Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Elektrifieringen av industrin och transportsektorn är central för att Sverige ska nå klimatmålen, stärka konkurrenskraften och minska beroendet av importerade fossila bränslen. För att nå dit på ett kostnadseffektivt sätt bör handelshinder tas bort. Det visar en ny rapport från Kommerskollegium.

EU-kommissionen presenterade idag Steel and Metals Action Plan, med avsikt att stötta den europeiska stålindustrin. Planen innehåller bland annat välkomna åtgärder inom handelsområdet och en förkortad tidsplan för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM), men riskerar att öka regelbördan.

Utsläppshandeln är EU:s viktigaste klimatverktyg, det bekräftar nya siffror från EU-kommissionen. Förra året rekordminskade nämligen utsläppen i EU inom denna sektor med 15,5 procent jämfört med 2022 års nivå, tack vare utfasningen av kol i Europa — som utsläppshandeln (ETS) kraftigt bidragit till. EU-parlamentariker Jakop Dalunde, som varit med och förhandlat fram en uppdatering av EU:s utsläppshandel kommenterar: Det är mycket glädjande att återigen, tydligare än någonsin, se hur utsläppshandeln gör skillnad! Det vi nu kan konstatera är alltså att utsläppen nästan har halverats sedan systemet infördes år 2005. Detta är en positiv signal och ett viktigt steg på vägen mot att nå EU:s klimatmål, säger Jakop Dalunde. Vi ser också svart på vitt hur viktig omställningen till förnybart är. Rapporten fastslår nämligen att utsläppen från elproduktion minskade med hela 24 procent jämfört med 2022. Detta beror främst på att vind- och solenergi allt mer konkurrerar ut både kol och gas, säger Jak

I ett nytt EU-manifest lyfter Jernkontoret viktiga industrifrågor för den kommande mandatperioden inom EU. Manifestet, som består av sex delar, lyfter frågor som rör klimat, miljö, energi, handel, forskning och Sveriges genomslagskraft i EU. När villkoren för industrin till stor del sätts inom EU behöver industrifrågorna ta plats i vårens svenska EU-valrörelse.

Idag har EU-parlamentet klubbat igenom några av de absolut viktigaste delarna av EU:s klimatpaket, Fit for 55. Med den nya lagstiftningen tar EU ett avgörande steg framåt i den gröna omställningen. Jakop Dalunde (MP), som varit med och förhandlat fram uppdateringen av EU:s utsläppshandel kommenterar: Idag skriver vi klimathistoria. Jag är oerhört stolt över att ha varit med och förhandlat fram uppdateringen av EU:s utsläppshandel. Vi har redan klara bevis för att utsläppshandeln har minskat de fossila utsläppen i EU. Nu breddar vi EU:s viktigaste klimatverktyg och fullt ut inkluderar flyget, sjöfarten och landtransporter. Detta är en grön seger, säger Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet. Nu är det slut på gratisutsläppen för flyg, och sjöfarten måste äntligen börja betala för sina utsläpp. Att dessa sektorer nu äntligen inkluderas på riktigt i utsläppshandeln är en oerhört viktig förbättring, eftersom det ökar trycket på att ställa om. Det har varit enormt framgångsrikt

EU är först med att införa klimattullar på import av varor. Detta för att förhindra så kallat koldioxidläckage; något som uppstår när industrier väljer att flytta till länder med lägre utsläppskrav. I en ny rapport från Tillväxtanalys diskuteras om koldioxidläckage har ökat i världen och om klimattullar är rätt väg att gå för att hantera problemet. Rapporten presenteras på ett seminarium i Stockholm idag, torsdagen den 2 februari.

I natt så nåddes en överenskommelse mellan Europaparlamentet, Ministerrådet och Kommissionen kring stora delar av EU:s klimatpolitik. Överenskommelsen innebär att de sektorer som ingår i EU:s utsläppshandel kommer att minska sina utsläpp motsvarande 62 procent till 2030, att den fria tilldelningen till industrin i princip halveras till 2030 och att EU:s äntligen får på plats de nya klimattullarna, som kommer att pressa andra delar av världen att också betala för sin klimatpåverkan.

Parlamentet uppmanar alla länder att höja sina klimatmål för 2030 inför COP27 för att begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet.

Parlamentet har antagit sin ståndpunkt om tre viktiga EU-lagförslag i kampen mot klimatförändringarna. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent före 2030.

Nu finns beskrivningar av året som gick från företagen inom järn- och stålindustrin i Sverige sammanställt i publikationen Stålåret 2021 samt med diagrambilaga. Ta del av publikationen med viktiga händelser från marknaden, förändringar och satsningar inom företagen och aktiviteter som presenterats löpande under förra året.

De företag i Sverige som ingår i EU:s utsläppshandel har felaktigt sluppit kompletterande klimatkrav under alla år. Naturskyddsföreningen välkomnar att Klimaträttsutredningen (SOU 2021:21) nu klargör att det går att ställa klimatkrav på dessa verksamheter. Men utredningen lyckas inte presentera ett förslag på hur befintliga verksamheters tillstånd ska kunna omprövas. Ett förbud mot användning av fossil energi till 2030 skulle lösa problemet, skriver Naturskyddsföreningen i sitt remissvar till utredningen.

Järn- och stålindustrin i Sverige ligger i absolut framkant för omställning mot minskade utsläpp och klimatfrågan står högt på agendan hos företagens ledningar och i styrelserummen, marknadens krav och kundernas efterfrågan driver utvecklingen. Omfattande och överlappande lagstiftning i paketet Fit for 55 riskerar därför att flytta företagens fokus och resurser från åtgärder för klimatet, till efterlevnad av detaljlagstiftning.

Idag har EU-kommissionen presenterat ett lagstiftningspaket på klimatområdet. Totalt är det 12 förordningar och direktiv som syftar till att skruva upp EU:s ambitioner, för att vara i linje med de nya klimatmålen. Fit for 55, som det heter, kommer att vara helt avgörande för om EU klarar de egna klimatmålen och kan leva upp till Parisavtalets åtaganden. Paketet kommer även att ha stor påverkan på Sveriges ekonomi, industri och samhälle.

Idag har EU-kommissionen presenterat sin uppdaterade industristrategi. Den ursprungliga strategin som presenterades i mars 2020 har i Coronapandemins skugga blivit obsolet. Dagens förslag är tänkt att stärka den inre marknaden i återuppbyggnaden efter Corona. Coronakrisen har påvisat vikten av en inre marknad med tydlig koppling till omvärlden. Krisen har visat sårbarheten i såväl industrier och företag där små och medelstora företag har varit extra sårbara. De prioriteringar som EU-kommissionen presenterade i industristrategin från 2020 är fortsatt viktiga, men måste påskyndas - enligt förslaget. Tyvärr är inte dagens förslag tillräckligt för att möta EU-parlamentets krav på att industri ska vara motorn i den gröna given även om det finns några progressiva förslag. Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna kommenterar: Vad Kommissionen idag har presenterat kommer inte att bidra till att EU blir motorn i det globala race mot en klimatneutral värld. De senaste batterie

Europaparlamentet har nu lämnat sina synpunkter på utformningen av en gränsjusteringsmekanism och tydliggjort att verktyget kan komplettera, men inte ersätta den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Ett viktigt besked för att säkra järn- och stålindustrins konkurrenskraft globalt.

Idag, onsdagen den 10 mars, har EU-parlamentet ställt sig bakom ett förslag om en så kallad “gränsjusteringsmekanism för koldioxid”, även kallat klimattullar eller klimatavgift. Det var i november 2020 som Europaparlamentet och medlemsstaterna kom överens om EU:s långtidsbudget. Den överenskommelsen innehöll även en tidsplan för införandet av nya egna medel; nya inkomstkällor för EU-budgeten, däribland klimattullar. Kommissionen ska presentera sitt förslag senast i juni 2021. Åtgärden ska vara införd senast 1 januari 2023. Kommissionens förslag blir en del av “fit for 55”-paketet. Parlamentet har nu tagit fram ett initiativbetänkande med krav riktade mot kommissionen gällande förslagets innehåll. Initiativbetänkandet röstades igenom med röstsiffrorna 444+/70-/181ab Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna kommenterar: - Klimatavgifterna skulle gynna svenska och europeiska företag som ligger i framkant i sitt klimatarbete, tvinga länder utanför EU att göra mer och sto

Jernkontoret välkomnar EU:s nya industristrategis allmänna inriktning. Industristrategin omfattar ett stort antal politikområden och de frågor som tas upp i strategin är relevanta och ligger rätt i tiden. Just nu är bilden av möjligheter och förutsättningar starkt påverkad av Coronapandemin, men krisen aktualiserar också vikten av en gemensam industristrategi för EU:s konkurrenskraft.