Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

12 000 svenska fritidshus har de fem senaste åren har drabbats av så allvarliga naturskador, som översvämningar och bortblåsta tak, att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 500 miljoner kronor. Det visar en ny sammanställning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling baserad på data från Svensk Försäkring.

30 000 svenska villor har de senaste fem åren drabbats av så allvarliga stormskador att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 750 miljoner kronor. Värst drabbat är Stockholms län och flest stormskador inträffar under årets första kvartal. Det visar en ny sammanställning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling baserad på data från Svensk Försäkring.

Allt fler svenska husägare blir medvetna om klimatrisker och sitt eget ansvar för att skydda sina hem, visar SBAB:s senaste undersökning om klimatrisker. Trots ökad kunskap finns dock fortfarande utmaningar gällande tillgång till information och försäkringsskydd. Vattenbrist och översvämningar är de klimatrisker som oroar fastighetsägare mest. Ändå uppger sex av tio fastighetsägare att de inte vet om deras villaförsäkring täcker skador på huset orsakad av rask, skred, erosion, översvämningar eller brandrisk på grund av torka.

I veckan släpptes en ny utredning utförd av Sweco på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning. Utredningen visar att en stor andel av dagens bebyggelse är utsatt för klimatrisker, dessa typer av risker analyserades inte när bebyggelsen ursprungligen planerades. Utredningen visar även att förtätning och ny bostadsbebyggelse inom dessa områden, inklusive attefallshus och annan bygglovsbefriad bebyggelse, kan öka risken för människors liv och hälsa.

I syfte att sätta fokus på akuta klimatfrågor som stigande havsnivåer och vattenbrist i Blekinge tar BTH och Region Blekinge hjälp av ny teknik. Målet är att den nya tekniken ska öka medborgarnas medvetenhet om klimatförändringar samt hjälpa myndigheter att planera och utforma lösningar för klimatanpassning.

Översvämningar, skogsbränder och kraftiga stormar gör att vi behöver tänka nytt kring hur vi bor och bygger. Tiden när det gick att undvika frågan om klimatanpassning av våra bostäder är över. Frågan är vem som bär ansvaret och hur klimatriskerna påverkar bostadspriser och svenskarnas flyttmönster?

50 000 svenska villor har de fem senaste åren har drabbats av så allvarliga naturskador, som översvämningar och bortblåsta tak, att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Det visar en ny sammanställning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling baserad på data från Svensk Försäkring.

Det finns en enorm miljö- och klimatpotential i att effektivisera driften av fastigheter, till exempel stora kontorsfastigheter. Därför har Nordisk Miljömärkning lanserat förslag på kriterier för fastighetsdrift. Förslaget till kriterier har gått ut på remiss och vill du veta mer så är du välkommen till webbinarium 2 maj. Sista datum för att svara på remiss är 5 juni.

Fjärde AP-fonden (AP4) redovisar en god avkastning för helåret 2023 på 9,6 procent efter kostnader. Med ett resultat på 43,9 miljarder kronor ökade fondkapitalet till 499,6 miljarder kronor efter att 4,8 miljarder kronor överförts netto till pensionssystemet under året. Portföljens koldioxidutsläpp minskade med 11 procent jämfört med 2022 och AP4 har totalt minskat utsläppen med 65 procent sedan 2010. AP4 tar ansvar som ägare och arbetade i 56 valberedningar under året.

Flera centralbanker och tillsynsmyndigheter har gjort den finansiella regleringen och tillsynen mer hållbar, bland annat i Sverige. Men medan stort fokus läggs på att hantera klimatrisker är bredare hållbarhetsaspekter som biologisk mångfald och sociala frågor eftersatta, särskilt i större länders reglering. Det visar en årlig rapport från WWF som undersöker hur världens centralbanker och tillsynsmyndigheter arbetar med hållbarhetsrisker.

Klimatförändringarna påverkar våra samhällen på många olika sätt, även vårt boende kan behöva anpassas till ett förändrat klimat. SBAB:s årliga undersökning om klimatrisker visar att 6 av 10 villaägare i Sverige är oroliga för klimatrelaterade skador. Mest oroad är man över översvämningar, därefter ökad brandrisk på grund av torka samt höga temperaturer.

En rad översvämningar till följd av de senaste årens extremregn har haft förödande ekonomiska konsekvenser i Europa. Samtidigt belyser det nya direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (CER), behovet av tålig stadsinfrastruktur. I en studie från Sweco kartläggs kritisk infrastrukturs sårbarhet i 26 europeiska städer, däribland Stockholm. I Stockholm anses vägnätet vara den mest sårbara infrastrukturen, följt av järnvägen på andra plats.

- rapporterar med utgångspunkt i TCFD:s ramverk för fjärde året i rad

Idag släpper Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD), där WWF är en av initiativtagarna, sitt ramverk som hjälper företag och finansiella aktörer att mäta och rapportera risker, påverkan och beroenden av naturen. Ett viktigt och välkommet steg för att inkludera naturen i ekonomiskt beslutsfattande, menar Världsnaturfonden WWF.

Den 1 juni släpper Världsnaturfonden WWF en rapport som belyser dagens sätt att mäta ekonomisk utveckling och som lyfter naturens betydelse för ekonomin och samhället. Rapporten är en del av WWFs ekonomiska forum, en ny satsning för att främja kunskapsutbyte mellan ekonomer, företagsledare, politiker, forskare och naturvetare om sambanden mellan ekonomin och naturen.

2022 präglades av finansiell turbulens med snabbt stigande räntor och kraftigt fallande värden för de flesta tillgångsklasser. Fjärde AP-fondens (AP4) avkastning för helåret 2022 uppgick till -11,9 procent efter kostnader och resultatet för året blev -62,5 miljarder kronor. Efter nettoöverföring om 4,7 miljarder kronor till pensionssystemet under året uppgick fondkapitalet till 460,5 miljarder kronor vid utgången av 2022. Portföljens koldioxidutsläpp minskade med 3 procent under 2022 och AP4 har totalt minskat utsläppen med 61 procent sedan 2010. AP4 tar ansvar som ägare och arbetade under året i 46 valberedningar.

Ett förändrat klimat leder till ökade risker för bebyggelse och bostadsområden. IVL Svenska Miljöinstitutet ska tillsammans med Sveriges Allmännytta och fem allmännyttiga bostadsföretag ta fram en vägledning för hur bostadsföretag kan arbeta systematiskt med klimatanpassning.

Strängnäs stift har varit med och tagit fram en digital utbildning om risker kopplade till klimatförändringar samt en möjlighet för församlingar att screena sina kyrkor för att undvika framtida problem kopplade till ett mer extremt klimat.

Majoriteten (81 procent) av Sveriges villaägare har kännedom om vad klimatrisker är. Samtidigt uppger endast en av fem att de fått tillräcklig information om de områden som svenska myndigheter bedömer är extra utsatta för klimatrisker. Detta trots att drygt hälften (55 procent) bor i just dessa områden. En majoritet (65 procent) har ingen ekonomisk buffert för att hantera klimatrisker. Detta är några av resultaten i SBAB:s årliga undersökning om klimatrisker.

Ingen region i världen är skonad från de förödande effekterna av klimatkrisen, men de samhällen som är mest utsatta för dess effekter får minst hjälp. Nya data från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) visar att inget av världens 30 mest utsatta länder är bland de 30 högsta mottagarna av klimatanpassningsstöd per capita.