Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Inflationen har stigit trendmässigt de senaste månaderna och legat tydligt över Riksbankens mål två månader i rad. Även om det finns vissa faktorer, till exempel att företagen planerar för fler prishöjningar, som i ökad utsträckning pekar mot höjda priser även framöver, bedöms uppgången vara temporär. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka, och hushållen håller hårt i plånboken. Svensk ekonomi är betjänt av ytterligare en sänkning av styrräntan. Den senaste tidens uppgång i både långa och korta marknadsräntor har bidragit till att bolåneräntorna har gått upp. En sänkning av styrräntan kan få den rörliga bolåneräntan att sjunka något igen. På ett års sikt bedöms de längre bundna bolåneräntorna ligga något högre än idag. Valet av räntebindningstid är inte självklart.

BNP förväntas öka med 1,8 procent i år, men arbetslösheten kommer troligen att vara lika hög som förra året. Inflationen beräknas i snitt ligga strax under 3 procent, vilket är över Riksbankens mål. Den senaste tidens kraftiga inflationsökning är svår att förklara och beror inte på internationella faktorer. Den gör att det troligen inte blir någon mer sänkning av styrräntan före sommaren. Eftersom svensk ekonomi går knackigt kan det ändå bli en sänkning av styrräntan – men först i augusti. Detta innebär att den rörliga bolåneräntan sannolikt inte kommer att sjunka under 3 procent till sommaren. Bostadspriserna väntas öka med knappt 6 procent i år och 4 procent nästa år. Antalet årligen påbörjade nya bostäder når 30 000 först 2028. Detta är några av slutsatserna i årets första nummer av SBAB:s rapport Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

”LRF välkomnar Riksbankens besked att styrräntan sänks med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. I en osäker omvärld är det angeläget att Riksbanken inte skapar oro genom att avvika från sin tidigare ränteprognos utan infriar förväntningarna om en räntesänkning i inledningen av 2025”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande LRF.

Bostadsägare upplever att deras ekonomiska situation är bättre nu jämfört med för ett halvår sedan. Fler anser att deras ekonomiska situation har förbättrats jämfört med dem som upplever en försämring. Andelen som säger sig behöva ta av sparpengarna för att betala bolåneräntorna har halverats jämfört med i våras. Trots det håller bostadsägarna stenhårt i plånboken. Riksbankens dubbla räntesänkning verkar, än så länge, ha en mycket begränsad effekt på konsumtionen. Endast 3 procent säger att de kommer att konsumera mer efter räntesänkningarna. 27 procent anger att de i stället kommer att spara eller amortera mer. Detta visar Boägartempen från SBAB.

LRF välkomnar att Riksbanken följer sin ränteprognos och sänker styrräntan med 0,50 procentenheter till 2,75 procent. Det är motiverat eftersom inflationstakten nu ligger ganska tydligt under målet på 2 procent.

Ett bättre skördeår och stabilare kostnadsläge än förra året fortsätter driva på återhämtningen hos företagen i det gröna näringslivet under tredje kvartalet. Det visar konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund. ”Det är oerhört glädjande att återhämtningen fortsätter och att framtidstron i det gröna näringslivet nu ligger på den högsta nivån sedan vi började mäta för fyra år sedan.” Säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.

Gårdagens inflationsutfall för juli, den stärkta kronan, och tydligare förväntningar om att ECB och FED kommer att sänka sina styrräntor i närtid, bör innebära att Riksbanken under hösten sänker styrräntan med mer än vad man sagt. Att Riksbanken dubbelsänker innan ECB och FED har fattat sina respektive beslut, är dock inte troligt. SBAB:s tidigare prognos om totalt fem sänkningar av styrräntan under året ligger fast. Däremot har prognosen för bolåneräntorna för alla bindningstider justeras ned för närmsta året. Detta till följd av minskade upplåningskostnader efter den senaste tidens fallande räntor på bostadsobligationer och en oväntat snabb marknadsrespons av de förväntade sänkningarna av styrräntan. På lite sikt väntas de lite längre bundna räntorna stiga något igen vilket skulle kunna öka intresset för att binda räntan innan de återigen går upp. Just nu väljer dock en historiskt stor andel nya bolånetagare, rörlig ränta.

I juni valde hela 98 procent av SBAB:s nya bolånekunder rörlig ränta på bolånet. Det är en rekordhög nivå och en ytterligare uppgång från de redan mycket höga nivåerna i början av året. Det är tydligt att valet påverkas av en förväntan om att Riksbanken ska sänka styrräntan så mycket att det blir mer förmånligt att välja rörlig ränta trots att de längre bundna räntorna i utgångsläget är betydligt lägre. Endast 1 procent valde i juni att binda hela lånet medan en lika stor andel valde en mix av rörlig och bunden ränta.

Inför årets tredje kvartal tror 62 procent av mäklarna på stigande priser. Endast 5 procent tror på sjunkande priser. Majoriteten tror även att budpremierna kommer att stiga. Den senaste tidens ökade aktivitet på bostadsmarknaden bedömer mäklarna i huvudsak drivs av ett uppdämt behov att byta bostad följt av förhållandevis kapitalstarka mindre pris- och räntekänsliga bostadsköpare som varit inne en längre tid på bostadsmarknaden.

Bostadsägarnas optimism om bostadsprisernas utveckling ökar sett till skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive fallande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent tror på stigande priser på ett års sikt och främsta skälet till detta anges vara sjunkande räntor. 9 procent tror på fallande priser och 40 procent tror på stillastående priser på samma tidshorisont. Bostadsägarna är generellt sett mer optimistiska om prisernas utveckling jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna stiger tror 71 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1100 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets första kvartal.

Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,25 procentenheter i september. Ytterligare höjningar riskerar dock att göra mer skada än nytta då svensk ekonomi är på snabb nedgång och redan gjorda räntehöjningar ännu inte fått full effekt på vare sig ekonomin eller inflationen. Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 mot slutet av nästa år bedömt utifrån förväntningen att Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år. Givet prognosen för olika räntebindningstider förefaller tre månaders ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ även om det senare alternativet kan vara värt att beakta för särskilt räntekänsliga hushåll. Detta är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 4, 2023.

9 av 10 nya villa- och bostadsrättskunder valde rörlig ränta på sitt bolån i december. Intresset för bolån med rörlig ränta har ökat dramatiskt jämfört med för ett år sedan.

Riksbanken väntas höja styrräntan till 2,25 procent i november. Det medför att den rörliga bolåneräntan går upp till 3,5 procent. Riksbanken väntas sedan höja styrräntan till 2,5 procent i februari vilket medför ytterligare höjningar av den rörliga bolåneräntan. I september nästa år väntas dock Riksbanken ta ett steg tillbaka för att dämpa den negativa effekten av inflationsbekämpningen på den reala ekonomin. När det gäller valet av räntebindningstid bedöms rörlig ränta och ett års bindningstid vara ekonomiskt likvärdiga alternativ givet prognosen, men osäkerheten om utvecklingen är ovanligt stor. Dessutom ger hård konkurrens om bolånekunderna fortsatt låga bolånemarginaler. Med hänsyn tagen till bankernas ökade kostnader för kapitaltäckning, ligger bolånemarginalerna nu nära de som förelåg under finanskrisen 2008/2009. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt, nr 5, 2022.

Under augusti valde 80 procent av SBAB:s nya villakunder bolån med tre månaders bindningstid på hela bolånet, vilket är en ökning sedan juli då motsvarande andel villakunder var 71 procent. Ökningen blir än mer markant jämfört med juni då 57 procent av villakunderna valde tre månaders bindningstid. 86 procent av bostadsrättskunderna valde tre månaders bindningstid på hela bolånet i augusti (79 procent i juli och 64 procent i juni). 6 procent av både villa- och bostadsrättskunderna valde att binda sitt bolån, vilket är en minskning sedan i juli. 14 procent av villakunderna respektive 8 procent av bostadsrättskunderna valde en mix av rörligt och bundet.

Under juni valde 57 procent av SBAB:s nya villakunder bolån med tre månaders bindningstid på hela bolånet, vilket är en liten ökning sedan maj då motsvarande andel villakunder var 53 procent. 64 procent av bostadsrättskunderna valde tre månaders bindningstid på hela bolånet i juni (56 procent i maj). 19 procent av både villa- och bostadsrättskunderna valde att binda sitt bolån, vilket är en minskning sedan i maj. 24 procent av villakunderna respektive 17 procent av bostadsrättskunderna valde en mix av rörligt och bundet.

Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter vid samtliga beslutstillfällen i år. Reporäntan väntas sedan toppa på 2,0 procent i februari 2024. Den rörliga bostadsräntan (tremånaders) stiger till 2,7 procent i januari nästa år för att därefter öka till 3,6 procent till januari 2025, varefter den stabiliseras ungefär på den nivån. Femåringen stiger till 3,9 procent i januari nästa år för att från och med januari 2025 stabiliseras kring 4,5 procent. Bolånetagare bör därför förvänta sig normalräntor kring 4 procent framöver. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 3, 2022 som publiceras idag.

50 procent av SBAB:s nya villakunder valde i mars att binda bolåneräntan. 40 procent av nya bostadsrättskunder gjorde samma val. För ett år sedan, i mars 2021, var andelen villakunder som valde att binda sitt bolån uppe på 55 procent. 39 procent av de nya bostadsrättskunderna valde, i mars 2021, att binda sitt bolån.

Stigande långräntor har dragit upp bankernas upplåningskostnader på framför allt bindningstider över tre månader och mycket talar för att uppgången fortsätter. Mot bakgrund av de senaste månadernas höga inflationsutfall, och höjda styrräntor i flera länder, förväntas Riksbanken höja reporäntan redan i april i år och sedan ytterligare en gång i november. Bolånekunder bör därmed räkna med väsentligt högre både rörliga och bundna räntor i närtid. I januari 2025 väntas 3-månadersräntan och 5-årsräntan ligga på 3,2 respektive 3,9 procent. Den förväntade vinsten av att binda räntan är i stort sett oförändrad. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 2, 2022 som publiceras idag.

De längre marknadsräntorna har gått upp snabbt sedan årsskiftet i kölvattnet av kraftigt stigande inflation. Det har dragit upp även de längre bundna bostadsräntorna som också väntas fortsätta uppåt. I januari 2025 väntas den femåriga bostadsräntan uppgå till 3 procent jämfört med dagens 1,7 procent. Sannolikheten för en reporäntehöjning redan i år och därmed även höjda rörliga bostadsräntor i närtid har ökat markant, men Riksbanken spås ändå vänta till i februari 2023 för att slippa ett alltför tvärt lappkast. Fönstret att binda räntan billigt håller också på att stängas. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 1, 2022 som publiceras idag.

Risken för att den senaste tidens inflationsuppgång leder till höjda inflationsförväntningar och lönekrav har ökat. Det i kombination med stigande långräntor och att flera andra centralbanker redan nu indikerat kommande räntehöjningar sätter press på Riksbanken. Reporäntan kan komma att höjas redan i februari 2023 vilket medför stigande rörliga boräntor tidigare än väntat. Det är nu, givet prognosen, förmånligare än någonsin att binda räntan på längre tid än tre månader. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr. 5, 2021 som publiceras idag.