Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) släpper årets rapport om mediepolitiken 2023. Under året beslutade regeringen att Mediemyndigheten skulle bildas och ett nytt mediestöd beslutades i riksdagen. Det tillsattes en utredning gällande villkoren för public service för nästa tillståndsperiod. En utredning redovisade även hur EU:s rättsakt om digitala tjänster (DSA) ska implementeras i Sverige.

Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) och Statens medieråd har nu fått i uppdrag av regeringen att förbereda en sammanslagning av myndigheterna. Detta ska vara genomfört till den 1 januari 2024.

Medieområdet är i konstant förändring. Nya tjänster skapas och driver på ett förändrat mediebeteende. Idag publicerar Myndigheten för press, radio och tv sin årliga rapport Mediepolitik 2022 som är en del av rapportserien Medieutveckling. Rapporten beskriver hur lagstiftningen förändras inom medieområdet för att anpassas till utvecklingen.

Idag adresserar Funktionsrätt Sverige, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades Riksförbund kulturminister Parisa Liljestrand om de krav som framförts av Tidningsutgivarna på en begränsning av SVT:s publicering av text. ”En begränsning av SVT:s möjligheter att publicera skriven text digitalt skulle innebära en allvarlig inskränkning av tillgängligheten och därmed av yttrandefriheten och demokratin. Det skulle även riskera att skapa ett större utanförskap för personer med funktionsnedsättningar.”, är vårt gemensamma budskap.

Idag publicerar Myndigheten för press, radio och tv sin årliga rapport Mediepolitik 2021 som är en del av rapportserien Medieutveckling. I rapporten ger vi en överskådlig bild av både den svenska och europeiska mediepolitiken och om hur regelverken nu förändras för att ligga i fas med mediernas utveckling och vår övergång till digital konsumtion.

Nu släpper vi årets upplaga av rapporten Mediepolitik i vår serie Medieutveckling. I en värld där utveckling och konsumtion av medier förändras allt snabbare hänger inte alltid lagstiftningen med. Vad regleras och vad regleras inte? I Mediepolitik 2020 försöker vi beskriva hur mediepolitiken hanterar detta, både i dag och genom historien.

Schibsteds public policy-avdelning förstärks nu av Anna Sööder. “Den digitala marknaden kommer att bli föremål för omfattande reglering från EU och Schibsted vill bidra till diskussionen om ett fungerande regelverk för digitala tjänster även i Sverige” säger Petra Wikström, Director of Public Policy.

Schibsteds public policy-avdelning förstärks av kommunikationsspecialisten Rebecka Wulfing. “Med rådande digitaliserinstakt och utvecklingen av mediepolitiken inom EU är det viktigt att Schibsted bidrar till diskussionen om frågor som plattformarnas ansvar och konkurrensfrågor”, säger Karin Pettersson, Director of Public Policy.

Rimliga förutsättningar behövs för livskraftig journalistik och levande demokrati i hela landet. Det skriver Jeanette Gustafsdotter, vd på mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige, i ett öppet brev till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP). Brevet publiceras i dagens Tidningen Ångermanland.

Helle Klein, Erik Modig och Anna Serner är tre av de 16 personer som utser vinnarna i mediehusens stora pris, Årets Dagstidning 2019. Vinnarna i prisets sju olika klasser presenteras på Berns Salonger i Stockholm den 11 april 2019. Årets Dagstidning arrangeras årligen av branschorganisationen TU – Medier i Sverige och syftar till att lyfta fram mediebranschens innovationskraft, journalistiska kunnande och demokratiska uppdrag.

Regeringen har i dag föreslagit att det ska införas ett krav om skriftligt godkännande i efterhand av avtal som ingås genom telemarketingsamtal för att de ska vara giltiga.

Sammanfattning Mediernas branschorganisation – TU – Medier i Sverige – har idag lämnat sitt remissvar på Medieutredningen (SOU 2016:80). Och TU som företräder hela branschen ger ett tydligt besked: behåll dagens system med en rättighetsbaserad lagstiftning, där endast allmänna nyhetsmedier ska kunna få stöd och se till att stödnivåerna höjs. TU säger däremot nej till att medlemskap i ett medieetiskt system ska vara ett krav för att få mediestöd, nej till att man inför ett återbetalningskrav av mediestöd vid vinst inom koncern och nej till att skapa ytterligare ett public service-bolag. - Medieutredningen har gjort en bra kartläggning av hur medielandskapet snabbt förändras, men glömmer - i sin iver att göra något nytt - att det faktiskt finns en infrastruktur som alltjämt, och fortsatt, fungerar. Det är viktigt att, i det framtida mediepolitiska byggandet, ta till vara och ta med sig detta, säger TU:s VD Jeanette Gustafsdotter. Mera om TU:s yttrande TU - Medier i Sverige, mediehusens b

Vi läser – med stigande förvåning – i Dagens Nyheter (26/2) en debattartikel , undertecknad av den tidigare postgeneralen Ulf Dahlsten och tidigare VD:n för SR, Mats Svegfors, som synes gå ut på att vi som företräder icke-statliga medier i Sverige och försöker föra en diskussion om gränserna för public service-uppdraget i själva verket är ute på någon sorts korståg, där vi går ärenden för Rupert Murdoch, Fox News och Donald Trump. Vi delar uppfattningen att vi alla – såväl privata som offentligfinansierade – medier står inför stora utmaningar. Det är dock en missuppfattning att vi icke-statliga medieföretag lägger ”stora resurser på att påverka mediepolitiken”. Vi har inte de pengarna - som PS-företagen däremot, via licensbetalarna, har och kan lägga på lobbyingarbete. Det är nu februari 2017 – vi är mitt i tillståndsperioden för public service-bolagen. Vi är också mitt uppe i en remissperiod från den statliga Medieutredningen. Det vore då så välgörande om det gick att föra en diskussi

Public service är viktigt och angeläget! Och det är viktigt att public service- företagen kan nå ut till alla medborgare, inte minst där andra inte tar en plats. Men lika viktigt är det att sätta gränser för public service-uppdraget, så att man inte skadar kommersiella företag som – till skillnad från public service-företagen – måste tjäna in varje krona på egen hand. Från TU har vi, med stigande förvåning, tagit del av innehållet i den skrivelse till kulturdepartementet som de tre statliga public service-bolagen lämnat in. PS-bolagen vill avskaffa den sk förhandsprövningen av nya tjänster. TU anser – tvärtom - att den befintliga förhandsprövningen inte fungerar eftersom det är PS-bolagen själva som ska anmäla en ny tjänst (och hittills inte anmält en enda tjänst) och därför borde förhandsprövningen skärpas rejält, så att inga nya tjänster får startas utan att ett objektivt marknadseffekts-test – samt en prövning av om den nya verksamheten alls ligger inom public service-ramen - har gj

TU välkomnar att Medieutredningen nu lagts fram och ser den som en viktig utgångspunkt för en fruktbar diskussion om statens framtida engagemang på medieområdet. TU hoppas därför att utredningen leder till politiska beslut som underlättar för dagspressen och dess demokratiska uppdrag i den krävande strukturomvandlingen. - Vi är positiva till flera av utredningens förslag, som att öka stödet till dagspressen, öka oberoendet till staten och att utreda skärpta straff för hot mot journalister, säger Jeanette Gustafsdotter, vd TU. TU välkomnar Medieutredningens tankar om att framtidens mediestöd ska vara teknikneutralt och omfatta olika innehålls- och spridningsformer. Samtidigt är det viktigt att tydliggöra förutsättningarna för att kunna erhålla ett framtida mediestöd. Den nuvarande presstödsförordningens definition av ”dagstidning” – omformad till en teknikneutral miljö – kan där vara en rimlig utgångspunkt. Dessutom är TU positivt till att en förutsättning för att erhålla ett mediestöd

Regeringen har i dag avlämnat budgetpropositionen för år 2017. Presstödet – drifts- och distributionsstöd – föreslås oförändrat med undantag för att driftsstödet till endagarstidningar räknas upp med 5 procent. TU välkomnar förslaget som egentligen skulle ha genomförts redan 2016 enligt riksdagens tidigare tillkännagivande. Regeringen föreslår vidare att det s k utvecklingsstödet förlängs för att möjliggöra fleråriga utvecklingsprojekt och anslår till detta, inklusive tidigare åtaganden, 70 miljoner kronor Regeringen föreslår vidare att reklamskatten sänks med 20 miljoner 2017. I praktiken innebär det en sänkning från 3 till 2,5 % och ett höjt grundavdrag från 50 till 75 miljoner kronor, d v s att reklamskatt betalas för annonsintänkter som överstiger 75 miljoner. - Det är välkommet att regeringen tar ännu ett litet steg för att avskaffa den konkurrenssnedvridande reklamskatten, men TU anser att den nu, en gång för alla, borde avskaffas i sin helhet, säger TU:s VD Jeanette Gustafsdotte

Tidningsutgivarna (TU) riktar skarp kritik mot det förslag till ändringar i lotterilagen som en statlig utredare lade fram i dag. - Ändringarna innebär i praktiken ett totalstopp för publicering av spelannonser i svenska medier. Om förslaget genomförs innebär det att svenska medier och tidningar undandras annonsintäkter på mellan två och tre miljarder kronor årligen. Ett tydligare exempel på en mediepolitik som inte hänger ihop är svårt att föreställa sig, säger TU:s VD Per Hultengård. - Förslagen är ett rent beställningsjobb från den gamla regeringen och jag utgår från att den nya regeringen och civilministern lägger dem åt sidan och i stället nu tar tag i den aviserade utredningen om en övergång till ett licenssystem för den svenska spelmarknaden. - Det är också anmärkningsvärt att utredaren föreslår att Lotteriinspektionens förbud och vitesförelägganden ska kunna gälla omedelbart. Lotteriinspektionen har gång på gång blivit tillrättavisade i domstolarna för sin oförmåga att utfärda

Regeringen tillsätter en mediepolitisk utredning som ska lägga grunden för en ny mediepolitik. Utredningen kommer ske på det svenska medielandskapet och utgångspunkterna är: det demokratiska samhällets behov av mediepluralism, mångfald och kvalitetsjournalistik. Grafiska Företagens kommentar: Vi välkomnar en ny mediepolitisk utredning och förutsätter att den inte bara kommer att handla om digitala media. De tryckta medierna och den fysiska distributionen har en given plats på framtidens mediemarknad, och de bör också omfattas av denna översyn. Tryckta medieprodukter har fortfarande en central roll att spela i vår demokrati, både i det offentliga samtalet och i marknadsekonomin. Det är självklart att presstödet behöver moderniseras och ge möjligheter till digital förnyelse. Men måste allt ske digitalt? Varför inte införa ett innovationsstöd som är öppet för alla kanaler? Det är fortfarande så att en majoritet av medborgarna tar till sig nyheter i de traditionella kanalerna - och kanske

Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter överlämnade på torsdagen sitt valmanifest till Kulturutskottets ordförande Gunilla Carlsson (S) med förhoppningen att mediefrågorna ska få mer utrymme när landet nu närmar sig en valspurt.

I dag anordnas i riksdagen ett särskilt seminarium om ”Dagspressens betydelse för demokratin”. Debatten ska ses mot bakgrund av en ökad politisk medvetenhet om – och oro för – dagspressens situation. Tidningsutgivarna har inför debatten tillskrivit riksdagspartiernas ordföranden med förslag på ett antal åtgärder regering och riksdag kan vidta för att ge dagspressen förutsättningar att verka på lika, icke-diskriminerande och vettiga marknadsmässiga villkor. Till Partiordföranden i: Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) representerar svenska dagspressföretag – på papper, såväl som på alla de digitala plattformar där deras läsare och användare finns. Dagspressföretagen – och de mediehus de utvecklats till – har lyckats behålla en ledande ställning som publicistiska företag också i en digital miljö. Detta är en glädjande och, i ett internationellt perspektiv, tämlige