Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Lymfödem orsakas av att lymfvätska samlas i kroppen i stället för att transporteras i väg. Akademiska sjukhuset har under flera år gjort insatser för att förbättra vården för denna patientgrupp. Man har bland annat initierat multidisciplinära ronder, gemensamma och regelbundna mottagningar samt infört ny teknik för bättre utredning och behandling. Nu är sjukhuset internationellt ackrediterat som center of excellence.

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. För att erbjuda ett bättre omhändertagande av patienter med komplexa tillstånd har Akademiska sjukhuset startat multidisciplinära ronder som innebär snabbare och mer komplett bedömning och rätt vård.

Facialisparesteamet på Akademiska sjukhuset är pionjärer i Norden på att erbjuda multidisciplinär vård vid samma patientbesök. Sedan starten 2012 har cirka 200 patienter per år med ansiktsförlamning behandlats med en kombination av fysioterapi, botox eller mikrokirurgi. Den 9-10 december anordnar teamet ett nordiskt expertmöte i Uppsala med fokus på framsteg i behandling av patientgruppen.

Andres Rodriguez, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset, har tilldelats ett årligt pris från den europeiska plastikkirurgföreningen EURAPS för banbrytande prestationer inom rekonstruktiv plastikkirurgi.

Maria Mani och Jens Sörensen, båda läkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, har tilldelats drygt en miljon kronor i forskningsanslag från Bröstcancerförbundet. Deras projekt handlar bland annat om förbättrade screeningmetoder och mikrokirurgisk behandling av lymfödem kopplat till bröstcancer.

Aleris har beslutat att säga upp Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs (RKS) avtal med Region Stockholm inom vårdval ryggkirurgi. Det innebär att RKS avvecklas och att verksamheten stänger helt i januari 2021. Bakgrunden är en ansträngd ekonomi och tuff konkurrens om patienterna.

Akademiska sjukhuset blir först i Sverige med en robot för mikrokirurgiska operationer. Internationellt är det den andra roboten i sitt slag som tas i bruk. Den ska i första hand användas för behandling av lymfödem och komplexa sår; operationer som tidigare inte kunnat utföras eftersom kärlen ansetts för små eller för skadade.

Operationer av exempelvis hjärntumörer och cancer som utgår från näsan och bihålorna, så kallad främre skallbaskirurgi, är komplexa. Akademiska sjukhuset har bildat en enhet där man samlar kompetens inom öron-näs-hals-, neuro- och plastikkirurgi med målet att förbättra tillgängligheten och stärka patientsäkerheten.

Från och med i höst tar Akademiska sjukhuset ett samlat grepp om patienter med lymfödem. I satsningen ingår bland annat screening av riskgrupper och tydlig information tidigt om symtom och vart man ska vända sig vid känningar. Likaså att patienterna erbjuds bedömning och råd om behandlingsalternativ av multidisciplinära team.

Svullnad i armen orsakad av lymfödem är en relativt vanligt komplikation efter bröstcancerbehandling, som kan vara rörelsehämmande och till och med smärtsam. I en studie på Akademiska sjukhuset erbjuds kvinnorna en ny mikrokirurgisk behandling, som innebär att man flyttar lymfkörtlar till armhålan för att förbättra funktionen i lymfsystemet och därmed minska behovet av kompressionsstrumpa.

Plastik- och käkkirurger på Akademiska sjukhuset har börjat operationsplanera med ny virtuell 3D-teknik som utvecklats i samarbete med Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet. Syftet är att öka precisionen vid rekonstruktioner av exempelvis en underkäke efter att tumörer avlägsnats, vid olika missbildningar eller efter svåra trauman. Ben och hud, med fungerande blodcirkulation, tas då från underben.

Kirurger på Akademiska sjukhuset har för första gången i Sverige lyckats återställa sväljningsförmågan och balansen hos en 44-årig kvinna som opererats för den ovanliga tumörformen kordom. Det nya är att man rekonstruerat svalget och återställt stabiliteten i ryggen genom att transplantera delar av patientens underben och mjukdelar. Kordom är en ovanlig, oftast långsamväxande tumörform, som uppstår i skuldran och skallbasen, och drabbar ungefär en person per miljon invånare. Tumörerna är ofta komplicerade att behandla eftersom de sitter nära livsviktiga strukturer, i detta fall nära skallbasen, halsryggen och flera ryggkotor. – Redan efter tre månader kunde patienten svälja och prata igen. Hon har återfått god stabilitet i huvud/rygg och gångförmåga, säger Andres Rodriguez, överläkare i plastikkirurgi och områdesansvarig för mikrokirurgi på Akademiska sjukhuset. Kvinnan, som vill vara anonym, berättar att hon en längre tid hade stora problem med smärta i nacken och snarkning/sömnapné.