Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Nu öppnar en ny luktutställning på Livets museum i Lund, där besökarna kan testa sitt eget luktsinne och lära sig mer om hur luktsinnet fungerar. Under covid-pandemin upplevde många hur luktsinnet försämrades eller till och med försvann. Men lukten går att träna upp, visar den nya utställningen.

På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.

Kockar utan luktsinne, metoder som stoppar skjutningar och nya läkemedel mot bröstcancer. Det är några av rubrikerna när Örebro universitet firar 25 år och bjuder in till populärvetenskapliga föreläsningar på Kulturkvarteret i Örebro.

Enligt gammal folktro är det på Tiburtiusdagen som brunbjörnarna vaknar och lämnar sina iden. Efter sex månaders vintersömn är de både törstiga och hungriga vilket gör att vi ofta får se björnar ute på åkrarnas första grönska.

Gin och Tonic är favoriten för många, men vem blandar den bäst i år? Idag har en expertjury korat två guldmedaljörer i Schweppes tävling Sveriges Bästa Gin & Tonic. Nu står det klart att läraren Mårten Noréus och bartendern Anton Petersson blandar årets bästa GTs, med smaker av lingon respektive lavendel, rosépeppar och ros. Här kommer recepten och Anton Peterssons tips för att blanda en oemotståndlig GT!

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

Brunbjörn, europeisk ål, och det märkliga ögonlösa grottdjuret olm är alla exempel på arter som finns på Västra Balkan. Regionen har en rik biologisk mångfald som är framstående i jämförelse med resten av Europa och andra delar av världen. Nu förlänger Sida sitt stöd till skyddade områden runtom i regionen.

Gener kan inte användas för att avgöra en individs sexuella läggning. Det har ett internationellt forskarlag kommit fram till i en studie som publiceras i tidskriften Science och grundar sig på DNA-data från Storbritanniens UK Biobank och det amerikanska företaget 23andMe. Enligt studien förekom endast fem, av hundratusentals möjliga, genvarianter något oftare hos personer som haft samkönat sex. Detta tyder på att människans sexualitet påverkas av en komplex mix av genetiska och miljömässiga faktorer. Upptäckterna kunde i huvudsak replikeras med hjälp av det svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet.

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utvärdera nya metoder för att identifiera Parkinsonpatienter mycket tidigare än förut, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig. Förhoppningen är att sjukdomen ska kunna bromsas i framtiden och då är det viktigt med tidig diagnos.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté (PRAC) rekommenderar begränsningar i användningen av systemiska och inhalerade kinolon- och fluorokinolonantibiotika efter en genomgång av invalidiserande och långvariga biverkningar som rapporterats för dessa läkemedel.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en evolutionärt bevarad luktmolekyl i däggdjursblod som attraherar rovdjur och har motsatt effekt på bytesdjur. Människor som utsätts för lukten blir stressade och reagerar på den som om de vore bytesdjur. Fynden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Inte sedan succén med Låt den rätte komma in har ett verk av John Ajvide Lindqvist filmatiserats. Men idag är det dags för långfilmen Gräns att dra ingång sin inspelning, som för tillfället pågår i Sätila/Hyssna-trakten.

Forskning från Karolinska Institutet visar att människans luktbulb - ett område i hjärnan som behövs för att tolka doftintryck - skiljer sig från andra däggdjurs genom att det hos människa inte bildas några nya nervceller i detta område efter födseln. Fynden, som publiceras i vetenskapstidskriften Neuron, bygger på åldersbestämning av cellerna med den så kallade kol-14-metoden och kan förklara varför människans luktsinne normalt är så mycket sämre än djurens.