli en utmaning att hålla ordning på alla dokument, kvitton och byggdetaljer kopplat till bostaden. För att underlätta husägandet lanserar If nu en digital huspärm tillsammans med det svenska insuretech-bolaget House:ID, som även stöttar kunderna att tänka skadeförebyggande och ta hand om sitt hus på ett hållbart sätt.

Trots räntesänkning och besked om troliga ytterligare räntesänkningar framöver från Riksbanken, sjönk bostadsägarnas förväntningar på bostadspriserna tillbaka något mot slutet av augusti jämfört med i juni. Det är dock alltjämt en betydligt större andel som tror på stigande än fallande priser. 61 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt medan 2 procent tror att de ska sjunka. Främsta skälet till prisuppgången anges vara sjunkande räntor. Av de som tror på stigande bostadspriser tror ungefär 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt. Det är i linje med SBAB:s egen prognos över bostadspriserna på samma tidshorisont.

I spåren av lågkonjunkturen och ett oroligt omvärldsläge påverkas den svenska bostadssituationen alltmer av höga kostnader och färre byggprojekt. För den som investerat i en nybyggd bostadsrätt eller ett hus finns flera risker, exempelvis att bygget inte blir som förväntat. Fredrik Aldmo, jurist och expert inom fastighetsrätt på Familjens Jurist, reder ut vad som gäller.

Bostadssajten Booli utökar nu sin värderingstjänst och lanserar en produkt med nytt fokus – “Värderingar för mäklare”. Den nya värderingstjänsten ger bostadsmäklare ett unikt verktyg för att erbjuda statistiskt grundade värderingar till sina kunder och samtidigt få unika insikter från bostadsmarknaden.

Bostadsägarnas optimism om bostadspriserna fortsätter att öka. Man får går tillbaka till hösten 2021 för att hitta en lika stor optimism. 63 procent tror på stigande priser på ett års sikt jämfört med 3 procent som tror på sjunkande. Främsta skälet till prisuppgång anges vara sjunkande räntor. Samtidigt är förväntningarna sansade. Av de 63 procent som tror på stigande bostadspriser tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt. Bostadsägarna är som grupp mer optimistiska jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna skulle stiga tror 72 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1000 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets andra kvartal.

Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det visar analyser som SBAB gjort, delvis utifrån nya data, om hushållens bolån.

8 av 10 bostadsägare anser att Riksbanken bör sänka räntan redan i maj. Av dem anger dock endast 16 procent att de bör göra det för att räntekostnaderna blivit för höga. De främsta skälen anges i stället vara oro för fördjupad lågkonjunktur och att inflationsmålet har nåtts. Samtidigt som oron för höga räntekostnader verkar vara begränsad, uppger relativt många hushåll att de kommer att behöva använda sparmedel till räntebetalningarna i sommar. På frågan vad de skulle göra vid en räntesänkning svarar de flesta att de skulle spara pengarna.

För en genomsnittlig ny villaägare med hög belåning och rörlig ränta sjunker bolånekostnaden med i snitt 900 kronor varje månad om räntan sänks med 0,5 procentenheter. För motsvarande villaägare i Stockholm skulle räntekostnaden sjunka med hela 1 700 kronor. Det visar Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings nya kartläggning av räntor och bostadspriser runtom i landet.

Bostadsägarnas optimism om bostadsprisernas utveckling ökar sett till skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive fallande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent tror på stigande priser på ett års sikt och främsta skälet till detta anges vara sjunkande räntor. 9 procent tror på fallande priser och 40 procent tror på stillastående priser på samma tidshorisont. Bostadsägarna är generellt sett mer optimistiska om prisernas utveckling jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna stiger tror 71 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1100 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets första kvartal.

Enligt SBAB:s undersökning Spartempen sparar drygt var femte person mindre nu jämfört med för sex månader sedan. Var fjärde person anser dessutom att de inte har en tillräckligt stor buffert för oförutsedda händelser. Samtidigt är skillnaderna stora. Nästan 1 av 10 har mer än en miljon sparat på bankkonton.

Trots sjunkande bostadspriser i hela landet är barriären för att ta sig in på marknaden fortsatt hög för många hushåll. Att behöva spara i över 10 år till sin kontantinsats hör inte till ovanligheterna vilket får många att ge upp drömmen om huslivet. Det vill Bodil förändra och sedan lanseringen för drygt ett år sedan har företaget fått in över 1 000 ansökningar om möjligheten att hyrköpa hus.

I december sjönk både villa- och bostadsrättspriserna i Sverige med 1 procent. Samtidigt fortsätter antalet villaförsäljningar att öka och i 10 av 21 län har bostadsrättspriserna ökat det senaste året. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik som analyserats av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Under 2024 väntas bostadsmarknaden vända uppåt efter ett tufft fjolår.

Bostadspriserna föll med 1,5 procent i december i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna fallit fyra månader i rad. Lägenhetspriserna föll med 1,7 procent och villapriserna med 1,4 procent. Med beaktande av bland annat säsongspåverkan, indikerar trenden fortsatt fallande priser på både lägenheter och villor. Sedan bostadspriserna stod som högst våren 2022 har de fallit med sammanlagt 16 procent; lägenhetspriserna med knappt 12 procent och villapriserna med drygt 18 procent. Summeras prisfallet för helåret 2023 så stannande det dock vid måttliga 0,8 procent tack vare en stark vår. Med hänsyn tagen till inflationen får man emellertid gå tillbaka ända till 2015 för att hitta lika låga reala priser på lägenheter och till 2016 för villor. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för december.

Enligt SBAB:s nya undersökning är 8 av 10 villaägare oroliga för att elpriserna ska bli höga i vinter. Ett sätt att sänka elförbrukningen är att energieffektivisera sitt hus. Men av dem som planerat att vidta en åtgärd med syfte att förbättra energiprestandan, har 40 procent skjutit åtgärden på framtiden till följd av det ekonomiska läget. ”Att undvika en stor utgift här och nu trumfar lägre driftkostnader i framtiden”, säger Linda Hasselvik, Privat- och boendeekonom på SBAB.

Optimismen om bostadsprisernas utveckling ökade något mellan årets tredje och fjärde kvartal, sett till skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive fallande bostadspriser på ett års sikt. 34 procent tror på stigande priser och 20 procent på fallande priser. Störst andel av de svarande tror dock på stillastående priser, vilket 37 procent gör. Resterande andel svarar ”vet ej”, vilket är en minskning från tidigare kvartal. Om elpriserna stiger tror 78 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt, varav knappt 1/3 av dessa tror i hög grad. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1000 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets fjärde kvartal.