Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Kommuninvest today publishes its annual Green Bonds Impact Report for 2024. According to this year's report, the number of environmental and climate-oriented investments financed with Green Loans from Kommuninvest continues to increase. The impact report for 2024 includes 683* municipal investment projects financed with Green Loans, an increase of 77 projects compared to the previous year. The investment projects contribute to approximately 490,000 tonnes in reduced CO2 emissions annually.

Kreditmarknadsbolaget Kommuninvest publicerar idag sin årliga effektrapport Green Bonds Impact Report för 2024. Enligt årets rapport så fortsätter antalet miljö- och klimatinriktade investeringar som finansieras med Gröna lån från Kommuninvest att öka. I effektrapporten för 2024 ingår 683* kommunala investeringsprojekt som finansierats med Gröna lån, en ökning med 77 projekt jämfört med föregående år. Investeringsprojekten bidrar till cirka 490 000 ton i minskade CO2-utsläpp årligen.

Idag genomförs en samtyckes- och hållbarhetskontroll vid Sveriges största virkesterminal i Timrå. Kontrollen görs bland annat för att säkerställa att SCA inte tar in timmer till terminalen som avverkats på Ohredahke samebys marker utan samtycke. Greenpeace och Skogsupproret, som utför kontrollen, säkerställer även att ohållbart timmer från så kallade kontinuitetsskogar, som är kritiska för renbetet, klimatet och bevarandet av rödlistade arter i det svenska skogslandskapet, inte tas in på terminalen och blandas med övrigt timmer.

Spelar det någon roll för klimatet om vi handlar i butik eller beställer hemleverans? Leder olika konsumentbeteenden och produkter till olika mycket utsläpp? Idag publiceras resultaten från det Vinnova-finansierade projektet Tillgängliga och effektiva omnikanaler, som visar hur förpackningsval, returgrad, konsumentresor och andra faktorer påverkar vilket som är det mest klimatsmarta sättet att handla för olika konsumenter.

Det globala patentlandskapet fortsätter att vara dynamiskt trots ekonomisk osäkerhet. Den europeiska patentmyndigheten (EPO) tog emot nästan 200 000 patentansökningar under 2024, vilket är i linje med föregående år. Sverige placerar sig på andra plats i patentansökningar per miljon invånare, endast efter Schweiz. Detta enligt Patentindex 2024, som publicerats av EPO.

Under en lång rad av år har utbyggnaden av ny elproduktion i Sverige överstigit ökningen av elförbrukningen. Sveriges elöverskott har därför successivt ökat. Men under återstoden av 2020-talet bedöms utbyggnaden dämpas samtidigt som elförbrukningen ökar. Resultatet blir minskad elexport.

Sparbanken Syd publicerar idag ett ramverk för grön finansiering som möjliggör för banken att under det ordinarie MTN-programmet (Medium Term Note Program) emittera gröna obligationer. De gröna obligationerna ska i sin tur finansiera de lån som banken tillhandahåller sina kunder för projekt som främjar transformationen till ett mer hållbart samhälle. Ramverket bygger på Green Bond Principles från 2021 (med juni 2022 bilaga) som tagits fram av International Capital Market Association (ICMA).

I en orolig tid behöver regeringen stödja EU:s globala klimatledarskap – inte minst genom att leverera Sveriges åtaganden till 2030. Då krävs beslut under 2025, främst vad gäller transporterna och skogen. Sverige behöver också spela en offensiv roll i att utveckla EU:s klimatpolitik mot 2040. Det är huvudbudskapet i årets rapport från Klimatpolitiska rådet tillsammans med ett antal rekommendationer till regeringen om hur jordbrukets bidrag till klimatomställningen kan stärkas.

Skandalrubrikerna för kycklingslakterier har duggat tätt under de senaste åren. Djurens Rätt har därför granskat tre års kontrollrapporter för djurskydd för Kronfågels, Guldfågelns och Atrias slakterier. Resultatet presenteras i en ny rapport med ingående information om systematiska brister, hemlighetsmakeri om dessa och viktiga politiska åtgärder för att lösa problemen.

En orolig omvärld gör att den svenska nyindustrialiseringen försenats. Först från 2026 leder industrins gröna satsningar till ökat elbehov. Det visar Energimyndighetens nya kortsiktiga prognos som sträcker sig fram till 2028.

Efter en positiv utveckling i januari dök arbetsgivarnas efterfrågan på ny personal i februari, det visar Jobbindex från Jobbland. Störst är tappen i storstäderna och inom handeln. – Vi som hoppats på en vändning är besvikna, säger Anita Rae, arbetsmarknadschef på Jobbland.

Regeringens delbetänkande om Arlanda slår fast att flygplatsens kapacitet och tillgänglighet måste förbättras. Med kraftigt växande passagerarflöden krävs investeringar i infrastruktur för att stärka flygplatsens konkurrenskraft och säkra Sveriges internationella tillgänglighet.

I går beslutade Arlas högsta demokratiska organ om den största efterlikviden, utdelningen, i bondekooperativets historia. Totalt delar Arlas 7 600 nordeuropeiska mjölkbönder på 292 miljoner euro, varav drygt 490 miljoner kronor går till svenska bönder.

EU-kommissionen presenterade idag sin Clean Industrial Deal som ska vara strategin för kommissionens industriella tillväxtpolitik under mandatperioden. Strategin beskriver viktiga problem men det är tveksamt om förslagen är rätt för att öka den europeiska konkurrenskraften.

ID06-systemet används idag av över 90 000 företag, vilka tillsammans anställer över 700 000 personer. Detta innebär att en stor del av arbetskraften inom bygg- och anläggningssektorn är kontrollerad. Trots detta visar en nyligen publicerad rapport från Skatteverket att svartarbete fortfarande är ett omfattande problem. Enligt rapporten uppgår oredovisade inkomster till hela 97 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar 1,9 % av Sveriges BNP. Dessa pengar går till oseriösa aktörer och kriminella nätverk istället för att gynna samhället.

Under 2024 dödades 117 881 540 landlevande djur på svenska slakterier. De två föregående åren minskade antalet slaktade djur, men nu sker en ökning igen. Det visar Jordbruksverkets statistik som Djurrättsalliansen årligen analyserar.

Bondeägda Arla publicerar i dag sina resultat för helåret 2024. Omsättningen ökade till 13,8 miljarder euro och nettoresultatet blev 401 miljoner euro. De starka siffrorna gör att styrelsen kan föreslå den högsta utdelningen till bönderna i företagets historia.

Revenue grew 3 percent on a comparable basis to €18.4 billion (Q1 2024: €17.7 billion) Orders in Q1 2025 declined 8 percent on a comparable basis to €20.1 billion (Q1 2024: €21.6 billion) Profit Industrial Business totaled €2.5 billion (Q1 2024: €2.7 billion); profit margin Industrial Business was 14.1 percent (Q1 2024: 15.8 percent) Free cash flow at Group level rose sharply to €1.6 billion (Q1 2024: €1.0 billion) Net income soared 52 percent to €3.9 billion (Q1 2024: €2.5 billion), benefiting from a €2.1 billion gain (after tax) from the sale of Innomotics Outlook for fiscal 2025 confirmed Virtual Annual Shareholders’ Meeting to vote on dividend proposal of €5.20 per share for fiscal 2024 (fiscal 2023: €4.70)

Avgiftsfria vaccinationer för personer som anses ha otillräckligt grundskydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta Regionfullmäktige beslutade att Region Uppsala ska införa avgiftsfri vaccination mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta för alla, oavsett ålder, som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt grundskydd. Regioner är enligt smittskyddslagen skyldiga att erbjuda personer vaccinationer mot smittsamma sjukdomar enligt nationella vaccinationsprogram för att förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen ska ha ett grundskydd mot bland annat mässling, röda hund, difteri, stelkramp och polio. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beslutade i maj 2022 att rekommendera regionerna att erbjuda vaccination kostnadsfritt för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot de sjukdomarna. Dessa sjukdomar ingår i det nationella barnv

Välkommen till möjlighet att delta digitalt i pressbriefeing onsdag 12 februari 8.15-9.15 från EU-parlamentet i Strasbourg. De gröna EU-parlamentarikerna Pär Holmgren (Sverige), Maria Ohisalo (Finland) och Nicolae Ştefănuţă (Rumänien) kommer gå igenom skogspolitiska processer i EU.