Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

EU:s krav på energieffektivisering i byggnader skärps och senast 2025 ska Sverige ha ett utkast till den nationella renoveringsplanen, för att uppnå nollutsläppsbyggnader till 2050. För att nå målet krävs skärpt fokus och tydliga styrmedel. Nu presenterar flera branschaktörer, samlade i initiativet Energirenovera Sverige, konkreta förslag för att öka takten i energieffektiviseringen av svenska byggnader. Det är en avgörande nyckel för att Sverige ska kunna möta framtidens elbehov.

Inom kort överlämnas utredningen "En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft" till regeringen och målet är att utredningen ska föreslå huruvida Sverige bör införa ett anvisningssystem för havsbaserad vindkraft. IKEM har utöver det förväntningar på att utredningen ska föreslå faktiska anvisningar, tillräckliga för att möta industrins elbehov även på kort sikt.

Vattenfall Värme meddelar idag att de tar ett nytt initiativ för att minska andelen plastavfall som går till förbränning i värmeverket i Uppsala. IKEM har länge drivit ett förbud mot plastförbränning och välkomnar Vattenfall Värmes initiativ.

Svenska Kraftnät inför en ny elhandelsmodell den 29 oktober – Flödesbaserad kapacitetsberäkning. Modellen riskerar innebära kraftigt höjda elpriser för de flesta svenska hushållen och miljonbelopp för den elintensiva industrin. IKEM kräver nu ett regeringsbeslut om att pausa införandet.

Vattenfall pausar det havsbaserade vindkraftsprojektet i Kriegers flak eftersom regeringen inte tar anslutningskostnaden till stamnätet. Malin Johansson, energiexpert på IKEM, hoppas innerligen att regeringen har en plan b för att nå sitt mål om 300 TWh till år 2045.

Enligt uppgifter till bland annat Aftonbladet väntar regeringen i kommande höstbudget att höja den nyligen sänkta reduktionsplikten. IKEM kritiserade regeringen i en debattartikel inför den senaste förändringen för att hatta fram och tillbaka och för att den inte tar hänsyn till den industriella verkligheten. Industrin behöver långsiktiga spelregler för att möjliggöra sin omställning.

Einar Mattsson kommer i närtid att starta ett projekt tillsammans med EQUA för att utveckla energiberäkningsmodeller. Fastighetskoncernen Einar Mattsson äger 102 fastigheter från olika tidsepoker – och har därför många tekniska installationer att testa olika modeller på – vilket blir en väldigt bra testplattform för båda parter. Einar Mattssons motiv till att delta är för att minska klimatpåverkan.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år.

Sveriges Allmännytta, presenterar idag en viktig slutrapport som belyser den kritiska frågan om energieffektivisering i byggnader. Byggnader står för en betydande del av energianvändningen och bidrar därigenom till klimatförändringen. För att adressera detta har EU nyligen omarbetat direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), vilket syftar till att främja energirenoveringar och övergången till förnybar eller fossilfri energi.

– – – Frukostseminarium idag måndag den 16 oktober klockan 8.30 – – – Hur kommer det sig egentligen att investeringarna i ny elproduktion uteblir trots att vi vet att efterfrågan inom kort kommer att skjuta i höjden? Teknikföretagen har låtit ELS Analysis utreda vilka hinder som ligger i vägen för de investeringar som är avgörande för att Sverige ska lyckas med den gröna omställningen. Välkommen till en frukost med presentation och diskussion av rapporten!

Hur kommer det sig egentligen att investeringarna i ny elproduktion uteblir trots att vi vet att efterfrågan inom kort kommer att skjuta i höjden? Teknikföretagen har låtit ELS Analysis utreda vilka hinder som ligger i vägen för de investeringar som är avgörande för att Sverige ska lyckas med den gröna omställningen. Välkommen till en frukost med presentation och diskussion av rapporten!

Under torsdagen 29 juni på Donnersgatan 3 arrangerar vi fem seminarier om intressanta och aktuella ämnen. Dagen avslutas med ett mingel där du som åhörare får möjlighet att prata med paneldeltagarna och oss på EPHI. Platserna är begränsade, så vi rekommenderar att ni är i god tid. Ingen föranmälan till seminarierna krävs.

Allt större hopp sätts till små modulära reaktorer (SMR) när elförsörjningen behöver byggas ut kraftigt. Hur tekniken kan komma att användas och hur omfattande en utbyggnad kan bli är mer oklart. Analys- och teknikkonsultföretaget WSP har genom sin samlade kompetens inom området kartlagt tekniker, användningsområden och prognoser för framtiden.

Kopparstaden gör en ”hattrick” och vinner för tredje året i rad utmärkelsen bästa klimatinitiativ i kategorin ”Energieffektivisering, effekttoppar och förnybar energi”. Detta för att deras tekniska lösning bidrar till effektivare kraftvärmeproduktion och är möjlig att skala upp och implementera brett inom Sverige.

Tre bostadsföretag belönas med utmärkelsen årets bästa klimatinitiativ i allmännyttan. Tillsammans med ytterligare 189 företag gör de stora insatser för att minska allmännyttans klimatavtryck.

I år har Bokmässan i Göteborg klimatkrisen som ett tema. Författare, forskare, politiker, aktivister och andra från hela världen har bjudits in för att belysa denna ödesfråga. Naturskyddsföreningen deltar i en rad seminarier.

Efter de senaste årens pandemipaus välkomnar Tekniska verken återigen både allmänheten, branschen och media till sitt årliga Öppet hus på Gärstadverket.

Verksamheten hotas i många elintensiva bolag. För att undvika konkurser och bidra till grön omställning behöver industrin kompenseras för höga elpriser.

Regeringen meddelade idag på en presskonferens att de ska införa kompensation för ökade elkostnader för hushåll och företag. Det är tänkt att de flaskhalsintäkter som idag tillfaller Svenska kraftnät ska användas till att kompensera hushåll och industri.

Ramavtalet innefattar konsultstöd för strategiskt klimatarbete, för att ställa klimatkrav på leverantörer, insamling av energi- och klimatdata samt för att hjälpa de allmännyttiga bostadsbolagen att energieffektivisera.