Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Trots ett tillskott på cirka 43 miljoner kronor måste gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden göra omprioriteringar och sänka ambitionerna inför nästa år. Totalt saknas 7,7 miljoner kronor för att nämnden ska kunna utföra sina uppdrag på samma nivå som under 2023. Nämnden har därför beslutat om ett antal åtgärder, främst inom arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildningen.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har fått ett tillskott på 38,7 miljoner kronor för nästa år. Den ökningen räcker dock inte för att fullt ut kompensera för nämndens lagstadgade uppdrag. Omprioriteringar och en sänkning av ambitionerna kommer därför att krävas inom verksamheten.

Tekniska nämnden har utrett alternativ för hur Umeå kommun kan möta den kommande bristen på gymnasieplatser. Huvudalternativet innebär bland annat att Vasaskolan omvandlas till gymnasium och att såväl Dragonskolan som Maja Beskowgymnasiet byggs ut. 1 000 nya gymnasieplatser ska tillföras fram till år 2031.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får ett tillskott på 28,5 miljoner kronor nästa år. Den ökningen räcker dock inte för att fullt ut kompensera för nämndens lagstadgade upp-drag rörande svenska för invandrare (SFI) och andra nödvändiga åtgärder. Totalt saknas 14,4 miljoner kronor, vilket innebär ett antal besparingsåtgärder.

För- och grundskolenämnden beslutar att planera för en F–6 skola i Stöcke med två parallella klasser per årskurs som har kapacitet att ta emot elever från Stöcke med omland.

Måndag 8 mars får vårdnadshavare besked om skolplacering för sitt barn som ska börja förskoleklass eller årskurs 7 höstterminen 2021. 93% av eleverna som ska börja förskoleklass och 99% av eleverna som ska börja årskurs 7 har fått sina förstahandsönskemål. Cirka 200 fler elever börjar högstadiet till hösten och hela den ökningen sker i eller till kommunala skolor.

Umeå växer kraftigt. I åldrarna 6–12 år förväntas 1 600 fler elever behöva plats på låg- och mellanstadieskolor de kommande tio åren. För- och grundskolenämnden har fattat beslut om en skolstruktur för 2020-2031 med prioriterade investeringar i nya skollokaler och med möjligheter för de yngsta eleverna till en skola nära hemmet.

En kraftig elevökning under de kommande åren och fokus på förbättrade studieresultat, attraktiv utbildning och ökad likvärdighet. Det framgår av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdragsplan för 2021. Nämnden får en större budget nästa år, men den räcker inte för att fullt ut kompensera för volymökningarna och de åtgärder som föreslås.

För och grundskolenämnden har fått information om hur arbetet med hållbar skolstruktur för låg- och mellanstadieelever går vidare. Perioden för åsiktsinhämtande är avslutad och nu ska utredningen breddas och fördjupas inför nämndsbeslut den 17 december.

I våras presenterades utredningen Linköpings skolor 2035, en rapport som kartlagt elevutvecklingen i Linköping och rekommenderat olika scenarier för att möta upp detta de kommande 15 åren.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gjorde ett överskott på cirka 7,4 miljoner kronor förra året. Det är bättre än prognosen från november som var ett underskott på 2,5 miljoner kronor. Under året har även planeringen inletts för att hitta lokaler för 1 000 nya gymnasieelever under de kommande åren.

Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden 78 miljoner kronor i utökad budgetram för indexuppräkning och för barn- och elevökningar i verksamheterna. I budget för 2020 har nämnden beslutat om inga effektiviseringskrav på grundskolan och att förskolans resursfördelning ska justeras med bibehållen personaltäthet.

Enligt den senaste befolkningsprognosen ökar antalet ungdomar i åldern 16-18 år med 1100 personer under den kommande tioårsperioden. En ökning som motsvarar en normalstor gymnasieskola. Nämnden ger därför förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan på hur dessa elever ska få plats inom den kommunala gymnasieskolan.

Alla elever behöver få likvärdig tillgång till elevhälsan. Kommunen förlänger partnerskapet med föreningen Idrott utan gränser i ytterligare två år. Elever i årskurserna 4-7 får prova på olika sportaktiviteter. Fler elevplatser när Nya Tallbodaskolan byggs. Nämnden tecknar hyresavtal. Detta är några av de ärenden som barn- och ungdomsnämnden tar upp vid dagens sammanträde.

Avesta kommun växer! Välkommen på pressträff med bildningsförvaltningen där vi informerar om hur skolan arbetar med barn- och elevökningen på Avesta kommuns förskolor och skolor. Datum och tid: 22 augusti, 10:00 - 11:00 Plats: Bildningsförvaltningen, Kungsgatan 32, Avesta kommun Kontakt: Björn Hansson, 0226-452 00 Förvaltningschef Bildning Avesta kommun

På ett år har antalet elever på gymnasieprogrammet språkintroduktion fördubblats, till följd av det stora mottagandet av nyanlända under 2015. Var tionde elev i gymnasieskolan går idag på språkintroduktion och många av dem blir inte behöriga att läsa vidare på ett nationellt gymnasieprogram. En ny rapport från Skolverket visar att den kraftiga elevökningen är en stor utmaning för skolorna. Lärare och rektorer i de kommuner som deltagit i studien vittnar om brist på skollokaler och personal.

Antalet elever i gymnasieskolan ökar nu för första gången sedan 2008. Nu läser 343 900 elever i gymnasieskolan och det är en ökning med sex procent jämfört med förra läsåret. Introduktionsprogrammet språkintroduktion där de flesta elever är nyanlända ökar mest och är nu det fjärde största gymnasieprogrammet. Handels- och administrationsprogrammet och teknikprogrammet ökar procentuellt mest bland yrkesprogrammen respektive de högskoleförberedande programmen. Det visar Skolverkets gymnasiestatistik för läsåret 2016/2017 som även finns nedbruten på skol-, kommun- och länsnivå.

Antalet elever som går språkintroduktion har ökat med 77 procent sedan förra läsåret - från 18 700 elever till 33 100 elever det här läsåret. Språkintroduktion är nu det fjärde största programmet i gymnasieskolan. Nästan en av tio gymnasieelever går idag språkintroduktion. Det visar Skolverkets första sammanställning av ny elevstatistik för gymnasieskolan.