Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Drivkraft Sverige presenterar idag ”Omställningsbarometern” som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt inom drivmedels- och laddbolagsbranschen. Koldioxidutsläppen från bensin och diesel ökade med 22 procent under 2024 jämfört med 2023. Orsaken till utsläppsökningen är främst att andelen hållbara biodrivmedel i vägtrafiken minskat kraftigt till följd av att reduktionsplikten sänkts. Andelen biodrivmedel är nu på den lägsta nivån sedan 2014. De totala utleveranserna av bränsle ökade också något vilket bidrar till utsläppsökningen. Användningen av HVO100 ökar men uppväger inte den sänkta reduktionsplikten.

Elnätsräkningen som kommer nu i början av februari kommer att bli en chock för många villakunder. Det beror på en ny prismodell som redan implementeras hos flera elnätsföretag. Den nya prismodellen som alla elnätsbolag ska införa senast 2027 innebär att en stor del av nätavgiften baseras på hushållens effekttoppar, de timmarna per månad där man använder som mest energi. Att kapa effekttopparna blir avgörande för att hålla energikostnaden nere.

Att el kan vara ett jämförelsevis mycket billigt drivmedel är kanske den största fördelen med att köra elbil, förutom frånvaron av miljöskadliga avgaser. Riksförbundet M Sverige har jämfört timpriser 12 månader bakåt, och kan konstatera att den som kan styra sin laddning med fördel borde ladda på nätterna.

Drivkraft Sverige presenterar idag ”Omställningsbarometern” som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt för drivmedels- och laddbolagen. Omställningen har fått sig en törn, koldioxidutsläppen från bensin och diesel ökar med 23 procent under årets första tio månader jämfört med samma period 2023. Orsaken till utsläppsökningen är att andelen hållbara biodrivmedel i vägtrafiken minskat kraftigt till följd av att reduktionsplikten sänkts. Andelen biodrivmedel är nu på den lägsta nivån sedan 2014. Användningen av HVO100 ökar men uppväger inte den sänkta reduktionsplikten.

För att klimatomställningen ska bli rättvis måste de höginkomsttagare som har störst utsläpp betala mest. Låginkomsttagare med mindre klimatutsläpp bör få ekonomiskt stöd för att klara av att ställa om. Idag lägger Naturskyddsföreningen fram två styrmedelspaket med 27 konkreta förslag för en politik som sänker utsläppen och kompenserar ekonomiskt sårbara grupper.

Regeringens utredning som innebär en bred översyn av skatter och andra styrmedel, har länge efterfrågats av Transportföretagen. Samtidigt finns det möjliga åtgärder som regeringen bör vidta redan nu.

Igår presenterade regeringens tillsatta utredare Mats Dillén sina slutsatser om finansiering av nya kärnkraftreaktorer. – Utredningen visar tydligt att kärnkraft inte är lönsamt och att det råder stora osäkerheter kring vad notan blir i slutändan, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Drivkraft Sverige presenterar idag ”Omställningsbarometern” som mäter trycket på omställningen från fossilt till fossilfritt inom drivmedels- och laddoperatörsbranschen. Andelen hållbara biodrivmedel var 13,2 procent under första kvartalet 2024 vilket är en halvering jämfört med motsvarande period 2023. Användningen av HVO100 är däremot högre 2024. Sammantaget ökar koldioxidutsläppen från bensin och diesel under första kvartalet 2024 till följd av förändringarna i reduktionsplikten.

Sedan klimatbilsbonusen slopats och fossila drivmedel sjunkit i pris vittnar branschen om att hushållen i betydligt lägre grad köper elbilar. Detta är ett bakslag för regeringen som pekat ut elektrifieringen av fordonsflottan som central för att Sverige ska nå de av riksdagen beslutade klimatmålen.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Östergötlands län är elnätspriserna högst i Kinda (4 767 kr/lägenhet, år) och lägst i Linköping (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 64 procent högre i Kinda jämfört med Linköping. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Örebros län är elnätspriserna högst i Askersund (4 767 kr/lägenhet, år) och lägst i Ljusnarsberg (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 70 procent högre i Askersund jämfört med Ljusnarsberg. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Västra Götalands län är elnätspriserna högst i Falköping (4 211 kr/lägenhet, år) och lägst i Mölndal (1 811 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 133 procent högre i Falköping jämfört med Mölndal. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Västmanlands län är elnätspriserna högst i Fagersta (3 929 kr/lägenhet, år) och lägst i Västerås (3 398 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 16 procent högre i Fagersta jämfört med Västerås. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Västernorrlands län är elnätspriserna högst i Ånge (6 146 kr/lägenhet, år) och lägst i Örnsköldsvik (2 545 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 142 procent högre i Ånge jämfört med Örnsköldsvik. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Västerbottens län är elnätspriserna högst i Dorotea (5 389 kr/lägenhet, år) och lägst i Umeå (2 074 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 160 procent högre i Dorotea jämfört med Umeå. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Värmlands län är elnätspriserna högst i Kristinehamn (3 743 kr/lägenhet, år) och lägst i Torsby (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 34 procent högre i Kristinehamn jämfört med Torsby. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Uppsala län är elnätspriserna högst i Enköping (3 974 kr/lägenhet, år) och lägst i Östhammar (3 690 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 8 procent högre i Enköping jämfört med Östhammar. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Södermanlands län är elnätspriserna högst i Katrineholm (3 705 kr/lägenhet, år) och lägst i Oxelösund (2 646 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 40 procent högre i Katrineholm jämfört med Oxelösund. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.

Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Stockholms län är elnätspriserna högst i Danderyd (3 974 kr/lägenhet, år) och lägst i Södertälje (2 004 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 98 procent högre i Danderyd jämfört med Södertälje. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.