Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.

In a recent study published in Nature, Swedish researchers demonstrate the role of sex hormones in regulating the immune system. This newfound knowledge explains differences between men and women and can be used to develop new immunological medications according to researchers.

I en ny studie publicerad i Nature kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.

Idag 30 maj är det internationella dagen för att uppmärksamma multipel skleros, MS. En svensk forskningsstudie visar på stora möjligheter till förbättrad behandling för personer som lever med MS.

SLE är en kronisk reumatisk systemsjukdom som är komplicerad och svårbehandlad. Många läkemedel, exempelvis cellhämmande preparat, bygger på rätt enkla principer med otillräcklig effekt och i många fall biverkningar. I år har två nya läkemedel registrerats i Sverige, ett är en antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen, det andra en behandling mot njurinflammation vid SLE. Detta uppmärksammas i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.

Children with certain immunodeficiency diseases carry mutations in genes that regulate the body’s immune system against viral infections and they have a higher mortality rate due to COVID-19. This is according to a study by researchers from Karolinska Institutet in Sweden, published in the Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Barn med vissa immunbristsjukdomar har i hög grad mutationer i gener som reglerar kroppens immunförsvar och en högre dödlighet i covid-19. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.

De flesta som insjuknar i covid-19 får en mild infektion, medan ett fåtal får allvarliga symtom och behöver inneliggande vård. För att kunna behandla de svårast sjuka mer effektivt behövs ökad kunskap om virusets och immunförsvarets samspel över tid. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskare bland annat jämföra allvarliga immunreaktioner, så kallade cytokinstormar, hos patienter inom intensivvården med immunförsvaret hos friska blodgivare.

The rheumatoid arthritis drug baricitinib can block viral entry and reduce mortality in patients with moderate to severe COVID-19, according to translational research by an international team coordinated by researchers from Karolinska Institutet in Sweden. The findings, published in the journal Science Advances, support the continuation of ongoing randomized clinical trials.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

Vissa personer med den autoimmuna sjukdomen SLE drabbas av livshotande inflammation i njurar och hjärna, medan andra främst får hud- och ledproblem. En forskargrupp i Uppsala har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att redan vid diagnos förutsäga prognos och sjukdomsförlopp. Detta förbättrar möjligheterna att anpassa behandlingen individuellt vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Läkemedlet Imukin 0,2 mg/ml, injektionsvätska, lösning kommer att avregistreras 2018-07-25 i Sverige på begäran av läkemedelsföretaget.

Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. Ett arvsanlag ökar även risken för svår njursjukdom och stroke. Ny klinisk forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar hur dessa arvsanlag påverkar funktionen hos immunceller. Härmed kan patienter med en viss riskgenvariant i framtiden komma att erbjudas nya alternativa läkemedelsbehandlingar vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen 10 maj.

Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nya forskningsrön har lett till effektivare behandling med biologiska läkemedel och ökad kunskap om ärftliga faktorer. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har länge legat i frontlinjen och nu har en forskargrupp tilldelats anslag på 4,2 miljoner kronor från Svenska Läkaresällskapet.

Från att ha setts som ett dödligt hot kan virus i framtiden bli en ny behandling som kan bromsa och till och med bota svåra sjukdomar som cancer. I våras inleddes en patientstudie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man testar ett genetiskt modifierat förkylningsvirus som specifikt angriper neuroendokrina, hormonproducerande tumörer.

An international team led by researchers from Karolinska Institutet in Sweden has identified a new gene related to the Van der Woude syndrome, the most common syndrome with cleft lip and palate. The study is published in the scientific periodical American Journal of Human Genetics and can lead the way to improved genetic diagnostic of individuals and families with orofacial clefts.

Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny gen kopplad till Van der Woudes syndrom (VWS), det vanligaste syndromet med läpp- och gomspalt. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Human Genetics och kan bana väg för förbättrad genetisk diagnostik av individer och familjer med läpp- och gomspalt.