Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Statens ekonomiska krisåtgärder har förstärkt den ekonomiska ojämställdheten. En ny rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer visar att män fick 25,6 miljarder kronor mer än kvinnor i statliga stöd under lågkonjunkturen. Nära 70 procent av elstödet gick till män.

Vid årsskiftet 2024/2025 träder ett flertal författningsändringar i kraft som påverkar socialförsäkringen – exempelvis höjs boendetillägget och barntillägget, det tillfälliga tilläggsbidraget för barnfamiljer med bostadsbidrag förlängs, men sänks, fler unga vuxna ska betala för tandvård och Skatteverket kommer att förse Försäkringskassan med vissa frånvarouppgifter.

Uteliv, studsmatta, hoppa från båten till bryggan och olycka vid altanbygget: under sommaren ökar antalet fysiska skador som leder till sjukskrivning. För psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen, till exempel ryggvärk, är utvecklingen den motsatta – generellt minskar sjukfrånvaron under sommaren. Men inte för den tredje största diagnosen ”skador” som då ökar. Idag publicerar Försäkringskassan årssiffror för år 2023 för sjukfrånvaro på detaljerad nivå.

Under 2022 förändrades villkoren för försäkringen för Avgångsbidrag, AGB, som omfattar privatanställda arbetare. En ny rapport från Afa Försäkring beskriver hur de nya villkoren i omställningsavtalet från 2022 påverkat utfallen i den kollektivavtalade försäkringen Avgångsbidrag, AGB, under det första året efter det att det nya avtalet trädde i kraft.

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Vid årsskiftet träder en rad nya lagar i kraft. Bland annat höjs taket i sjukpenningen och garantinivån för sjukersättning – och även reglerna inom underhållsstöd förändras. En månad senare, i februari, tillkommer ytterligare lagändringar som bland annat innebär större flexibilitet för deltidssjukskrivna samt att det blir enklare för äldre och behovsanställda att få sjukpenning. Nedan följer en genomgång av de lagändringar som riksdagen beslutat om.

Sjukpenningen visar en fortsatt stabil utveckling och antalet sjukdagar per försäkrad, det så kallade sjukpenningtalet, sjunker svagt. Utgifterna för sjuk- och rehabiliteringspenning ökade förra året med 1,2 procent till 33,7 miljarder kronor – en nivå som förväntas relativt oförändrad till år 2023. Totalt uppgick utgifterna för socialförsäkringen år 2019 till 218 miljarder kronor och väntas öka svagt framöver, till 219 miljarder år 2020 och till 222 miljarder kronor år 2023.

Under 2019 beräknas utgifterna för socialförsäkringen bli 219 miljarder kronor, för att sedan under en kommande treårsperiod öka successivt och år 2023 väntas utgifterna bli 223 miljarder kronor. Det största anslaget framöver väntas vara föräldraförsäkringen och det är framförallt inom detta anslag som utgifterna ökar.

Under 2019 beräknas utgifterna för socialförsäkringen stiga från 2018 års nivå på 219 miljarder kronor till 220 miljarder. År 2022 väntas utgifterna hamna på 224 miljarder, vilket överensstämmer med Försäkringskassans utgiftsprognos från maj 2019.

För november var sjukpenningtalet 10,2 dagar och har jämfört med ett år bakåt minskat med 6,3 procent. Under oktober månad beviljades 97,7 procent av alla nyansökningar av sjukpenning.

Sjukpenningtalet fortsätter att minska för alla Sveriges län och för både kvinnor och män. För oktober var sjukpenningtalet 10,2 dagar och har jämfört med ett år bakåt minskat med 5,3 procent.

Sjukpenningtalet minskar totalt sett för åttonde månaden i rad. Minskningen sker i alla Sveriges län och för både kvinnor och män. Sjukpenningtalet för september har jämfört med ett år bakåt minskat med 4,4 procent.

Sjukpenningtalet fortsätter att minska i alla Sveriges län för både kvinnor och män. Det är också sjunde månaden i rad som sjukpenningtalet totalt sett minskar. Sjukpenningtalet för augusti har jämfört med ett år bakåt minskat med 3,5 procent.

Sjukpenningtalet minskar nu i alla Sveriges län för både kvinnor och män. Det är också sjätte månaden i rad som sjukpenningtalet totalt sett minskar. Sjukpenningtalet för juli har jämfört med ett år bakåt minskat med 2,4 procent.

Försäkringskassans nya prognos visar att en vändning i utvecklingen av sjuktalen kan väntas omkring årsskiftet.

På fredag lanserar Försäkringskassan informationskampanjen Laget Sverige. Kampanjen syftar till att öka förståelsen hos allmänheten, arbetsgivare, myndigheter och hälso- och sjukvård för sjukförsäkringens roll och vilka effekter den ökande sjukfrånvaron har.

Försäkringskassan redovisar varje månad nyckeltal för sjukförsäkringen. Siffrorna visar utvecklingen jämfört med ett år bakåt. Sjukpenningtalet i april uppgick till 10,7 dagar, vilket är 0,9 dagar högre än april 2015.

Försäkringskassan redovisar varje månad nyckeltal för sjukförsäkringen. Siffrorna visar utvecklingen jämfört med ett år bakåt. Sjukpenningtalet i mars uppgick till 10,6 dagar, vilket är 0,9 dagar högre än mars 2015.

Försäkringskassan redovisar varje månad nyckeltal för sjukförsäkringen. Siffrorna visar utvecklingen jämfört med ett år bakåt. Sjukpenningtalet i februari uppgick till 10,6 dagar, vilket är cirka 1 dag högre än februari 2015.

Försäkringskassan redovisar varje månad nyckeltal för sjukförsäkringen. Siffrorna visar utvecklingen jämfört med ett år bakåt. Sjukpenningtalet i januari uppgick till 10,5 dagar, vilket är cirka 1 dag högre än januari 2015.