Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Lymfödem orsakas av att lymfvätska samlas i kroppen i stället för att transporteras i väg. Akademiska sjukhuset har under flera år gjort insatser för att förbättra vården för denna patientgrupp. Man har bland annat initierat multidisciplinära ronder, gemensamma och regelbundna mottagningar samt infört ny teknik för bättre utredning och behandling. Nu är sjukhuset internationellt ackrediterat som center of excellence.

Allt fler tumörsjukdomar i lymfsystemet (lymfom) kan behandlas med immunterapi. I våras godkändes CAR-T-celler som behandling vid återfall i mantelcellslymfom och studier pågår med bispecifika antikroppar. I praktiken innebär det att patienter redan kommer i fråga för sådana immunterapier. Framstegen uppmärksammas med anledning av internationella lymfomdagen 15 september.

Den 25 mars är det urpremiär för "Olofolof" på Uppsala stadsteater. Hans Marklund och Anders Lundin, bägge kända från scen och TV, har skapat en galen komedi om vetenskapsmannen Olof Rudbecks stormiga liv.

Teater möter livefilm i Jonas Österberg Nilssons "Julius Cæsar", Hans Marklund och Anders Lundin presenterar en kabaré med Uppsala i fonden och "Utkantssverige" tar steget från radio till scen. Det blir en vass, rolig och samtida vår på Uppsala stadsteater!

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. För att erbjuda ett bättre omhändertagande av patienter med komplexa tillstånd har Akademiska sjukhuset startat multidisciplinära ronder som innebär snabbare och mer komplett bedömning och rätt vård.

Cancerfondens har beslutat att ge 95 miljoner till flera framstående cancerforskare vid Uppsala universitet. En av dessa är professor Hans Lennernäs som utvecklar fettbaserade partiklar som laddas med cytostatika för att sedan söka upp cancertumörer i levern.

Sedan 2014 har 39 cancerpatienter fått CAR-T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset inom ramen för kliniska studier. Från slutet av oktober kommer immunterapin för första gången erbjudas patienter med återfall av maligna lymfom som klinisk rutin.

Hodgkins lymfom är en form av lymfkörtelcancer som oftast drabbar unga under 30 år. I en ny nationell studie ska patienterna få protonterapi på Skandionkliniken i Uppsala i stället för traditionell fotonstrålning. Syftet är att minska risken för biverkningar längre fram såsom hjärt- och kärlsjukdomar och strålningsorsakad cancer.

Flytt av lymfkörtlar, så kallad lymfkörteltransferering kan utföras som behandling vid lymfödem. I en studie på Akademiska sjukhuset prövas nu om tillförsel av en specifik tillväxtfaktor kan förbättra behandlingsresultatet vid lymfödem i armen efter bröstcancer.

Akademiska sjukhuset har infört en ny, mer skonsam behandling av lymfödem som innebär att man gör en koppling från de skadade lymfbanorna till mycket små vener (mindre än 0,8 mm stora) så att lymfan kan passera förbi stoppet. Man gör en så kallad ”lymfaticovenös bypass”. Ingreppet kan göras i dagkirurgi och innebär förutom potentiell lindring av besvär en chans att patienterna botas från sin sjukdom.

Trots att sjukdomar i hjärnans blodkärl hör till de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden är kunskapen om dessa blodkärl begränsad. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet och Karolinska Institutet i tidskriften Nature en detaljerad molekylär kartläggning av cellerna som bygger upp hjärnans blodkärl och den livsviktiga blod-hjärnbarriären. Kartan ger ny kunskap om cellernas och barriärens funktioner och ledtrådar till vilka celltyper som är inblandade vid olika sjukdomstillstånd.

Svullnad i armen orsakad av lymfödem är en relativt vanligt komplikation efter bröstcancerbehandling, som kan vara rörelsehämmande och till och med smärtsam. I en studie på Akademiska sjukhuset erbjuds kvinnorna en ny mikrokirurgisk behandling, som innebär att man flyttar lymfkörtlar till armhålan för att förbättra funktionen i lymfsystemet och därmed minska behovet av kompressionsstrumpa.

Akademiska är först i Sverige med en ny metod för undersökning och behandling av missbildningar och skador i lymfkärl. Fördelen med metoden är dels att man får information om lymfkärlsfunktion i realtid, dels att man mer träffsäkert kan behandla exempelvis läckage från lymfkärl.

Graviditet ökar inte risken för återfall i cancerformen Hodgkins lymfom hos kvinnor som friskförklarats. Det visar en ny studie där forskare från Karolinska Institutet följt 449 kvinnor som haft sjukdomen. Resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Oncology.

Akademiska sjukhuset är först i Sverige med en ny antikroppsbehandling mot återfall av Hodgkins lymfom, där kroppens eget immunförsvar bekämpar tumören. Detta inom ramen för en internationell patientstudie. Immunterapin har tidigare gett bra resultat mot exempelvis maligna melanom, men effekten bedöms ännu bättre för denna form av lymfkörtelcancer än för andra tumörer.

Svullna lymfknutor är ofta det tidigaste tecknet på att cancer har börjat sprida sig. Nu har cancerforskare och immunologer vid Karolinska Institutet upptäckt hur cancerceller kan ta sig in i lymfsystemet genom att ”förklä” sig till immunceller (vita blodkroppar). Forskarna hoppas att upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene, ska få betydelse för utveckling av nya läkemedel.

Akademiska sjukhuset är först i Europa med att introducera en ny sorts immunstärkande behandling (CAR 19) mot vissa former av leukemi och lymfom. Patientens egna immunceller, så kallade T-celler eller mördarceller, modifieras genetiskt och omprogrammeras för att bli effektivare på att söka upp och döda sjuka cancerceller.

Personer med glutenintolerans, celiaki, som har kvarstående inflammation i tarmslemhinnan flera år efter att de fått sin diagnos löper högre risk att drabbas av cancer i lymfsystemet, lymfom, än de patienter vars slemhinna har läkt. Det visar en ny studie som letts av forskare från Karolinska Institutet och som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod som gör det möjligt att komplett kartlägga genuttryck, alltså vilka gener som är aktiva, i enskilda celler. Det är en efterfrågad analys, bland annat eftersom många kliniskt viktiga celler finns i små mängder. Ett exempel är tumörceller som cirkulerar fritt i blodbanan eller lymfsystemet, där de kan bilda metastaser. Den nya metoden gör det möjligt att bedriva både grundforskning och kliniskt relevant forskning utifrån en rad frågeställningar som tidigare inte har kunnat studeras.