Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Örebroforskaren Sara Prosén visar i sin avhandling att basalcellscancer skiljer sig något från andra cancerformer. ”Transportproteinet vi studerat verkar inte så viktigt för tumörcellernas tillväxt och delning vid basalcellscancer utan mer av betydelse för tumörcellens överlevnad i områden med tuff mikromiljö”, berättar hon.

Cancerfonden har utsett Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet, till Årets Cancerforskare 2025. Hans forskning skapar nya möjligheter att bekämpa cancer genom att visa att en tumör inte bara är en samling muterade celler – utan ett helt ekosystem där tumören och dess omgivning kommunicerar och samverkar.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

​Världens första 3D-bioskrivna människohud med makrofager är nu verklighet. Den artificiella huden kan användas inom bland annat medicinsk forskning och för att testa hudvårdsprodukter med fokus på anti-inflammatoriska egenskaper.

Idag har Cancerfonden beslutat om att finansiera verksamheten för ytterligare 14 cancerforskare utöver de drygt 60 forskartjänster som Cancerfonden redan står för. Hälften av de nya tjänsterna tilldelas forskare vid Lunds universitet.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att bentillväxt hos möss sker enligt samma princip som för vävnader där nya celler ständigt produceras, såsom blod och hud. Det går emot den tidigare uppfattningen att bentillväxt är beroende av ett begränsat antal stamcellsliknande celler som gradvis konsumeras. Om de nya fynden gäller även för människa kan de få betydelse för behandling av barn med tillväxtproblem av olika slag.

Cancerfondens forskningsnämnd har under tisdagen beslutat vilka forskare som får anslag under nästa år. Det blir en rekordutdelning på 454 miljoner kronor som går till 502 forskningsprojekt, planeringsgrupper och forskarmånader för kliniskt verksamma. Resurser som är avgörande för att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer.

Även om fetma är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes är det inte alla personer med fetma som får sjukdomen. I en ny studie har forskare från Karolinska Institutet och Institute of Health and Medical Research (INSERM) i Frankrike identifierat epigenetiska förändringar som är kopplade till inflammation och typ 2-diabetes. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Medicine, kan hjälpa till att förklara hur förändringar i epigenomet under utvecklingen av fetma kan utlösa insulinresistens och diabetes.

Cancerfonden delar ut rekordsumman 383 miljoner kronor till svenska cancerforskningsprojekt nästa år. Av dem får Linköpings universitet närmare 15 miljoner kronor. En av forskarna som tar del av forskningsstödet är Charlotta Dabrosin, professor vid Linköpings universitet.

En studie från Karolinska Institutet är den första som föreslår att celler i tumörens blodkärl bidrar till en miljö som skyddar cancercellerna från tumördödande immunceller. Resultaten, som publiceras i Journal of the National Cancer Institute, kan bidra till utvecklingen av bättre immunbaserade cancerbehandlingar.

Under två dagar delar svenska och internationella toppforskare med sig av det senaste inom cancerforskningen, från grundforskning till nya strategier för behandling. Missa inte Cancerdagarna vid Karolinska Institutet.

Forskare från Karolinska Institutet har lett en studie som har gett ny kunskap om en receptor, EphA2, som har betydelse vid flera olika cancersjukdomar. Detta är i sig viktig kunskap - men lika viktigt är hur studien, som publiceras i ansedda tidskriften Nature Methods, är gjord. Forskarna har använt sig av så kallad DNA-origami, där en DNA-molekyl formas till en nanostruktur, som sedan har använts för att testa en hypotes om cellsignalering.

Cancerdagarna vid Karolinska Institutet handlar i år om vad som sker i tumörens mikromiljö och hur inflammatoriska processer, RNA och signaleringsvägar kan påverkas för att bota cancer. Dessutom ett stort tema om prevention, upptäckt och monitorering.

Välkommen till en konferens som sammanfattar det senaste inom cancerforskningen. Flera av de internationellt mest erkända cancerforskarna talar om såväl molekylärbiologin bakom cancer som läkemedel och kliniska studier.