Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Schibsted Media sätter i en unik rapport fokus på relationen mellan fria medier och demokrati-nivån i Europa. Rapporten granskar hur medier bidrar till att stärka demokratin, men visar också hur Europas liberala demokratier stadigt försvagats de senaste 15 åren – och hur mediebranschen haft svårt att locka till sig nya mediekonsumenter.

Förra året minskade den svenska mediebranschens intäkter från reklam. Dessutom höll hushållen hårt i sina plånböcker under lågkonjunkturen. Det innebar att försäljningsintäkterna minskade för många radio-, tidnings- och tv-bolag. Det visar Mediemyndighetens nya rapport Medieekonomi 2024.

Krävande makroekonomi, hög inflation och höga räntor har fortsatt utmana boksluten för Schibsteds svenska mediehus. Framför allt annonsmarknaden har varit utmanande och lyft först i fjärde kvartalet. Prenumerationsaffären har, trots en stram ekonomi för hushållen, varit stabil. SvD redovisar ett rörelseresultat på 72 MSEK (64 MSEK) för 2023, medan Aftonbladet landar ett resultat på 38 MSEK (55 MSEK).

Årets rapport Medieekonomi 2023 från Myndigheten för press, radio och tv visar på att medieåret 2022 hade en rekordhög medieanvändning och en rekordhög investering på reklammarknaden. Trots det så befinner sig medierna i ett tufft läge med minskad lönsamhet på grund av ökade kostnader, minskade reklamintäkter och en nedåtgående konjunktur.

Medieåret 2021 präglades, precis som föregående år, av coronapandemin. Under året ökade dagspressen sin lönsamhet och reklaminvesteringarna slog nytt rekord, visar rapporten Medieekonomi 2022 från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Det ekonomiskt starka året kan förklaras av ökade reklamintäkter, stabila läsarintäkter och sänkta kostnader. Rapporten visar samtidigt att utvecklingen där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnar nordiska medier - till förmån för de globala plattformarna - har förstärkts.

Året 2020 präglades av pandemin och slog hårt mot medborgare och samhälle, men även mediemarknaden. Men trots krisen med vikande annonsintäkter lyckades dagspressen ändå öka sin lönsamhet. Tack vare snabbt utbetalda stödåtgärder så räddades stora delar av tidningsbranschen ur krisen visar den nya rapporten Medieekonomi 2021. Rapporten är skriven av Tobias Lindberg, forskare på Nordicom vid Göteborgs universitet, på uppdrag av MPRT.

Den svenska mediemarknaden, som redan innan 2020 präglades av en allt tuffare global konkurrens, gjorde en tvärnit i pandemins spår. Sämst rustad var dagspressen som gick in i 2020 med sämsta året hittills i ryggen. Det visar siffror från vår nya rapport "Medieutveckling 2020 - Medieekonomi" som publiceras idag. Rapporten analyserar de svenska medieföretagens bokslut för 2019, men tar också en titt på hur reklammarknaden har utvecklats under det första halvåret 2020. Medieekonomi är skriven av Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet, på uppdrag av MPRT.

2018 var ett motsägelsefullt år för de svenska medieföretagens ekonomi. Medan de största bolagen inom kommersiell radio och tv var fortsatt mycket lönsamma så gjorde dagspressen sitt sämsta år någonsin visar MPRTs rapport Medieutveckling – Medieekonomi 2019 som publiceras idag.

2017 var omsättningen på 37,6 miljarder den högsta någonsin på reklammarknaden i Sverige. Av dem investerades 51 procent i nätbaserade kanaler. De utomnordiska teknikföretagen, främst Google och Facebook, svarade uppskattningsvis för två tredjedelar av den digitala reklamförsäljningen.