Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag har EU-parlamentet slutligen klubbat EU:s naturrestaureringslag. EU ska återställa natur på 20 procent av sin yta till 2030. För första gången på över 20 år klubbar vi nu en naturvårdslag. Lagen är en förutsättning för att nå EU:s mål kring klimat och biologisk mångfald.

Sent igår kväll enades parlamentet, rådet och kommissionen om den nya naturrestaureringslagen. Det betyder att lagen nu kan klubbas och därefter börja gälla. Lagen handlar om att 20 procent av EU:s natur ska återställas. Detta genom tidsbundna, kvantifierade mål för 2030, 2040 och 2050, som tvingar medlemsländerna att vidta åtgärder. Enligt de nya reglerna måste medlemsländerna regelbundet lämna in nationella återställningsplaner till kommissionen, som visar hur de kommer att uppnå målen.

Regeringen presenterade idag sin strategiska plan för jordbrukspolitiken 2023-2027, CAP. Vissa ersättningsformer stärks, som LRF har efterfrågat, samtidigt ökar den redan tunga regelbördan och gårdsstödet sänks. ”Det är en stor förändring som innebär att kraven på bönderna ökar men ersättningen minskar”, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Höstens snabba kostnadsökning för insatsvaror för svenskt jord- och skogsbruk gör ett rejält avtryck i det fjärde kvartalet av LRFs konjunkturbarometer Grönt näringslivsindex. Alla branschspecifika kurvor förutom skogen faller kraftigt och landar på en negativ syn på den framtida konjunkturen. Det sammanvägda totalindexet faller med nästan 10 punkter från tredje kvartalet till negativa 91,2.

Idag, torsdagen den 2:a december, röstade EU-parlamentets tillfälliga djurtransportutskott igenom sina slutgiltiga ståndpunkter. Utskottet har under ett drygt år granskat hur EU:s rådande lagstiftning på området implementeras och efterlevs, samt förhandlat fram rekommendationer till EU-kommissionen för hur medlemsländernas implementering av lagstiftningen kan förbättras och vilka förändringar som är nödvändiga. Utskottet har inrättats då EU-kommissionen regelbundet har informerats om systematiska och allvarliga brott som begås under transport av levande djur. Kommissionen har sagt att man år 2023 ska se över rådande lagstiftning. Utskottet har idag bland annat enats om att införa ett totalförbud för transporter av icke-avvanda djur, som kalvar och kultingar, yngre än fem veckor. Vi gröna har i förhandlingarna kämpat för att 8 timmar bör vara huvudregel för alla djurtransporter inom EU - men det förslaget föll med en röst. Resolutionen röstades igenom med röstsiffrorna: 24+/1-/5ab Pär H

Näringsminister Ibrahim Baylan ökar regeringens nettofinansiering till jordbruket från 2023 med 500 miljoner per år jämfört med tidigare besked. LRF välkomnar satsningen på kommande jordbruks- och landsbygdspolitik. – Men många detaljer återstår innan det går att bedöma vad det innebär för enskilda företag, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Idag debatterar EU-parlamentet intressekonflikter kopplade till Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš. Detta efter en granskning av EU som visat att Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš brutit mot regler om intressekonflikter när han suttit i EU:s ministerråd och beslutat om EU:s jordbruksbudget samtidigt som han äger ett företag som tilldelats 370 miljoner kronor i jordbruksstöd bara sedan 2017.

Regeringen väljer i sin vårbudget att inte dela ut 1 miljard kronor som tidigare öronmärkts för Sveriges lantbrukare. ¬¬– Vi är besvikna över att regeringen väljer att minska den nationella medfinansieringen av landsbygdsprogrammet, med hänvisning till att EU tillför medel via sin återhämtningsfond för coronaeffekten. Det blir ett nollsummespel där Sveriges livsmedelsproducenter blir de ekonomiska förlorarna, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

I veckan röstar EU-parlamentet om sin ståndpunkt om EU:s allmänna jordbrukspolitik (CAP). Det är omkring 2000 ändringsförslag som ligger på EU-parlamentets bord. Av EU:s budget går en tredjedel till jordbruket. 350 miljarder euro. Den allra största delen går idag direkt till det ohållbara och tungt industriella jordbruket som i nuläget dominerar i Europa. Miljöpartiet anser att dagens jordbruksstöd är felkonstruerat och främst gynnar ett litet antal lantbrukare med mycket mark och makt.

EU:s politiker valde att satsa mindre på jordbruket. Det förtar glädjen över att både en långtidsbudget och återhämtningsplan för EU nu förhandlats fram. – Både i Sverige och EU förväntar sig politiker att jordbruket ska göra mer. Det är orimligt att kräva mer men betala mindre, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.

Trots att Covid19-krisen visat livsmedelsproduktionens vikt för samhället drar EU ned på jordbruksbudgeten. Under onsdagseftermiddagen kom EU-kommissionens reviderade förslag till EU:s långtidsbudget, inklusive en tillfällig återhämtningsfond i och med den rådande Covid19-krisen. Förslaget hotar både livsmedelsförsörjningen och klimat- och miljöambitioner.

Idag presenterar EU-kommissionen två nya strategier om biologisk mångfald och hållbara livsmedel (farm-to-fork). Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren är positiv till EU-kommissionens förslag om biologisk mångfald: “Strategin för biologisk mångfald är ett steg i rätt riktning i en helt avgörande framtidsfråga. Att ta hand om miljön är som att betala hyran. Gör man inte det har man till slut ingenstans att bo.” “Vi ser strategin som en stor framgång. Vi hade förstås velat vara ännu mer ambitiösa men flera av våra viktigaste krav som att skydda mer natur och att fasa ut kemiska växtskyddsmedel finns med. Nu gäller det att EU-parlamentet ser till att dessa regler blir bindande och skapar förändring i praktiken.” Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren ser flera positiva saker med kommissionens förslag till livsmedelsstrategi men är orolig över att de ambitiösa målen inte kommer matcha budgeten. “Flera målsättningar ser lovande ut. Vi är positiva till att strategin tar tag i