Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk

DO överklagar Uppsala tingsrätts dom i ärendet om en händelse där en läkare försökte förmå en patient, som sökte vård för besvär med hemorrojder, att ta av sin sjal inför undersökningen. DO ser flera skäl att överklaga domen, bland annat för att tingsrätten har gjort en felaktig rättslig bedömning av vad som utgör ett missgynnande enligt diskrimineringslagen.

Sexuella trakasserier på arbetsmarknaden är fortfarande ett allvarligt problem, det visar Fackförbundet STs nya rapport Sexuella trakasserier på jobbet. Mer än var femte ung kvinna som jobbar inom staten eller på statligt uppdrag uppger att hon blivit utsatt för sexuella trakasserier.

Ett flygbolag har medgett att de diskriminerade en kvinna genom att neka henne fortsatt anställning med hänvisning till att hon inte var beredd att arbeta utan slöja. Flygbolaget kommer nu att betala ersättning till kvinnan.

En lärare på en skola i Göteborg utsatte en elev för trakasserier när hen kritiserade elevens traditionella religiösa klädsel och tvingade eleven att byta om. DO bedömer att eleven har utsatts för trakasserier som har samband med religion, och dessutom att skolan inte har uppfyllt sin skyldighet att utreda situationen och genomföra åtgärder.

Afrosvenska elever utsätts för diskriminering i skolan, bland annat i form av trakasserier. Det förekommer också att skolpersonal inte ser, eller väljer att inte se trakasserierna, alternativt inte gör något för att stoppa dem. Afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering är ett av tre tematiska fördjupningsområden i DO:s årliga rapport, Förekomst av diskriminering 2024.

Polismyndigheterna måste göra mer för att förebygga och motverka att anställda diskrimineras. Nu har Polisförbundet tagit fram ett nytt likabehandlingsprogram där det även ställs krav på förbundets organisation och förtroendevalda.

Polismyndigheterna måste göra mer för att förebygga och motverka att anställda diskrimineras. Nu har Polisförbundet tagit fram ett nytt likabehandlingsprogram där det även ställs krav på förbundets organisation och förtroendevalda.

En pojke som använder rullstol har vid upprepade tillfällen diskriminerats när han har försökt åka buss med Skånetrafiken. Vid minst 14 tillfällen under två års tid har busschaufförer antingen nekat att hjälpa pojken med bussens lift, eller så har chauffören saknat kunskap om hur man använder liften vilket har medfört att liften inte har kunnat användas. Pojken har vid flera tillfällen tvingats att krypa ombord på bussen.

Region Gävleborg har vid upprepade tillfällen inte säkerställt att en kvinna som är döv fått tillgång till teckenspråkstolk vid vårdbesök, trots att hon tydligt informerat vården om behovet.

I slutet på förra veckan presenterades utredningen om hur EU:s lönetransparensdirektiv ska implementeras i svensk rätt. Akavia välkomnar direktivet, som stärker tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete.

En kvinna blev diskriminerad när hon nekades en provanställning hos en bank till följd av graviditet. Den bedömningen gör DO och begär därför att banken betalar diskrimineringsersättning till kvinnan.

Det var diskriminering när en restaurang- och sportbar i norra Mälardalen nekade en gravid kvinna fortsatt timanställning. Det anser Diskrimineringsombudsmannen, DO, som nu begär att den tidigare arbetsgivaren ska betala diskrimineringsersättning till kvinnan.

Efter FN:s granskning får Sverige svidande kritik. DHR håller med FN om vad som krävs för att Sverige ska leva upp till konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning.

Fyra av tio unga kvinnor uppger att de vid något tillfälle har diskriminerats i arbetslivet. Det visar fackförbundet Vision i en ny undersökning.

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen. –Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institut

En läkare på en vårdcentral i Uppsala försökte förmå en vårdsökande kvinna att ta av sig sin huvudduk i samband med ett läkarbesök. Enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, har vårdcentralen inte lämnat en rimlig förklaring till varför läkaren bad om det. DO anser därför att vårdcentralen har diskriminerat kvinnan.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, avstyrker lagförslaget om ett system med så kallade säkerhetszoner, det vill säga områden där polisen ges rätt att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Enligt DO skulle förslaget medföra klara och oacceptabla risker för diskriminering, om det genomförs.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, anser att Region Norrbotten använt fel pronomen i en journalanteckning efter en chattkontakt. Bedömningen är att regionen ska betala 15 000 kronor i ersättning till personen. – Det här visar hur viktigt det är att fortsätta arbetet med att medvetandegöra våra medarbetare i frågor som rör bemötande, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör.

DO gör bedömningen att det har varit fråga om diskriminering när vårdpersonal har felkönat patienter i journalanteckningar. DO begär nu att regionerna ska betala diskrimineringsersättning till personerna.