Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

I UR:s nya programserie Vem ska jag tro på? får tittarna insikt, kunskap och verktyg för att bättre kunna navigera i det allt mer komplexa medielandskapet som växer fram och den påverkan vi utsätts för – ofta utan att veta om det. Programledaren Kodjo Akolor leder oss med hjälp av fakta, forskning och personliga möten genom en värld full av desinformation, konspirationsteorier och dolda reklambudskap. – Det känns viktigare än någonsin att vi förstår hur våra medievanor påverkar oss, säger Kodjo Akolor. Premiär den 28 februari klockan 21.30 i SVT1 och på UR Play.

I dag presenterar Socialdemokraterna en film om det hat och hot som kvinnliga partiledare dagligen får utstå. Kommentarerna har hämtats ifrån högerpopulistiska Samnytts kommentarsfält.

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. - Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagem

Nyligen kom en rapport om svenskar utsatthet för näthat och hur det exempelvis påverkar människors samhällsengagemang. Nu presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en rapport om ungas upplevelser av näthat. - Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre i befolkningen och båda grupperna upplever att samtalsklimatet på nätet är för hårt. Däremot ser unga inte näthat som ett lika stort hot mot demokratin som vad äldre gör, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. MUCF:s rapport bygger på den enkätundersökning som även ligger till grund för rapporten ”Näthat i Sverige 2021” och som gjordes av Insight Intelligence tillsammans med MUCF, TietoEVRY, Trygg-Hansa och Göteborgs Stad. 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela Sverige intervjuades under juni och juli genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten visar att relativt få svenskar, sju procent, säger sig har blivit utsatta för näthat det senaste året. Or

Under årets bokmässa arrangerar Jämställdhetsmyndigheten två seminarier: ”Jämställt på pappret men hur ser det ut i verkligheten?”, om jämställdhetarbete i universitetsvärlden den 24 september och ”Hatet skrämmer till tystnad – om kvinnliga journalisters utsatthet” den 25 september.

Varannan svensk som utsatts för näthat, blir det på grund av sitt samhällsengagemang. Nio av tio svenskar ser näthat som ett hot mot demokratin. Det visar rapporten Näthat i Sverige - svenska folkets relation till näthat 2021, som Insight Intelligence tagit fram i samarbete med bland annat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). - En demokrati bygger på människors engagemang, intresse och möjlighet att vara delaktiga. I juni presenterade vi en rapport som visar hur förekomsten av hot och hat kan leda till att ideella föreningar avstår från att bedriva verksamhet och uttrycka åsikter på grund av rädsla. Liknande resultat ser vi i denna rapport. När samhällsengagemang möts av hot och hat, är det också ett hot mot demokratin, säger Lena Nyberg generaldirektör på MUCF. I år fyller demokratin 100 år, ett givet tillfälle att låta frågor om demokrati få ta plats. Visa dess styrkor och arbeta med dess utmaningar. MUCF är en av många som har fått regeringens uppdrag att stärka

Covid-19-pandemin har blottat en systematisk ojämlikhet över hela världen där etniska minoriteter, hälso- och sjukvårdsarbetare och kvinnor hör till dem som drabbats värst Ledare runt om i världen har använt covid-19 som en ursäkt för ökat förtryck Amnesty Internationals nya generalsekreterare Agnès Callamard uppmanar till en omstart och nya tag för att bygga nya och fungerande system

Hat och hot mot företrädare för det civila samhället är i fokus på digitala ”MUCF-dagarna 2020” i dag, den 1 december. - Den som är aktiv i den offentliga debatten i dag kan förvänta sig att ta emot hot och hat över olika sociala forum. Det påverkar vem som vill engagera sig i den allmänna debatten och politiken och i värsta fall även beslutsfattandet i sig, säger Carl Heath, som deltar på MUCF-dagarna. I september överlämnade han betänkandet om det demokratiska samtalet i en digital tid till regeringen. I augusti 2018 utsåg regeringen Carl Heath, utbildningsdirektör vid forskningsinstitutet RISE, som särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet. Utredningen skulle i samverkan med relevanta aktörer arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. I september i år överlämnades betänkandet ”Det demokratiska samtalet i en digital tid Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat” till rege

Under fyra dagar, 30 november till 3 december, arrangeras digitala ”MUCF-dagarna 2020”. I fokus är EU:s ungdomspolitik, hot och hat mot civilsamhällets företrädare, unga utanför arbetsmarknaden och ungas utsatthet. Dessutom presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en ny rapport om ungas upplevelser av sexuella trakasserier i skolans värld. Bland de som bidrar med kunskap under dagarna är EU-minister Hans Dahlgren och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, brukar varje år arrangera en rikskonferens i Stockholm i november för cirka 800 deltagare. På grund av coronapandemin har den i år fått ställas in. I stället satsar MUCF på en helt digital konferens som samordnas och sänds från myndighetens studio i Växjö. - Vi vet att frågor som rör unga och civilsamhället är viktigare än någonsin och det finns ett stort behov av att utbyta kunskaper och frågeställningar. Därför väljer MUCF att inte ställa in utan ocks

Över hälften av flickor och unga kvinnor har utsatts för hot och hat på nätet – och var femte flicka har slutat med eller minskat sin användning av sociala medier efter att ha utsatts för kränkningar. Det visar en ny studie av barnrättsorganisationen Plan International. I ett öppet brev kräver nu flickor och unga kvinnor över hela världen att Facebook, Instagram, TikTok och Twitter agerar.

H.K.H. Prinsessan Sofia närvarar vid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rikskonferens i Stockholm den 27 november. - Myndighetens årliga rikskonferens är en av de viktigaste mötesplatserna för personer som arbetar med eller fattar beslut som rör unga eller civilsamhället i Sverige. Årets tema är ungas möjlighet till inflytande. H.K.H. Prinsessan Sofia har ofta visat sitt stora engagemang för barn och ungas levnadsvillkor och rättigheter. Det är därför en stor ära för oss att hon har möjlighet att närvara, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rikskonferensen har arrangerats sedan mitten av 1990-talet och startades av dåvarande Ungdomsstyrelsen. Syftet är att sprida kunskap om, ge möjlighet till erfarenhetsutbyten och inspirera till initiativ för att förbättra ungas sociala inkludering och möjlighet till inflytande. Rikskonferensen pågår under två dagar, 27-28 november, och samlar varje år cirka 800 personer. Den 27 november inleds rikskonferensen med tal av kultur- och dem

Personer som uttrycker hat eller skriver nedsättande kommentarer om journalister på nätforumet Flashback är företrädesvis män, 40-60 år och särskilt aktiva under fredagskvällar. Det visar en ny studie som Totalförsvarets forskningsinstitut gjort på uppdrag av branschorganisationen TU – Medier i Sverige.

Andreas Magnusson, 15 år, är tillsammans med Greta Thunberg, en av de unga som synts mest i klimatrörelsen FridaysForFuture i Sverige. Den 27 november talar han på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors rikskonferens i Stockholm om hur det är att vara ung och engagerad i en viktig samhällsfråga. - Unga som kämpar för miljön och klimatet kan drabbas av näthat, kränkningar och ibland även hot från vuxna. Hårdast drabbas de som syns och hörs mest i medier. Andra vuxna måste ta större ansvar för att stoppa näthatet mot barn och unga, kanske behövs mer rättsliga konsekvenser, säger Andreas Magnusson. Intresset för miljö- och klimatfrågor började i skolan, på mellanstadiet hemma i Mockfjärd i Dalarna. Efter att ha sett faktafilmer om klimatförändringar och miljöhot väcktes en oro och en vilja att förstå mer. Det tog honom vidare till Miljötinget som är Nordens största miljöevenemang för och av unga och som anordnas vartannat år i Gävleborg och i Dalarna. I augusti 2018 inledde Gr

I dag, 2 september, samlas cirka 120 representanter för föreningar, ideella organisationer, stiftelser och kommuner till en träff i Växjö. Inbjudna är de som i år får projektbidrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Genom att samla organisationerna kan vi både stimulera arbetet och informera om vilka krav som gäller för verksamheter som får statliga bidrag. Det är även viktigt att skapa arenor där föreningslivet kan mötas och utbyta erfarenheter, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Totalt har 64 organisationer och föreningar från hela landet anmält sig till träffen som hålls i Växjö konserthus. MUCF fördelar nationella bidrag till organisationer inom civilsamhället samt kommuner för projekt som handlar om demokrati- och inflytandefrågor samt projekt för att motverka diskriminering, intolerans, rasism och extremism. MUCF ger också bidrag till projekt för bättre hälsa för romer. - Civilsamhällesorganisationerna i Sverige gör ett fantastiskt arbete och är

Sex organisationer får totalt sex miljoner kronor i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Bidraget är del av regeringens satsning för att bland annat minska hot och hat i det offentliga samtalet. Pengarna kan till exempel användas för att stödja individer eller grupper som är opinionsbildare och som därför kan utsättas för hot, våld eller andra kränkningar. Regeringen beslutade den 13 juli 2017 om en handlingsplan till det fria ordets försvar. Syftet är att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet. Projektbidraget är en del av regeringens satsning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, prövar ansökningar om bidrag enligt förordning (2018:32) om statsbidrag för insatser som motverkar hot och hat i det offentliga samtalet Med hot och hat i det offentliga samtalet avses i denna förordning hot, våld och andra kränkningar mot

Under tre år har forskare undersökt hur ungdomar i sex kommuner i Litauen, Polen, Ryssland och Sverige mår och vilka förutsättningar de har att påverka sitt liv. Resultatet presenteras i samband med Euroregion Baltics årliga forum i Kalmar i maj. - Generellt sett är ungdomars situation likartad i alla länder, till exempel hur de upplever skolan, självupplevd hälsa, förekomst av rasism och sexuella trakasserier samt olika fritidsaktiviteter. De flesta vill fortsätta studera efter gymnasiet och sedan flytta från sina hemkommuner. Men vi ser skillnader i frågor som rör trygghet, kränkningar och mobbning samt politiskt engagemang, säger Cecilia Ilhammar på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Projektet i Södra Östersjöområdet kallas CaSYPoT (Capacity building for Youth Policy and Strategic Transnational cooperation) och är delvis finansierat av EU:s Södra Östersjöprogram Interreg. Syftet är att ta fram ungdomsstrategier, förbättra ungdomars levnadsvillkor och skapa ökad

Nästan varannan tidningsjournalist som nämns i kommentarerna på sajterna Avpixlat, Flashback, Nordfront och Samhällsnytt nämns i sammanhang som också uttrycker hat, hot och kränkningar. Det visar en ny rapport som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gjort på uppdrag av branschorganisationen TU – Medier i Sverige. Rapporten visar också att det är en mycket liten grupp personer som sprider en stor mängd av näthatet mot journalister.

Koreograferad aktivism med Cleo och JUCK. Lennart Jähkel sjunger om välfärden. Familjen Kaos med systrarna Kronlöf tar upp känsliga frågor och Rickard Söderberg är Gaytenor. Dessutom nyskriven musikal av bandmedlemmar från The Ark. Riksteaterns vårrepertoar tar sikte på valet och utforskar politiska frågor, men bjuder även på klassiker och mycket musik.

Internet är ett grundläggande verktyg för global utveckling och för att fritt kunna dela tankar och idéer. Men skillnaden i tillgång till ett öppet och säkert Internet är fortfarande stor mellan män och kvinnor, fattiga och rika och mellan olika länder och regioner. Vem är det som har tillgång till nätet, och vem använder sig av det? Vem har det inte? Vem vågar dela sina idéer på Internet, och vilket är priset man betalar?

Om kvinnor drabbas hårdare av näthat än män – vad gör det med flickors vilja att uttrycka sig offentligt? Hur påverkar det deras yrkesval? Och vad händer med demokratin? Detta diskuterar Alexandra Pascalidou, journalist och författare, och Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen, i ett nytt avsnitt av No hate-podden.