Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Årsprognos på minus 1 165 miljoner kronor för Akademiska Efter maj månad ligger årsprognosen för Akademiska sjukhuset på minus 1 165 miljoner kronor (nästan 1,2 miljarder kronor). Det är exakt samma prognos som föregående månad. Lasarettet i Enköping har en årsprognos på minus 30 miljoner kronor, även det är oförändrat sedan föregående månad. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet har en årsprognos på plus 24 miljoner kronor. Det ger en årsprognos på minus 1 171 miljoner kronor för sjukhusstyrelsens totala verksamhet. Programarbete för en ombyggnation av akuten ska startas Vid sitt möte tillstyrkte sjukhusstyrelsen en start av programarbetet för en Ombyggnation av akutmottagningen. Detta till en investeringsutgift om högst 5 410 000 kronor (cirka 5,4 miljoner). Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset tar emot ungefär 55 000 besökare årligen, samtidigt som Region Uppsalas befolkning stadigt ökar. Lokalerna är dock föråldrade och lever inte upp till dagens krav på arbetsmiljö, samt en lugn

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.

Efter fyra veckor med blockad gör Region Uppsala bedömningen att konsekvensen för delar av vården är så allvarlig att det finns risk för människors liv och hälsa. Det gäller bland annat transporten av svårt sjuka, nyfödda barn som behöver intensivvård och akuta hjärtoperationer. Regionen har därför skickat en begäran om förhandling om samhällsfarlig konflikt till Vårdförbundet i Region Uppsala.

Navet för hjärtsjukvården i Norrbotten finns på Sunderby sjukhus och många får hjälp där varje år. Förra året gjordes 461 pacemakeroperationer, 1300 kranskärlsröntgen och över 3200 besök på hjärtmottagningen.

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.

Sverige har en stark internationell ställning inom läkemedel och medicinsk teknik. Flera helt livsavgörande innovationer som Losec, pacemakern, graviditetstest och dialysmaskinen har sitt ursprung i Sverige.

I Dagens Nyheter 22 maj kunde vi läsa om att endast en procent av världens hälso- och innovationsforskning går till kvinnorelaterade sjukdomar. – Det är en stor skandal och visar att vårt arbete är viktigare än någonsin, säger Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa.

Som enda sjukhus i landet får Akademiska/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för en grupp ärftliga hudsjukdomar, gendermatoser. Jämte fyra andra universitetssjukhus får Akademiska också nationellt ansvar för svåra hudsymtom. Besluten om att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj.

Nu står det klart att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård (NHV) för tarmrehabilitering för barn upp till 18 år. Beslutet, som togs av nämnden för nationell högspecialiserad vård den 24 maj, innebär att vården koncentreras till fyra universitetssjukhus. Det som omfattas är rehabilitering vid kronisk tarmsvikt, medfödda tarmsjukdomar och oklara sjukdomstillstånd i tarmen.

Hjärtklaffkirurgin utvecklas starkt. Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att genomföra hjärtklaffoperationer i dagkirurgi med den minimalinvasiva metoden TAVI. Det innebär att patienten kan komma in på morgonen och lämna sjukhuset samma kväll. Den första operationen med denna metod genomfördes måndagen den 27 mars.

Allt fler personer med hjärtrytmrubbningar får pacemaker eller defibrillator inopererade, vilket leder till ett ökat behov av borttagande av elektroder vid infektioner eller vid när dosa och elektroder inte fungerar korrekt. Den 8 mars beslutade Nämnden för nationell högspecialiserad vård att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får nationellt ansvar för denna vård tillsammans med ytterligare tre sjukhus.

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid systemisk amyloidos, ovanliga sjukdomar som beror på felveckade proteiner och ofta påverkar flera organ såsom hjärta och njure. Beslutet, som togs av Nämnden för högspecialiserad vård 8 mars, innebär att vården koncentreras till tre sjukhus.

Nu står det klart att Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 8 mars, innebär att vården koncentreras till tre universitetssjukhus.

Inför Alla Hjärtans Dag den 14 februari passar Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) på att berätta att man nu breddat möjligheten att behandla patienter med störning i hjärtrytmen. För patienter som inte kan få en traditionell pacemaker kan istället en sladdlös bli lösningen.

Vid en rutinkontroll upptäcktes att patienter har fått en förhöjd stråldos i samband med röntgen vid insättning av pacemaker på Länssjukhuset Ryhov. En analys av givna stråldoser visar att fyra patienter har fått en dos som kan ha medfört en övergående hudrodnad. I enlighet med gällande lagstiftning har Region Jönköpings län gjort en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten om det inträffade.

Medtech4Health och Smartare Elektroniksystem ska tillsammans med branschföreträdare skapa en handbok som leder vägen genom regelverket för utveckling och spridning av medicintekniska produkter.

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset är störst i Skandinavien på elektrisk ryggmärgsstimulering som behandling av svår smärta, framförallt nervsmärta, ryggsmärta som ej blivit bättre av kirurgi och kärlkramp. Ingreppet innebär att en elektrod placeras i ryggen. Ett batteri, likande en pacemaker, inopererad under huden sänder ut elektriska pulser som både blockerar smärtsignalerna och påverkar smärtupplevelsen och patienten kan själv styra smärtlindringen via en Ipod.