Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag har apotekens europeiska branschorganisation PGEU släppt sin årliga rapport om läkemedelsbrister i Europa. Rapporten visar att antalet restnoterade läkemedel 2024 var lika hög som rekordåret 2023. Sverige är inget undantag.

Just nu råder det brist på receptfria febernedsättande läkemedel i flytande form. I dagsläget finns alternativa formuleringar som munsönderfallande tabletter och suppositorier.

Torsdag den 9 februari kl. 08.00 håller generaldirektörerna för de båda läkemedelsmyndigheterna pressträff om arbetet med ökat antal restanmälda läkemedel.

Läkemedelsverket ser positivt på de presenterade förslagen till en stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården men menar samtidigt att förslagen behöver finansieras och att man genomför de i rätt takt och ordning. Myndigheten föreslås bland annat få möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av företag som inte rapporterar in restnoteringar i tid, och att Läkemedelsverket ska upprätta och förvalta en samlad nationell lägesbild över tillgång, lokalisering och förbrukning av läkemedel och medicintekniska produkter.

Utbrottet av covid-19 har lett till att Läkemedelsverket har fattat betydligt fler beslut om dispenser än normalt. Syftet är att motverka att bristsituationer på läkemedel uppstår för svenska patienter. Det innebär att patienter och sjukvårdspersonal i högre grad kan komma i kontakt med läkemedel som till exempel har en utländsk förpackning eller har äldre produktinformation.

Sjukvården har nyligen meddelat att de befarar brist på bland annat anestesiläkemedel med propofol. Läkemedelsverket och Jordbruksverket uppmanar till största möjliga återhållsamhet i förskrivningen av dessa läkemedel för användning till djur, och att möjligheten att i stället använda andra läkemedel övervägs.

Verksamhetsåret har, utöver Läkemedelsverkets ordinarie arbete inom olika ansvarsområden, präglats av Brexit, restnoterade läkemedel, utveckling av kunskapsstyrningen och arbetet med att införa flera omfattande EU-förordningar. Myndighetens ekonomiska resultat visar en god balans mellan kostnader och intäkter.

Förbättrad struktur för samverkan, bedömningskriterier för vilka läkemedelsbrister som är kritiska, tydligare och mer direkta kommunikationsvägar samt ökad dialog mellan berörda aktörer. Det föreslår Läkemedelsverket i en delrapport till regeringen. Dessutom behöver företagens följsamhet till anmälningsplikt vid restsituationer förbättras.

I nästan femton procent av fallen får inte kunderna alla de läkemedel de efterfrågar när de besöker sitt apotek. Det visar en kartläggning som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket genomfört.

Regeringen ger Läkemedelsverket i uppdrag att vidareutveckla arbetet med restnoterade läkemedel. Fokus ligger på att se över formerna för samordning och informationsspridning. Uppdraget sträcker sig över fyra år och syftar till att i möjligaste mån förebygga och lindra konsekvenserna när restnoteringar uppstår och därmed minimera antalet allvarliga bristsituationer.

De europeiska läkemedelsmyndigheterna har publicerat en gemensam vägledning för hur läkemedelstillverkare ska rapportera brist på läkemedel, så kallade restsituationer. Målet är att sjukvården ska få snabbare och bättre tillgång till information för att tidigt kunna agera och undvika att patienter drabbas.

Läkemedlet Lithionit är restnoterat. Läkemedelsverket har varit i kontakt med tillverkaren som meddelar att 6100 förpackningar kommer att levereras till Sverige under fredag 5 juli. Ytterligare 24 000 förpackningar kommer enligt företaget att levereras fredag 12 juli.

Under måndag 19:e november restnoterades ett av årets influensavaccin Vaxigrip Tetra. Restnoteringen beror på en oväntat hög efterfrågan. Även det andra vaccinet som upphandlats, Influvac Tetra, kan komma att stå inför en restnotering inom kort.