Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag presenterades den senaste PISA-rapporten, där svenska elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap utretts. Utredningen är utförd under den senare delen av Socialdemokraternas åtta år i regering, våren 2022. Resultatet vittnar om omfattande problem i den svenska skolan – problem som kan kopplas dels till Socialdemokraternas flumskola, dels till den massinvandringspolitik som varit rådande i Sverige under mycket lång tid.

Idag offentliggjordes resultaten från den senaste PISA-undersökningen och precis som många förutspått syns tydliga effekter av pandemin i samtliga deltagande länder – kurvorna pekar neråt. Sverige placerar sig dock över OECD-genomsnittet i alla ämnen och över genomsnittet för Norden.

Sveriges Ingenjörer är oroade över att matteresultaten bland svenska 15-åringar sjunker. Enligt den PISA-undersökning som nyss släpptes ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i matematik men vi har tappat sedan 2018. Resultaten faller visserligen generellt i de deltagande länderna, vilket enligt Skolverket kan förklaras av pandemin. Men riktigt bekymmersamt är att spridningen i resultat har ökat, att färre presterar på en hög nivå och att avsevärt fler ligger på en låg nivå.

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?

Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?

Hur är svenska elevers läsförståelse i årskurs 4? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med andra EU- och OECD-länder? Imorgon tisdagen den 16 maj klockan 10 presenterar Skolverket de svenska resultaten av den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. Presskonferensen sker på plats i Skolverkets lokaler.

Hur är svenska elevers läsförståelse i årskurs 4? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med andra EU- och OECD-länder? Tisdagen den 16 maj klockan 10 presenterar Skolverket de svenska resultaten av den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. Presskonferensen sker på plats i Skolverkets lokaler.

– Äntligen kan man vetenskapligt fastställa att tusentals körkortsindragningar på grund av minskat synfält i en mängd fall varit orättvisa och felaktiga. Det säger överläkaren och ordföranden i Svenska Glaukomförbundet, Sven-Olov Edvinsson i en kommentar till den utredning som Statens Väg och trafikforskningsinstitut (VTI) idag överlämnat till Infrastrukturdepartementet. – VTI har gjort ett mycket bra arbete med att påvisa att de nuvarande grunderna för detta sätt att återkalla körkort i Sverige är minst sagt tveksamma. Utredningen är saklig och väldokumenterad och förordar ett system som liknar det som gäller i andra EU-länder. – Vi hoppas att regeringen nu skyndsamt arbetar fram nya riktlinjer för en mer rättvisande process. Särskilt som även EU just nu förbereder en översyn av det körkortsdirektiv som är ursprunget till den svenska versionen, säger Sven-Olov Edvinsson. Idag kan en person med glaukom, diabetes eller sena effekter av stroke, ha normal syn men ändå få sitt körkort indr

Skolverket hade en föredragning om PISA-resultatet för Utbildningsdepartementet den 2 december 2019, dagen före undersökningen publicerades.

Riksrevisionen menar i sin granskning av PISA 2018 att Skolverket borde ha gjort mer för att säkerställa ett korrekt deltagande i PISA-undersökningen. Samtidigt säger Riksrevisionen att Skolverket har följt OECD:s riktlinjer för genomförandet av PISA-undersökningen.

Svenska femtonåringar anser att matte och naturvetenskap är viktigt för framtiden, men självförtroendet har sjunkit. Barn och unga är duktiga på att läsa men läser inte frivilligt och den upplevda stressen är oroande hög. Det visar en ny rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Rapporten ger en ny samlad bild av nationella och internationella undersökningar om barn och ungas attityder till kunskap.

Ny statistik från Läromedelsföretagen visar att eleverna i den svenska grundskolan under 2019 fick tillgång till nya läromedel för i genomsnitt 650 kr. Finland, som placerar sig klart före Sverige i Pisa-undersökningen, satsar 1450 kr per elev och år och i Norge är motsvarande belopp 1050 kr.

Friskolor har funnits i över 30 år. Idag går nära 400 000 barn och elever i en friskola och antalet ökar varje år. Över 73 000 lärare, 17 procent av lärarkåren, arbetar i en friskola. När Rebecca Roth ordförande i LR:s Studerandeförening vill att friskolor som drivs av aktiebolag ska läggas ner, bör hon ha i åtanke att ett sådant beslut skulle få stora konsekvenser för både lärare och elever.

De allvarliga nedskärningarna inom skolan tycks äntligen uppmärksammas av rikspolitiken. Just nu förs diskussioner om hur pengar ska kunna tillföras kommunsektorn redan för innevarande år.

Nyligen meddelade utbildningsminister Anna Ekström att bidragsreglerna för likvärdighetsbidraget till skolhuvudmännen ändras. Nu tar man bort det så kallade kostnadsvillkoret som innebär att de huvudmän som tar emot bidraget inte får dra ner på sina egna personalkostnader.

Regeringen tillsätter en ny utredning för att se till att läromedel i svensk skola håller hög kvalitet. Branschorganisationen Läromedelsföretagen välkomnar utredningen och kvalitetsgranskning av läromedel.

Onsdagen den 19 juni klockan 11.00 presenterar Skolverket den internationella undersökningen, TALIS, som fokuserar på lärare och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan.

Onsdagen den 19 juni klockan 11.00 presenterar Skolverket den internationella undersökningen, TALIS, som fokuserar på lärare och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan. Undersökningen visar bland annat hur de trivs med sitt arbete, hur länge de arbetat på sin nuvarande skola, deras arbetstid, motiv för sitt yrkesval, ordningen i klassrummen och om eleverna får det stöd de har rätt till. Totalt deltar 48 länder i undersökningen som genomförs av OECD som även ansvarar för PISA-rapporten.

Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är tre områden som måste prioriteras för att skolan ska förbättras. Under våren har därför Skolverket kartlagt kommuners och fristående skolors arbete inom de tre områdena. Syftet är att hitta konkreta åtgärder som kan stärka kvaliteten i skolan. Idag presenteras resultaten.