Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Senast den 31 mars ska alla Sveriges kommuner rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta enligt en förordning som bygger på principen att förorenaren betalar. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för sin del av skräpnotan. Den senaste rapporteringen visar att kostnaderna för nedskräpning översteg en halv miljard kronor. Här kan du se vad skräpet kostar i varje kommun.

Den 12 augusti 2026 träder EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) i kraft i Sverige. Inom de närmsta åren kommer olika delar av förordningen börja gälla, bland annat införs påfyllningsstationer för lösviktsvaror i större butiker och plastnäten kring frukt samt små schampoflaskor på hotell försvinner.

När julen och nyårsfirandet är över lämnar högtiderna inte bara minnen utan också stora mängder skräp. En ny Novusundersökning från Håll Sverige Rent avslöjar vilka typer av skräp som svenskarna irriterar sig mest på efter helgerna.

Fimpar och snus är det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Nya mätningar från Håll Sverige Rent visar att mängden skräpiga fimpar minskar medan snusprillor ökar. Det är det vita snuset som står för störst del av snusskräpet.

Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt i Sverige till följd av den skatt som infördes i maj 2020. På kort tid har användningen gått från 90 till 17 påsar per person och år. Redan den 1 november 2024 tas skatten på plastpåsar bort och handeln räknar med att fler kunder kommer att välja plastpåsar igen. – Det finns en stor risk att vi återgår till en ohållbar konsumtion av plastpåsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt i Sverige till följd av den skatt som infördes i maj 2020. På kort tid har användningen gått från 90 till 17 påsar per person och år. Den 1 november tas skatten på plastpåsar bort och handeln räknar med att fler kunder kommer att välja plastpåsar igen. Hur ska man som konsument tänka kring plastpåsen framöver? Vilken påse är egentligen bäst? Håll Sverige Rent har sammanställt en kort guide till konsumenter med några vanliga frågor och fällor kring plastpåsar – fri att dela.

Skräpet kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner kronor varje år. Sedan 2021 ska producenter av engångsplast stå för sin del av skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv och principen ”förorenaren betalar”. Nu, två år efter att kommunerna rapporterade in sina nedskräpningskostnader för första gången, är det dags för en första utbetalning. Nu står det klart vad alla kommuner i Sverige får för ersättning för skräpet. Se hela listan här.

Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem. Och trots att det är olagligt att skräpa ner i Sverige hittar vi skräp överallt - i havet, i städer, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Mycket av skräpet är förpackningar från sånt vi äter och dricker. Nu lanserar Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar en guide som ska hjälpa producenter och förpackningsutvecklare att ta med nedskräpningsperspektivet redan i designfasen av förpackningar.

Den 21 september, i samband med den internationella FN-dagen World Cleanup Day, samlas hela Sverige från norr till söder, gammal som ung, för att plocka skräp tillsammans. Förra året var vi 157 000 deltagare som tillsammans plockade 275 000 kg skräp. –I år satsar vi på att bli ännu fler! Så häng med och gör något stort - plocka lite skräp, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Om mindre än tre månader försvinner skatten på plastpåsar och svenskarna kan då vänta sig att spara några kronor vid köp av en plastpåse. Men åsikterna om den indragna skatten är splittrade och över hälften av alla svenskar tycker det är viktigt att användningen av plastpåsar fortsätter att minska. Det visar en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra tidigare i år.

Skräpiga plastkorkar kan snart vara ett minne blott i Sverige och Europa. Redan på onsdag träder den nya lagen i kraft. Nu måste korkarna sitta kvar på flaskor och andra behållare för dryck under hela användningen. –Med tanke på hur många plastkorkar som hamnar utanför systemet kommer den nya lagen inte en dag för tidigt, menar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Den svenska festivalsommaren är här och listan över event de kommande veckorna är lång. Det är allt från Urkult i Sollefteå till Way Out West i Göteborg där tiotusentals besökare samlas för att njuta av musik, mat och folkfest. Gemensamt för alla större evenemang i sommar är tre nya skräpregler som börjat gälla 2024 i syfte att minska nedskräpningen.

Det som glöms i snö kommer fram i tö. Det har SkiStars medarbetare än en gång fått erfara när de för tredje året i rad genomförde en skräpplockardag på samtliga fyra destinationer i Sverige. Totalt plockades över 26 000 skräpföremål och över hälften av skräpet som hittades innehöll plast. Några av de vanligaste skräpen var fimpar, snusprillor, förpackningar från godis och glass samt påsförslutare, visar en undersökning av Håll Sverige Rent och SkiStar.

Idag börjar den mobila anläggningen FossilEye att sommarjobba med autentiskt avfall. Efter en genomförd pilotturné med testavfall i tre svenska kommuner under vintern, ska FossilEye gå i drift under fem veckor i sommar på Gärstad i Linköping. Att sortera plast är därmed på väg att bli en win-win affär: kunder med verksamhetsavfall som satsar på återvinning ska betala mindre – samtidigt som koldioxidutsläppen minskar.

Skolavslutningar, studentfiranden och sommarbröllop är bara några av de firanden som väntar för många under kommande dagar och veckor. Inte sällan firas det med konfetti. Sedan 30 april 2022 är det dock förbjudet att använda plastkonfetti utomhus. Trots det hittar Håll Sverige Rent fortfarande plastkonfetti i sina skräpmätningar, och en ny Novusundersökning visar att bara en av tio svenskar känner till förbudet.

Många av de stora frågorna kring nedskräpning beslutas i Bryssel. Engångsplastdirektivet, alltså den lag som säger att konsumtion och nedskräpning av bland annat plastpåsar, sugrör, muggar och andra engångsartiklar i plast måste minska är ett exempel på det. I en enkät har Håll Sverige Rent nu ställt frågan till de åtta riksdagspartierna för att få svar på hur de vill angripa nedskräpningsproblemet genom EU.

Fredag den 3 maj går den nordiska havsräddarturnén av stapeln. Först ut är organisationen Håll Skärgården Ren som plockar skräp i Finland. Med på turnén finns också Håll Sverige Rent som representerar Sverige. Tillsammans vill organisationerna uppmärksamma och ta gemensamma krafttag mot plast i havet och på stränder.

På onsdagen antog Europaparlamentet nya regler som ska göra förpackningar hållbarare och minska förpackningsavfallet i EU.

I dag släpper Håll Sverige Rent den årliga Skräprapporten med statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten följer vi bland annat fimptrenden, utvecklingen av vitt snus och vape, det förbjudna och reglerade skräpet som sugrör, konfetti, korkar och påsar i plast. Det blir också en djupdykning i den senaste nationella skräpmätningen – som visar att det finns skräp på 97,4 % av alla ställen vi undersökt i stadskärnor och parker runt om i Sverige.

Senast den 2 april ska alla Sveriges kommuner för andra gången rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta sen en ny princip om att ”förorenaren betalar” trädde i kraft förra året. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för en del av skräpnotan.