Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Över hälften av alla barn känner press att vara på nätet, för att inte missa vad kompisar gör. Pressen upplevs som extra påtaglig bland tonåringar och flickor. Var tredje flicka uppger också att hon vill spendera mindre tid på nätet. Det visar en rapport som barnrättsorganisationen Plan International och Telenor Sverige släpper om barns liv och trygghet på nätet.

Mer än vart fjärde barn har kontaktats av någon de inte känner och var femte tonåring har fått ett obehagligt meddelande från en främling under sommarlovet. Det visar en ny Sifo-undersökning av Kantar Public på uppdrag av barnrättsorganisationen Plan International Sverige och telekombolaget Telenor Sverige.

Idag lanserar människorättsorganisationen Civil Rights Defender sin rapport om hot och hat mot opinionsbildare: aktivister, influencers och frilansande skribenter. Många har märkt en ökning av hot och hat. De som drabbas upplever att det saknas skyddsnät att söka stöd och hjälp av. Viktiga samhällsengagerade röster riskerar att tystna. Såväl yttrandefriheten som demokratin är hotad, menar Civil Rights Defenders. Fler vittnar om en ökad mängd hot och hat på nätet. Bland förlöjliganden, personangrepp och nedsättande kommentarer förekommer även rena mordhot och uthängningar av personliga detaljer som adress, personnummer och telefonnummer till de som driver opinion på sociala medier. I många fall följs hat och trakasserier online upp med mer påtagliga fysiska hot och påhopp. Problemen är verkliga och allvarliga, och det saknas många gånger skyddsmekanismer från samhället. - De aktörer som sökt vår hjälp och de vi pratat med är inte kontroversiella – de står upp för mänskliga rättigheter o

Hat och hot online används ofta för att tysta kvinnor tar plats och det minskar deras yttrandefrihet och demokratiska rättigheter. Globalt minskar utrymmet för det civila samhället och demokratin är på många håll på tillbakagång. Det är trender som märks inom alla offentliga arenor, inklusive internet, och kvinnor är bland de mest utsatta. Det som händer online och det som sker offline hänger nära ihop, och näthat kan leda till hot och våld i verkligheten. Det har en förödande effekt för möjligheterna för kvinnor, tjejer och andra marginaliserade grupper att delta, skapa och dela innehåll online utan att bli måltavla för könsbaserat våld på nätet. Men - många kvinnorättsgrupper och kvinnor i offentliga positioner har hittat sätt att hantera den här situationen och fortsätter att göra sina röster hörda. På Development Talks den 14 december kommer Çiçek Tahaoğlu (Turkiet), Dalia Othman (Tyskland/Globalt), Vedrana Lacmanovic och Aleksandra Nestorov (båda Serbien) att dela med sig av sina

En av tre aktiva i sociala medier har någon gång låtit bli att skriva ett inlägg på nätet för att slippa få otrevliga kommentarer. Bland de yngre (18-34 år) har trots det nästan var femte utsatts för hot eller kränkningar på nätet. Det visar en undersökning från försäkringsbolaget If. Att hota eller kränka någon på nätet är en brottslig handling. Nätet har inte andra lagar och regler än övriga samhället. Ändå verkar många se nätet som ett laglöst land. Enligt en färsk undersökning från If uppger var femte person mellan 18 och 34 år att de blivit utsatta för hot eller kränkningar på nätet. – Det är en oroväckande hög siffra. Folk måste inse att det är precis lika olagligt att hota en person på nätet som ute på gatan, säger Caroline Uliana, informationschef på If. Andelen som faktiskt polisanmäler hot eller trakasserier är låg. Bara var tionde uppger att de polisanmält det de blivit utsatta för. Äldre gör i betydligt större utsträckning än yngre en polisanmälan om de blivit trakasserade