Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Arbetstidsförkortning debatteras flitigt just nu. Ska det lagstiftas eller ska det regleras genom avtal? Ett perspektiv som saknas i debatten är chefernas inställning. Sveriges chefsorganisation Ledarna har därför frågat Sveriges chefer om hur de ställer sig till arbetstidsförkortning.

Även Medieföretagen säger nej till Unionens avtalskrav och Unionen varslar om stridsåtgärder på ytterligare ett avtalsområde inom Almega. Varslet berör Unionens medlemmar på SVT i Stockholm.

Fackligt inflytande vid säkerhetsklassning och korrigerad nattarbetstid. Det är två av de krav som fackförbundet ST ställer på arbetsgivarna inom post och flygplats i avtalsrörelsen.

Unionen har tecknat nytt kollektivavtal på IT-området. – Vi har lyckats införa arbetstidsförkortning. Det banar väg för en attraktivare bransch och ger våra medlemmar bättre förutsättningar för balans i livet, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Unionen har tecknat normerande avtal för tjänstemän inom industrin. Det nya avtalet har ett totalvärde på 6,4 procent för en avtalsperiod på 2 år och ger även Unionens medlemmar kortare arbetstid.

En undersökning bland chefer gjord av Novus tillsammans med Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening visar att en majoritet av chefer i kommuner tror att en arbetstidsförkortning skulle vara positiv för deras verksamhet. 51 procent av de tillfrågade cheferna bedömer att det skulle vara möjligt med en arbetstidsförkortning i verksamheterna.

I en värld där traditionella affärsmodeller ofta premierar tillväxt framför hållbarhet utmanar GoClimate normen. Sedan starten 2017 har GoClimate haft ett tydligt uppdrag: att bromsa klimatförändringarna genom att minska koldioxidutsläpp. Men det är inte bara i arbetet med kunder och klimatfrågor som bolaget tänker nytt – även företagskulturen är byggd för att spegla en hållbar framtid.

I Sverige jobbar vi 28 timmar i veckan, men det borde vara lägre enligt LO:s nya rapport om arbetstid. Trots komptensbrist och en växande försörjningskvot anser man att Sverige kan unna sig kortare arbetstid. Gröna arbetsgivare frågar sig vem som ska betala om mindre arbete ska utföras till samma kostnad och för den produktion som inte sker under de timmar som LO vill ska försvinna.

Lagerarbetare utsätts för hög fysisk belastning och monotona arbetsuppgifter som ofta leder till smärta. En majoritet upplever att arbetet påverkar hälsa och livskvalitet negativt, samtidigt som oregelbundna arbetstider försvårar balansen mellan arbete och fritid. Enligt Handels arbetsmiljöundersökning saknar över hälften tid och ork för familjen, varje vecka.

Örebroforskare har studerat personer som frivilligt har minskat sin konsumtion. – Flera av deltagarna i vår studie tyckte att det varit överraskande enkelt och befriande att ta de första stegen mot minskad och medveten konsumtion, säger Åsa Callmer, forskare i sociologi.

Unionen och Innovationsföretagen har växlat avtalskrav. På kravlistan finns löneökningar, ökningar av lägstalöner, införande av arbetstidsförkortning och övertidskompensation för deltidsanställda.

Nu startar avtalsrörelsen för 10 000 ingenjörer inom konsultbranschen. Sveriges Ingenjörer kräver gentemot Innovationsföretagen Almega en avsättning till förkortad arbetstid, att kvalifikationstiden för föräldralön tas bort, förtydligande att den som förhandlat bort sin övertid har rätt till restidsersättning och att lönerna ökar med minst 4,2 procent.

Nu startar avtalsrörelsen även för 22 000 ingenjörer inom tjänstesektorn. Först ut gentemot arbetsgivarna TechSverige inom IT och telekom kräver Sveriges Ingenjörer avsättning till arbetstidsförkortning, borttagen kvalifikationstid för föräldralöneutfyllnad och en löneökning på minst 4,2 procent.

Reallöneökningar enligt märket, satsningar på kvinnodominerade yrkesgrupper och arbetstidsförkortning. Det är fackförbundet Visions viktigaste krav i avtalsrörelsen som påverkar närmare 120 000 medlemmar i välfärden. I dag överlämnar Vision sina avtalskrav till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona.

Löneökningar enligt märket och arbetstidsförkortning genom arbetstidskonton. Det är Akademikerförbundet SSR viktigaste frågor i avtalsrörelsen som påverkar akademiker i välfärden. I dag överlämnar Akademikerförbundet SSR sina avtalskrav till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona. Facken inom industrin har yrkat på 4,2% i löneökningar och Akademikerförbundet SSR kommer kräva att hamna på minst samma nivå som industrin för hela medlemskåren.

Idag växlar arbetsgivarna och facken inom industrin yrkanden inför avtalsförhandlingarna 2025. ”Det är produktivitet, kostnadskontroll och långsiktighet som svensk industri behöver”, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Ulrika Johansson från Bensbyn utanför Luleå har valts till 2:e vice ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen. Ulrika valdes på grund av sin breda fackliga erfarenhet och för att hon är en stabil och förtroendegivande ledargestalt. Nu blir första uppgiften att ge sig in i den kommande avtalsrörelsen.

Högre lön är den enskilt viktigaste frågan för Unionens medlemmar i den kommande avtalsrörelsen, men även frågan om kortare arbetstid står högt på agendan. Det stod klart när Unionens förbundsråd på tisdagen fattade beslut om vilka frågor förbundet ska prioritera i den kommande avtalsrörelsen.

Trots att alla regioner räknar med underskott nästa år går en väldigt liten del av regeringens extra satsningar inför 2025 till hälso- och sjukvården. Dessutom sänker regeringen de generella statsbidragen till regioner och kommuner. En otillräcklig finansiering av hälso- och sjukvården får stora jämställdhetseffekter, eftersom en majoritet av de anställda är kvinnor.

Socialdemokraternas arbetsgrupp har nyligen föreslagit att veckoarbetstiden ska förkortas till 35 timmar, med bibehållen full lön. En förkortning kan leda till förbättrad balans mellan arbete och fritid. Men Färre arbetade timmar kan också leda till lägre löner. -Om lönen anpassas till de kortare arbetstimmarna kommer det att leda till lägre livsinkomster och minskade pensionsinbetalningar. Trots att det handlar om att bara gå ner fem timmar i arbetstid, innebär det i genomsnitt tre fler år i arbete för att få samma pension som om man hade arbetat heltid, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.