Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Fem läkare tilldelas Cullbergstipendiet 2025 och får dela på 230 000 kr från Natur & Kultur. De kommer att besöka psykiatriska verksamheter i Indien, Norge, Schweiz och USA för att bland annat studera psykiatrisk vård i samband med graviditet och spädbarnstid samt behandling av psykisk sjukdom hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.

För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier. Första patientgruppen blir personer med svårbehandlad depression.

Nu står det klart att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 8 mars, innebär att vården koncentreras till tre universitetssjukhus.

Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset har forskare utvärderat den vanligast förekommande varianten där patienten får högfrekventa skurar av magnetimpulser, så kallad thetaburst. Resultaten visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Särskilt bra svarade äldre på behandlingen och de som inte var djupast deprimerade. Hos 16 procent försvann depressionen helt.

En ny form av magnetstimulering, som ges mitt över pannan, kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen och känna glädje och njutning. Det visar en studie på Akademiska sjukhuset. Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression med goda resultat.

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Kan magnetstimulering av hjärnan hjälpa patienter med schizofreni eller depression, som ofta lider av motivationsbrist och glädjelöshet? Det ska en pågående klinisk studie på Akademiska sjukhuset undersöka. Sedan en tid tillbaka erbjuds behandlingen även i rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression med goda resultat.

Tidigare upptäckt av pigmentförändringar som kan minska dödligheten i hudcancer, förbättrad diagnosticering av mental hälsa och automatisk klassificering av röntgenbilder i tandvården. Det är några projekt som Vinnova nu finansierar i en satsning på AI för bättre hälsa. Satsningen handlar om att utveckla lösningar som förebygger ohälsa, skapar tidigare och säkrare diagnostik, bättre behandlingar och en effektivare vård. - Användning av artificiell intelligens kan ge tidigare och säkrare diagnoser och bättre behandlingar. Vi ser också möjligheter till innovationer som kan bli framtida exportframgångar för svenska företag, säger Linda Swirtun, ansvarig för utlysningen på Vinnova. Sju projekt får finansiering med sammanlagt 20 miljoner kronor. I projekten samarbetar företag, offentlig verksamhet och universitet i olika konstellationer: Förbättrad diagnostisering av mental hälsa med beskrivande ord och artificiell intelligens Lunds universitet, Institutionen för psykologi, Region Skåne, Ri

Utprovning av duodopabehandling med pump hemifrån har flera fördelar för personer med svår Parkinsons sjukdom. En studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att patienter som samtidigt haft kontakt med vårdpersonal via videosamtal kan slippa tillbringa över en vecka på sjukhus. Utprovningen går betydligt fortare, patienterna blir mindre stressade och vården sparar resurser, enligt studien som publiceras i den medicinska tidskriften Journal of Parkinson’s Disease

Djup hjärnstimulering, DBS, har tidigare främst använts som alternativ till läkemedelsbehandling för vuxna med svår Parkinsons sjukdom, dystoni och tremor. På Akademiska behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar. Sjukhuset har etablerat landets första multidisciplinära team för patienter med sådana motorikstörningar.

Fredagen den 27 mars invigdes en ny avdelning för utredning av svår epilepsi på Akademiska sjukhuset. Här kommer patienter att kunna utredas med ny EEG- och kamerautrustning och avdelningen är bemannad dygnet runt fem dagar i veckan.

Som första svenska sjukhus har Akademiska introducerat djup hjärnstimulering (DBS) som behandling av vissa svårare former av epilepsi. DBS används framförallt för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom, med även vid dystoni, tremor och tvångssyndrom.