Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag 30 maj är det internationella dagen för att uppmärksamma multipel skleros, MS. En svensk forskningsstudie visar på stora möjligheter till förbättrad behandling för personer som lever med MS.

Senast den 31 januari 2025 måste alla pågående kliniska prövningar i EU övergå till CTIS (Clinical Trials Information System), som är den gemensamma portalen och databasen för kliniska läkemedelsprövningar inom EU/EES. Då avslutas den treåriga övergångsperioden.

Det kommer att krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det skriver Läkemedelsverket idag på Dagens Medicin debatt.

Regionerna ska skapa förutsättningar för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården. Men Cancerfondsrapporten 2023 visar att forskningen varken får rätt förutsättningar eller följs upp tillräckligt tydligt från politiskt håll. Det riskerar få förödande konsekvenser för morgondagens cancervård.

Patienter med typ 2-diabetes i Uppsala län erbjuds att medverka i en klinisk studie på närmaste vårdcentral. I den rikstäckande SMARTEST-studien jämförs dagens standardbehandling med en mer modern läkemedelsbehandling för att utvärdera vilket läkemedel som är mest effektivt för att minska risken för följdsjukdomar. Det är den hittills största läkemedelsprövningen inom diabetes i Sverige.

Idag börjar en ny gemensam EU-förordning för kliniska läkemedelsprövningar att gälla. De nya reglerna innebär bland annat ökad harmonisering av tillståndsprocessen inom EU och ökad öppenhet om beviljade prövningar.

Regeringen har beslutat om höjda avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel. Förslaget om nya avgifter innebär att Läkemedelsverket får kostnadstäckning för sin verksamhet och därmed förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Under 2020 pågick inte mindre än 641 registrerade, kliniska studier vid Akademiska sjukhuset jämfört med 583 år 2018. Forskningssjuksköterskor är på flera sätt spindel i nätet för genomförandet. De ser till att interna processer och rådande lagar och regler för kliniska studier följs.

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes.

Akademiska sjukhuset har som mål att ligga i framkant inom sjukhusfarmacin i Sverige och gör det inom flera områden redan idag. Nu bygger sjukhuset en mer effektiv läkemedelsförsörjning där manuella informationsöverföringar elimineras, med målet att öka patientsäkerheten vilket uppmärksammas på världsfarmaceutdagen 25 september.

Den nya EU-förordningen för kliniska läkemedelsprövningar medför att Läkemedelsverkets kostnader för ärendehanteringen kommer att öka. Myndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en modell för hur avgifterna kan justeras för att fullt ut kunna finansiera ärendehanteringen genom avgifter.

Läkemedelsverket har tilldelats 1.8 miljoner kronor av Vinnova för att genomföra en ettårig förstudie som ska undersöka vilka förutsättningar som finns och vad som krävs för att virtuella kliniska prövningar ska kunna genomföras i Sverige på ett säkert och effektivt sätt

Svensk medicinsk forskning tappar mark i förhållande till andra länder. Det visar en ny rapport från Cancerfonden som publiceras i dag. – Om vi inte lyckas vända den nedåtgående trenden kommer det att leda till att vi inte kan erbjuda patienter i Sverige lika god sjukvård som i jämförbara länder, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Idag pågår 180 läkemedelsprövningar inom området blod och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset. Det är mer än häften av sjukhusets totala volym läkemedelsstudier. Forskningen bidrar till att fler patienter får tillgång till nya behandlingar samtidigt som sjukhuset kan ligga i framkant och utveckla nya arbetssätt och metoder. Det menar Hans Hägglund, verksamhetschef på Akademiska som medverkar i Nätverk mot cancers symposium på Världscancerdagen 4 februari.

Möjligheten att tidigt diagnostisera Alzheimers sjukdom ökar med tillgången till nya metoder att undersöka hjärna och ryggvätska. Detta framgår i en stor europeisk studie som har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i den medicinska vetenskapliga tidskriften BRAIN. Fynden kan få stor betydelse för tidig upptäckt av sjukdomen, val av läkemedelsbehandling och vid inkludering av patienter till kliniska läkemedelsprövningar.