Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

I slutet av oktober införde Svenska kraftnät elhandelsmodellen flödesbaserad kapacitetsberäkning. IKEM varnade regeringen om att modellen riskerar leda till ökade elpriser och därmed en påverkan på inflationen. Nu ser det tyvärr ut att ha blivit verklighet.

Nu är det klart. Våren 2025 inleder Mälarenergi Elnät arbetet med att bygga en ny mottagningsstation i Arboga. Den ger kommunen förutsättningar för ett effektuttag som är mer än dubbelt så högt som i dag – och får samtidigt förhöjd leveranssäkerhet.

Inom kort överlämnas utredningen "En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft" till regeringen och målet är att utredningen ska föreslå huruvida Sverige bör införa ett anvisningssystem för havsbaserad vindkraft. IKEM har utöver det förväntningar på att utredningen ska föreslå faktiska anvisningar, tillräckliga för att möta industrins elbehov även på kort sikt.

För två veckor sedan införde Svenska kraftnät elhandelsmodellen flödesbaserad kapacitetsberäkning. Nu är de höjda elpriserna ett faktum, men frågan är om den ökade överföringskapaciteten kommer leda till att företagen i elkön får tilldelning?

Svenska Kraftnät inför en ny elhandelsmodell den 29 oktober – Flödesbaserad kapacitetsberäkning. Modellen riskerar innebära kraftigt höjda elpriser för de flesta svenska hushållen och miljonbelopp för den elintensiva industrin. IKEM kräver nu ett regeringsbeslut om att pausa införandet.

Industrins elbehov ökar med 88 TWh fram till 2035. Det motsvarar ytterligare nästan två tredjedelar av Sveriges nuvarande elanvändning. Det tidigare prognostiserade tillkommande elbehovet om 70 TWh till år 2030 har senarelagts till år 2032 med anledning av bristerna i svensk elproduktion och elnätskapacitet. Det visar en kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS – ett energisamarbete mellan de elintensiva industriernas branschorganisationer. IKEM kräver nu mindre snack och mer verkstad från politiken.

Kapacitetsbrister gör att industrin hindras ställa om i den takt som planerats. För att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och kunna genomföra den nödvändiga klimatomställningen krävs både mer el och utbyggd infrastruktur. Och det är bråttom. Det framkommer i en ny rapport från SKGS, den elintensiva industrins samarbetsorganisation.

För att möta samhällets ökade elbehov krävs enorma investeringar i elnätet och elnätsägarnas investeringar ska slutligen betalas av konsumenterna. Den befintliga avgiftsmodellen innebär dock att nätägarna överkompenseras på konsumenternas bekostnad – konsumenterna betalar för samma nät flera gånger. Ett systemfel, anser IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

Ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Svenska kraftnät och energibolaget E.ON ska sätta fart på Skånes elektrifiering. För att hantera regionens växande elbehov lanseras idag samverkansplattformen Nätutbyggnad Effektivt Tillsammans, eller Skånes effektkommission NET.

Ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Svenska kraftnät och energibolaget E.ON ska sätta fart på Skånes elektrifiering. För att hantera regionens växande elbehov lanseras idag samverkansplattformen Nätutbyggnad Effektivt Tillsammans, eller Skånes effektkommission NET.

En av handelns viktigaste försäljningshögtider står inför dörren. Black Week anordnas den 20–26 november, och drygt fyra av tio planerar att göra inköp under veckan. Totalt bedöms årets Black Week omsätta omkring 8,7 miljarder kronor. I år kommer rekordmånga även att passa på att göra julklappsköp under veckan, visar en ny undersökning från Svensk Handel.

En ny undersökning från IKEM – Innovations- och kemiindustrierna visar att medlemsföretagen räknar med kostnadsminskningar under de kommande två kvartalen. Ett trendbrott och en efterlängtad utveckling, menar Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM. Plast-, gummi- och kemibranscherna ligger tidigt i värdekedjan och utvecklingen visar därför på ljuset i tunneln för en stor del av svensk industri.

Industrins elbehov ökar från 45 till 117 TWh till år 2030. Det visar en kartläggning som gjorts på uppdrag av SKGS – ett energisamarbete mellan de elintensiva industriernas branschorganisationer. Kemiklustren i södra Sverige har redan idag akuta behov och nu måste politiken agera för att säkra eltillgången.

Den 6 mars öppnade ansökan för elintensiva företag att ansöka om elkostnadsstöd för att kompensera för mycket höga elpriser under 2022. Det är ett stöd som berörda bolag är berättigade till utöver det generella elstödet. För många innebär detta nya möjligheter att rusta sitt bolag för framtiden genom att investera i egen elproduktion genom solceller.

Energimyndigheten öppnar systemet för ansökningar inom elkostnadsstödet för elintensiva företag. Stödet riktar sig till företag som använder mycket el i sina processer och drabbades hårt av höga elpriser förra året. Det kan sökas från och med idag, den 6 mars, till och med 17 april 2023.

Energimyndigheten ansluter till Mina ombud, tjänsten för digitala fullmakter. Det med anledning av det nya elkostnadsstödet för elintensiva företag som kommer att förenkla myndighetens arbete framåt. – Det här samarbetet gör att vi nu kan handlägga ärendena betydligt snabbare, säger Anna Lindström, enhetschef på Energimyndigheten.

Under eftermiddagen höll energi- och näringsminister Ebba Busch presskonferens. Många av Sveriges handlare hade förhoppningar på att äntligen få ett besked om när elpriskompensation hade kunnat börja betalas ut. Men för många blir det nu i stället ett osäkert jul- och nyårsfirande. Svensk Handel ställer sig kritiska till att svenska företag fortsatt tvingas vänta på tydliga besked.

Det är bra med satsningar på bostadsbyggandet, men mer omfattande investeringar på energieffektivitet och stöd till de företag som drabbas som hårdast hade varit önskvärt. Så kommenterar David Johnsson, vd på Trä- och Möbelföretagen (TMF), regeringens budget som presenterades idag.

Regeringen har lämnat budgetpropositionen för 2023 till riksdagen. - Kommande år blir lågkonjunkturår. Vallöften som fler bostäder, bättre infrastruktur och en grön omställning är helt beroende av att fler kan göra jobbet, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Efter fyra kvartal av fallande framtidstro ser vi en viss återhämtning i kvartal tre i LRFs konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex. En positiv skördeprognos, stigande avräkningspriser och beslut om det statliga stödpaketet på 3,1 miljarder ligger bakom ljusningen i det annars fortsatt ansträngande kostnadsläge som råder i lantbruket.