Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Mediemyndighetens årliga rapport Mediekonsumtion 2024 visar att nyhetskonsumtionen i Sverige fortfarande är på en hög nivå. Hos de yngre ökar användandet av sociala medier som nyhetskälla trots att de inte helt litar på informationen.

Förra året minskade den svenska mediebranschens intäkter från reklam. Dessutom höll hushållen hårt i sina plånböcker under lågkonjunkturen. Det innebar att försäljningsintäkterna minskade för många radio-, tidnings- och tv-bolag. Det visar Mediemyndighetens nya rapport Medieekonomi 2024.

Välkommen till Kulturhuset Spira i Jönköping onsdagen den 21 februari klockan 13.00-19.00 för att ta del av programmet och träffa medverkande talare under Kulturforum 2024.

Årets rapport Medieekonomi 2023 från Myndigheten för press, radio och tv visar på att medieåret 2022 hade en rekordhög medieanvändning och en rekordhög investering på reklammarknaden. Trots det så befinner sig medierna i ett tufft läge med minskad lönsamhet på grund av ökade kostnader, minskade reklamintäkter och en nedåtgående konjunktur.

För att möta ökad efterfrågan på ljudinnehåll satsar Schibsted Brand Studio på AI-teknik som automatiskt omvandlar annonsörers textartiklar till ljud. ”Vi ökar tillgängligheten samtidigt som vi ger annonsörer ännu större möjlighet att nå ut och engagera sina målgrupper via Schibsteds sajter” säger Karin Schmidt, Head of Business Development på Schibsted Brand Studio.

Svenskarnas mediekonsumtion fortsätter vara på en högre nivå än innan pandemin. Det visar en ny rapport från Myndigheten för press, radio och tv. Rapporten visar även att vi tittar alltmer på streaming och mindre på tablålagd tv och att det ökade intresset att ta del av nyheter har hållit i sig.

Människor i utsatta områden väljer i större utsträckning aktivt bort nyheter och uppfattar medierna som obalanserade. Det är några av slutsatserna i en unik rapport från IN/LAB och Stiftelsen Global Village. Trots hög medietillit visar rapporten att nära hälften (48 procent) av konsumenterna aktivt undviker att ta del av nyheter.

Medieåret 2021 präglades, precis som föregående år, av coronapandemin. Under året ökade dagspressen sin lönsamhet och reklaminvesteringarna slog nytt rekord, visar rapporten Medieekonomi 2022 från Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Det ekonomiskt starka året kan förklaras av ökade reklamintäkter, stabila läsarintäkter och sänkta kostnader. Rapporten visar samtidigt att utvecklingen där en växande andel av reklaminvesteringarna lämnar nordiska medier - till förmån för de globala plattformarna - har förstärkts.

Under hösten kommer gymnasieelever runt om i landet få veta mer om , journalistik och fake news och framtidens medier när omvärldsbevakaren Nicklas Hermansson föreläser på skolor runt om i Sverige. Satsningen är ett initiativ från Bonnier News Local vars chefredaktörer är med och besvarar elevernas nyfikna frågor.

Året 2020 präglades av pandemin och slog hårt mot medborgare och samhälle, men även mediemarknaden. Men trots krisen med vikande annonsintäkter lyckades dagspressen ändå öka sin lönsamhet. Tack vare snabbt utbetalda stödåtgärder så räddades stora delar av tidningsbranschen ur krisen visar den nya rapporten Medieekonomi 2021. Rapporten är skriven av Tobias Lindberg, forskare på Nordicom vid Göteborgs universitet, på uppdrag av MPRT.

Pandemin förändrade vår mediedag, åtminstone tillfälligt. Det visar vår senaste rapport Medieutveckling 2021 - Mediekonsumtion. Under 2020 blev den sammanlagda tiden vi konsumerar medier under en dag, drygt en timme längre än föregående år. Behovet av att hålla sig uppdaterad med nyheter är en orsak till ökningen, men även en ökad konsumtion av underhållning bidrog till den förlängda medietiden.

Linjär-tv är inte längre den mest effektiva mediekanalen för att bygga långsiktig medieeffekt hos millennials. En ny studie visar att det istället är displayannonsering som är mest effektivt i att generera långsiktig medieeffekt i den unga målgruppen. Studien ger helt nya insikter om hur annonsering i olika medier leder till ökad säljdrivande och varumärkesbyggande effektivitet.

Den svenska mediemarknaden, som redan innan 2020 präglades av en allt tuffare global konkurrens, gjorde en tvärnit i pandemins spår. Sämst rustad var dagspressen som gick in i 2020 med sämsta året hittills i ryggen. Det visar siffror från vår nya rapport "Medieutveckling 2020 - Medieekonomi" som publiceras idag. Rapporten analyserar de svenska medieföretagens bokslut för 2019, men tar också en titt på hur reklammarknaden har utvecklats under det första halvåret 2020. Medieekonomi är skriven av Jonas Ohlsson, medieforskare och föreståndare för Nordicom vid Göteborgs universitet, på uppdrag av MPRT.

Myndigheten för press, radio och tv meddelar idag vilka programföretag som får de nya sändningstillstånden i marknätet. Det är totalt 48 programtjänster, det vill säga tv-kanaler, som har fått tillstånd. Sammantaget är det ett brett utbud av tv-kanaler och nytt för denna tillståndsperiod är att det blir fler kanaler som sänder i hd samt fler sportkanaler. De nya tillstånden löper under en sexårsperiod och börjar gälla från och med 1 april 2020.

2018 var ett motsägelsefullt år för de svenska medieföretagens ekonomi. Medan de största bolagen inom kommersiell radio och tv var fortsatt mycket lönsamma så gjorde dagspressen sitt sämsta år någonsin visar MPRTs rapport Medieutveckling – Medieekonomi 2019 som publiceras idag.

Det uppmärksammade forsknings- och innovationsprojektet kring testredaktionen Beta Borås får en uppföljare. I april startar Beta Borås 2 som ännu skarpare ska driva innovation kring lokal samhällsjournalistik för målgruppen 25-35 år. – Hur man når den här åldersgruppen med relevant samhällsjournalistik är en av de viktigaste frågorna för hela mediebranschen just nu, säger Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning.

Allt mer av det vi gör sker digitalt; kommunikation, handel, bankärenden, dejting, mediekonsumtion och mycket annat, så det är inte så konstigt att allt fler digitala verktyg hittar in i klassrummen för att hjälpa oss med våra studier. En av de senaste innovationerna heter Albert – den digitala matteläraren. En svensk startup insåg att skoleleverna i landet inte alltid fick det stöd de behövde med sina matteläxor och studier. Lösningen blev att ta fram en digital mattelärare som alltid har tid för barnen och deras behov. Albert är en digital lösning baserad på artificiell intelligens som anpassar sig efter varje elevs nivå och personliga behov. Han kan hjälpa barn från förskoleåldern upp till andra året på gymnasiet med deras matteuppgifter, och hans kunskaper är baserade på de böcker eleverna själva använder. Albert har blivit en stor succé hos eleverna eftersom han alltid finns där för dem på deras villkor när de behöver hjälp, stöd eller extra utmaningar. Dessutom känns det digitala

2017 var omsättningen på 37,6 miljarder den högsta någonsin på reklammarknaden i Sverige. Av dem investerades 51 procent i nätbaserade kanaler. De utomnordiska teknikföretagen, främst Google och Facebook, svarade uppskattningsvis för två tredjedelar av den digitala reklamförsäljningen.

Från och med 1 januari 2018 utökar Norrbottens Media och NTM:s säljare i Luleå sitt kunderbjudande genom att även ha med Schibsteds olika medier i portföljen. – Det innebär att vi kan erbjuda våra annonsörer kraften i de lokala varumärkena NSD.se och Kuriren.nu med några av Sveriges starkaste digitala varumärken, som Aftonbladet, Omni och SvD säger Mats Ehnbom, vd på Norrbottens Media AB.

Medan nästan hela Sveriges befolkning idag är online hänger Tyskland fortfarande lite efter vad gäller internetanvändning. Tyskarna betalar mer än andra för mobilsurf och är allmänt mer försiktiga vad gäller dataskydd och säkerhet. Men digitaliseringstrenden är tydlig även på andra sidan Östersjön. Enligt IIS, Internetstiftelsen i Sverige, använde över 90 procent av Sveriges befolkning internet regelbundet år 2015. Motsvarande siffra för Tyskland låg på enbart 78 procent. Stora skillnader uppdagas framförallt i användningen av mobilt internet på smartphones och surfplattor. En av anledningarna till detta är att mobilsurf i nästintill inget annat europeiskt land är så dyrt som i Tyskland. För 35 euro i månaden får man i Frankrike, Storbritannien, Danmark eller Sverige i genomsnitt 20 GB mobildata, medan man i Tyskland bara får en ynka gigabyte. Hela 60 euro betalar tyskarna för 5 GB. Historiskt höga priser på mobilsurf Hur är det möjligt att priserna skiljer sig så enormt mellan ländern