Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Förslaget om nya minimibeskattning av bolag och dess ekonomiska konsekvenser granskas i den nya rapporten ”Skattar bäst som skattar sist?”. 100 miljarder kronor i vinster flyttas från Sverige varje år. Ett nytt EU-förslag om ett golv för bolagsskatt skulle göra det svårare för skatteparadis att locka multinationella företag med låga skatter.

Pengar som hade kunnat gå till att fler barn i fattiga länder får gå i skolan eller att kvinnor får sjukvård hamnar i rika privatpersoners låtsatsföretag. Den nya stora läckan Pandora Papers visar att det som har gjorts hittills mot global skatteflykt inte har fungerat. Diakonias Penny Davies visar vad som måste till i det internationella samarbetet, där också Sverige nu måste ta i med hårdhandskarna.

Sent igår kväll enades EU om ett totalt urvattnat regelverk för att stoppa multinationella företags skatteflykt. Beskedet kom efter förhandlingar mellan parlamentet, kommissionen och medlemsländerna i rådet. Sverige har agerat bromskloss sedan förslaget lades fram för fem år sedan.

När pengar som skulle ha använts till fler lärare i skolan, minskade sjukvårdsköer och andra grundläggande samhällstjänster hamnar i skatteparadis, drabbas vi alla. Men hårdast drabbas de som redan lever under orättvisa förhållanden i utvecklingsländer. Och bland dem särskilt flickor och kvinnor, som är de som oftast stannar hemma för ta hand om sjuka, barn och gamla. Det första avsnittet i Diakonias nya biståndspodd handlar om den globala skatteflykten.

I en kommentar till vårbudgeten välkomnar We Effects generalsekreterare Anna Tibblin regeringens beslut att stå fast vid biståndet på samma nivå som tidigare. Samtidigt uppmanar hon Sveriges politiker att överväga om det är dags att investera än mer i internationell utveckling i coronakrisens spår.

Socialdemokraterna kräver hårdare tag mot miljardärer och multinationella företag som inte gör rätt för sig. S presenterar därför fyra förslag för att vässa EU:s arbete mot skatteflykt.

Inför riksdagsvalet i september har Diakonia ställt 14 frågor relaterade till fattigdomsbekämpning, jämställdhet och mänskliga rättigheter till partiledarna för riksdagens samtliga partier. Vi är glada över att kunna konstatera att det finns ett stort politiskt stöd bland partierna för att låta mänskliga rättigheter och fattiga människors behov styra utrikespolitiken. Vi lyfter i rapport fram sex löften som återspeglar detta.

Diakonia finns i Almedalen för att lyfta frågor om hur Sverige bäst bekämpar fattigdom och förtryck, och motverkar det krympande demokratiska utrymmet i världen. Bland annat i frukostseminarium med demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) och genom barnpanelens raka frågor till barnminister Lena Hallengren (S) i vårt saftmingel. På plats för samtal med politiker, civilsamhälle, näringsliv och media finns Diakonias generalsekreterare Georg Andrén.

Fem av åtta tillfrågade riksdagspartier kommer att arbeta för gemensamma EU-regler för offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag. Det visar Diakonias partiledarenkät. Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna tillhör de partier som svarat ja på frågan, vilket är positivt då de inte tidigare uttalat sitt stöd för detta. Offentlig land-för-land-rapportering syftar till att motverka skatteflykt och öka medborgarnas insyn. Frågan diskuteras i EU, men saknar brett politiskt stöd bland EU:s medlemsländer.

Skatter bygger välfärdssamhällen och bidrar till utveckling och fattigdomsminskning och det krävs minst 15% av ett lands BNP i skatteintäkter för att skapa grundläggande infrastruktur, hälsovård och skolor. Men det globala skattebortfallet är stort, uppskattningsvis mellan 100 och 240 miljarder USD enligt OECD. Många av världens länder behöver hitta lösningar och utveckla myndigheternas sätt att ta in, förvalta och fördela skatt. Sida anordnar tillsammans med Skatteverket och på uppdrag av regeringen Stockholm Tax Conference med deltagare från omkring 160 länder för att öka kunskapen om hur en effektiv och välfungerande skatteförvaltning kan byggas upp och hur skatt kan bidra till att nå de globala målen för hållbar utveckling.

Det finns stora brister i europeiska länders politik för att bekämpa skatteflykt. Tvärtom är politiken ofta en del av problemet. Det visar en ny rapport som granskar arton europeiska länders politik på skatteområdet med fokus på konsekvenserna för utvecklingsländer.

Ännu en skatteflyktsskandal i global skala briserar. Läckan visar tydligt hur skatteparadis har blivit del av ett ekonomiskt system som möjliggör för en rik elit och storföretag att till varje pris undvika att betala skatt. Det påverkar oss alla, men drabbar de som lever i fattigdom hårdast. Sveriges regering och EU måste agera för att stoppa den globala skatteflykten. Paradise Papers blottar ett strukturellt problem där bristande insyn i den finansiella sektorn leder till skatteflykt både inom och utanför lagens ramar. Gränsen är hårfin mellan lagligt och olagligt. Att det i många fall är lagligt att minimera sin skatt genom komplexa finansiella upplägg är ett problem i sig eftersom lagstiftarna inte hinner med. Miljarder försvinner från utvecklingsländer Den globala skatteflykten har exploderat de senaste åren. Enligt Tax Justice Network, där Diakonia är med, förlorar regeringar varje år 500 miljarder dollar i skatteintäkter när multinationella företag helt lagligt undviker att betal

Skatteflykt drabbar alla, men människor som lever i fattigdom drabbas hårdast. Den globala skatteflykten dränerar utvecklingsländer på stora summor pengar varje år, pengar som skulle kunna användas till utbildning och sjukvård.

För biståndsorganisationen Diakonia är det viktigt att finnas på plats i Almedalen och föra demokratiska samtal om utvecklingsfrågor med politiker, journalister, privatpersoner och organisationer. I år, i närvaron av antidemokratiska krafter, är det viktigare än någonsin att stå upp för de röster som inte får höras och de åsikter som tystas. Besök något av våra seminarier:

[image] Emil Jensen är en av våra mest unika och angelägna röster just nu. Den 28 oktober släpper han nytt album och ger sig tillsammans med Riksteatern och United Stage ut på en omfattande turné med nya föreställningen Flyktpotatis. - Dålig potatisskörd har genom historien fått människor att fly och bryta ny mark. När jag var liten trodde jag att klyftpotatis hette flyktpotatis. Att vrida på det ordet har varit som en trampolin in i texterna. Verklighetsflykt, skatteflykt, flykt från ohållbara familjesituationer och relationer, flykt mellan nationer - alla sorters flykt, små och stora, kommer löpa som en rosa tråd genom låtar och monologer, säger Emil Jensen själv om arbetet med föreställningen. När samhällsklimatet hårdnar och kallnar, kontrar Emil med att sprida ännu mer mänsklig värme genom sina hyllade skivor, böcker, krönikor, tankar för dagen i radio och framför allt från scener runt om i hela landet med sin helt egna blandning av musik, lyrik och komik. Genom att på samma gång