Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Två nya gruvprojekt i Sápmi tilldelades förra veckan strategisk status enligt EU:s nya lagstiftning om strategiska och kritiska råvaror (CRMA). Amnesty International uttrycker stark oro över beslutet, som hotar samers mänskliga rättigheter och riskerar att förvärra den redan pressade situationen för det samiska folket.

Två nya gruvprojekt i Sápmi har tilldelats strategisk status enligt EU:s nya lagstiftning om strategiska och kritiska råvaror (CRMA). Amnesty International uttrycker stark oro över beslutet, som hotar samers mänskliga rättigheter och riskerar att förvärra den redan pressade situationen för det samiska folket.

En av de prioriterade frågorna för den nya norska regeringen är att göra FN:s funktionsrättskonvention till lag. Den norska regeringen skriver i ett uttalande att man gör detta för att stärka genomslagskraften för konventionen och förbättra läget för funktionsrätten. Funktionsrätt Sverige uppmanar nu den svenska regeringen att följa Norges exempel och lyssna på FN:s återkommande krav på att göra konventionen till lag – Funktionsrättskonventionen trädde i kraft i Sverige redan 2009, men vi väntar fortfarande otåligt på rättigheterna ska göra skillnad i människors liv och att konventionen ska bli lag, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Samers mänskliga rättigheter kränks när Sápmi exploateras. Amnesty International släpper idag rapporten Just transition or ‘Green Colonalism’?, där man kräver att ingen exploatering ska ske i regionen utan samtycke* från berörda samer.

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är

På torsdag och fredag pågår MR-dagarna 2024 i Skellefteå. DHR är givetvis på plats och förbundsordförande Åsa Strahlemo medverkar i ett panelsamtal om migranter med funktionsnedsättning.

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Det är en stor besvikelse att FN:s naturtoppmöte i Colombia inte kunde tas i hamn, menar Naturskyddsföreningen. Arbetet med att stoppa och vända förlusterna av biologisk mångfald går redan alldeles för långsamt. Men flera viktiga beslut hade hunnit klubbas innan mötet avbröts.

Under det pågående 16:e toppmötet för Konventionen om biologisk mångfald (COP16) ger Sverige, genom Sida, ett utökat stöd på 300 miljoner kronor till Världsbankens fond Problue fram till år 2030. Fonden bidrar till hållbar utveckling i världshaven och kustsamhällen. Hittills har fonden stöttat mer än 247 insatser i 100 länder.

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Vid FN-mötet om biologisk mångfald i Colombia (COP 16) ska världens länder återkoppla vad de ska göra för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Inför denna träff ska länderna ha lämnat in sina nationella handlingsplaner. Sveriges plan är en av många som saknas.

På torsdag satsar funktionsrättsrörelsen lite extra utanför riksdagen i Stockholm. FN-dagen firas med fika till allmänheten.

Samtidigt som världens ledare möts under COP16 i Colombia för att diskutera biologisk mångfald och skydd av värdefull natur, varnar en ny rapport från Greenpeace International för att målet om att skydda 30 procent av världens hav riskerar att missas med råge. Med nuvarande takt uppnås inte målet förrän år 2107 - nästan 80 år för sent.

Världens länder måste hejda naturkrisen. Förutom att säkerställa åtgärder som skydd och restaurering av natur måste naturtoppmötet COP16 i Colombia se till att den rika världen bär sina kostnader när dess konsumtion sätter spår i ekosystemen i låginkomstländer. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén kommer tillsammans med sakkunnige Jörgen Sundin medverka på mötet och kan ge aktuella rapporter till media. Här kan du även ta del av föreningens positionspapper inför mötet.

Bestånden av vilda ryggradsdjur har i snitt gått ned med 73 procent mellan 1970 och 2020, det visar WWFs Living Planet Report 2024. Det svåra läget har drivits fram av förluster av livsmiljöer, överexploateringar och klimatförändringar. Nu närmar sig världen kritiska brytpunkter som kan skada jordens livsuppehållande system och destabilisera våra samhällen. Än går det att vända trenden, men det brådskar.

FN´s särskilde rapportör uttrycker stark oro i fallet med ST-medlemmen som blev av med sin tjänst på Energimyndigheten på grund av att hon var engagerad i miljörörelsen Rebellmammorna. FN kräver nu svar från regeringen för hur Sverige efterlever Århuskonventionen. Fackförbundet ST, som anmälde ärendet till Justitiekanslern, välkomnar nu att granskningen även sker inom ramen för FN-systemet i väntan på ett beslut från JK.

En ny konvention krävs enligt Amnesty International för att säkerställa rättvisa, sanning och gottgörelse för offer och överlevande av några av de mest avskyvärda brotten. Organisationen menar att det är hög tid att FN:s medlemsstater stödjer en resolution om att omedelbart inleda formella förhandlingar om en konvention om brott mot mänskligheten, en konvention som kommer stärka det internationella ramverket för rättvisa och kraftigt minska möjligheterna för förövare att slippa undan utredning och åtal.

Nu drar Europeiska Mobilitetsveckan igång. Rätten till rörlighet är grundläggande för DHR. Tyvärr är vår rörlighet begränsad i samhället.

Sverige har skarpt kritiserats av FN för att inte följa konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Onsdagens konferens kommer därför att bli intressant.

En färsk opinionsundersökning visar att drygt 90 procent av svenskarna anser att det är viktigt att restaurera natur i EU. Den visar också på ett stort stöd för en restaureringslag på EU-nivå. Trots det har svenska regeringen först röstat emot och sedan motarbetat restaureringslagens slutliga ikraftträdande. Ett ändrat svenskt ställningstagande skulle kunna få lagen att gå igenom i EU.