Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

För första gången någonsin arrangeras Stafett för Livet i Sverige – ett hoppfullt dygn i kampen mot cancer. Bakom initiativet står Cancerfonden tillsammans med lokalt engagerade volontärer. Den första stafetten äger rum i Västervik den 6–7 september 2025.

Cancerfonden tillkännager idag att 114 miljoner kronor har beslutats att delas ut till framstående cancerforskare i Sverige. Här är det framför allt forskare tidigt i karriären som nu säkrar sin finansiering för nya upptäckter.

Inför regeringens möte med livsmedelsbranschen uppmanar Cancerfonden finansminister Elisabeth Svantesson att inkludera ett momsbefriat frukt- och grönt förslag som en del av lösningen. Ett sådant förslag skulle både underlätta för hushållens ekonomi och skapa incitament för en mer hälsosam matkonsumtion.

En ny undersökning från Cancerfonden visar att en majoritet av svenskarna vill ha lagstiftning som begränsar marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn och unga.

Prognos om minus 1,38 miljarder kronor Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2024 beräknas till minus 1 385 miljoner kronor, efter utgången av oktober månad (cirka 1,38 miljarder kronor). Efter utnyttjande av resultatutjämningsreserven (RUR) på 500 miljoner kronor blir årets balanskravsresultat minus 885 miljoner kronor, vilket är 885 miljoner kronor sämre än budgeterat årsresultat. Resultatet är en förbättring av helårsprognosen med 102 miljoner kronor sedan föregående månad. Förbättringen av årsprognosen beror bland annat på ökade riks- och regionintäkter, samt övriga intäkter i form av statsbidrag för tillgänglighet och vårdvalet. Regionens kostnader för hyrbemanning visar en tydligt nedåtgående trend. Samtidigt har kostnaderna för läkemedel och medicinsk service bromsats upp under oktober. Personalkostnaderna ökar för främst Akademiska sjukhuset, och effektiviserings- och besparingsplanerna för sjukhuset bedöms inte få full effekt under året. Effekten av regionens totala

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Marknadsföringsresriktioner av ohälsosam mat och sänkt skatt på grönsaker och frukt är några av de mest effektiva metoderna för att få fler att äta bättre och förebygga övervikt och obesitas. Det visar en ny rapport från de nordiska cancerorganisationerna som sammanställt den senaste forskningen om hur barnobesitas kan förebyggas.

Linda Björkhem-Bergman, forskare vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 750 000 kronor från Cancerfonden för att genomföra en studie om cancerrelaterad trötthet, så kallad fatigue, inom palliativ vård. Studien syftar till att undersöka om vitamin D kan minska fatigue hos patienter med obotlig cancersjukdom och därigenom bidra till en förbättrad livskvalitet.

Allt fler överlever cancersjukdom i barndomen och har ett långt vuxenliv framför sig. En del får komplikationer av behandlingen redan under uppväxten som fortsätter att påverka det dagliga livet medan andra löper risk för hälsoproblem som debuterar senare i vuxen ålder. Det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer, som innefattar uppföljningsrekommendationer både under uppväxten och det fortsatta vuxenlivet, har nu reviderats för tredje gången och godkänts av RCC i samverkan. Risken för att utveckla sena komplikationer skiljer sig mycket mellan olika typer av behandlingar. Det är därför viktigt att personer som haft cancer informeras om den eventuella risk som just de löper för sena hälsoproblem. De som har en ökad risk för komplikationer som kan behandlas eller förebyggas om de upptäcks i tid bör följas upp systematiskt. Uppföljningsmottagningar och nyckelmottagningar etablerade Sedan det första vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer publicer

Cancer i binjurebarken är en sällsynt och aggressivt växande tumör som drabbar minst 30 patienter i Sverige årligen. På Akademiska sjukhuset har man utvecklat en ny spårsubstans (tracer), som tillsammans med sjukhusets avancerade PET-kameror ska göra diagnostik och uppföljning av binjurebarkscancer mer träffsäker.

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset; ett led i moderniseringen av PET-centrum. De nya lokalerna inrymmer även ett renrum för tillverkning av spårämnen och verksamheten startar i juni nästa år.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2024 ska tilldelas Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering.

Under oktober varje år pågår Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. H.K.H. Kronprinsessan Victoria är kampanjens officiella beskyddare även i år. Rosa Bandet-kampanjen syftar till att samla in pengar till cancerforskning, sprida kunskap om cancer samt påverka beslutsfattare att skapa bästa möjliga förutsättningar för cancerpatienter, cancervård och cancerforskning.

Under Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj i oktober är det enkelt att bidra till cancerforskningen i sin vardag genom att handla rosa produkter. Många butiker fyller sina butikshyllor med rosa varor och för varje produkt som säljs går en del av intäkten till Cancerfonden. I år är det ännu fler företag som är med och bidrar.

Sedan 1994 har Cancerfondens Cancerlinjen funnits för att ge stöd och råd till folk som drabbats av cancer och deras nära och kära. Cancerlinjen bemannas av erfarna sjuksköterskor som jobbat länge med cancervård och varje år svarar de på frågor från över 10 000 personer.

Den samiska textilkonstnären Britta Marakatt-Labba designar Cancerfondens rosa band. Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj pågår under hela oktober och samlar in pengar till svensk cancerforskning.

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Cancerfonden delar ut 13 miljoner kronor till 5 forskare verksamma vid Lunds universitet. En av dem är docent Hans Brunnström som utvecklar nya metoder för att upptäcka lungcancer tidigare.

Att upptäcka cancer i tid kan vara livsavgörande och alla ska ges en chans till att överleva en cancerdiagnos. En screening i cancer innebär att majoriteten av befolkningen kallas till screening för att undersöka och upptäcka cancersjukdom. Att screena kan innebära att cancer upptäcks i tid och hundratals liv räddas årligen genom screening.