Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idag har apotekens europeiska branschorganisation PGEU släppt sin årliga rapport om läkemedelsbrister i Europa. Rapporten visar att antalet restnoterade läkemedel 2024 var lika hög som rekordåret 2023. Sverige är inget undantag.

Läkemedelsverket har tidigare fått signaler om brist på läkemedel för behandling av ADHD men bedömer idag tillgången som acceptabel. För ett mindre antal förpackningar pågår det, eller väntas det en restsituation. För majoriteten av patienterna bedöms detta inte ha betydande påverkan, eftersom det finns bytes- eller licensalternativ.

Antalet restanmälda läkemedel ökade med över 100 procent under 2023 jämfört med året innan. Det visar Läkemedelsverkets årssammanställning för 2023. Det rådande världsläget, höga energipriser i kombination med en hög inflation, svag kronkurs och stigande räntor är fortsatta utmaningar, även för läkemedelsförsörjningen.

Penicillin finns i dagsläget att få tag på i flera olika styrkor, förpackningsstorlekar och former. Restanmälda läkemedel innebär ändå fortsatta utmaningar för individ, vårdpersonal och apotek.

Läkemedelsverket ser både fler och en tendens till tidigare restanmälningar. Det kan vara en effekt av att Läkemedelsverket från och med den 1 juli 2023 har möjlighet att ta ut en sanktionsavgift från företag som restanmäler läkemedel sent.

Från och med den 1 juli 2023 har Läkemedelsverket möjlighet att i vissa fall ta ut en sanktionsavgift från företag som restanmäler läkemedel sent. Att riksdagen beslutat om att införa sanktionsavgifter är något som Läkemedelsverket ser positivt på.

En fortsatt osäker omvärld och ett stort antal infektionssjukdomar som cirkulerat i landet återspeglas i en ökad efterfrågan på läkemedel, som exempelvis febernedsättande och antibiotika. Det framgår av ny statistik för restanmälda läkemedel för första kvartalet 2023.

Just nu råder det brist på receptfria febernedsättande läkemedel i flytande form. I dagsläget finns alternativa formuleringar som munsönderfallande tabletter och suppositorier.

Antalet restanmälda läkemedel ökade med 54 procent under 2022 jämfört med 2021. Det visar Läkemedelsverkets årssammanställning för föregående år. Orsaken till den kraftiga ökningen är sannolikt relaterad till inflation, ökade tillverkningskostnader och en ökad global efterfrågan.

I dagsläget ses inga tecken på att den svenska läkemedelsförsörjningen i stort skulle påverkas av kriget i Ukraina. Det finns därmed inte något behov av att ändra köpbeteende när det gäller läkemedel.

Läkemedelsverket har från regeringen fått två nya uppdrag för att dels bättre kunna förutse och hantera rest- och bristsituationer, dels hjälpa vård och andra aktörer att förbereda sig på sådana situationer. Uppdragen kommer att genomföras tillsammans med E-hälsomyndigheten och ett flertal andra nationella aktörer.

Antalet restanmälda läkemedel minskade under 2021 jämfört med 2020. Det visar Läkemedelsverkets årssammanställning. Att det är tal om en bestående minskning är däremot inte en slutsats som går att dra.

Regeringen har beslutat om höjda avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel. Förslaget om nya avgifter innebär att Läkemedelsverket får kostnadstäckning för sin verksamhet och därmed förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Läkemedelsverket föreslår idag till regeringen att avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel höjs. Förslaget om nya avgifter syftar till att Läkemedelsverket ska få full kostnadstäckning för sin verksamhet och därmed förutsättningar att fullgöra sina uppgifter.

Läkemedelsverket har genomfört en rad förbättringar som underlättar möjligheterna till bättre informationsgivning kring restanmälda läkemedel.

Regeringen gav den 12 mars Läkemedelsverket i uppdrag att öka samordningen rörande tillgång till läkemedel av central betydelse under coronapandemin. Läkemedelsverket har lämnat in sin rapport och förslag till regeringen.

Sjukvården har nyligen meddelat att de befarar brist på bland annat anestesiläkemedel med propofol. Läkemedelsverket och Jordbruksverket uppmanar till största möjliga återhållsamhet i förskrivningen av dessa läkemedel för användning till djur, och att möjligheten att i stället använda andra läkemedel övervägs.

Förbättrad struktur för samverkan, bedömningskriterier för vilka läkemedelsbrister som är kritiska, tydligare och mer direkta kommunikationsvägar samt ökad dialog mellan berörda aktörer. Det föreslår Läkemedelsverket i en delrapport till regeringen. Dessutom behöver företagens följsamhet till anmälningsplikt vid restsituationer förbättras.

De europeiska läkemedelsmyndigheterna har publicerat en gemensam vägledning för hur läkemedelstillverkare ska rapportera brist på läkemedel, så kallade restsituationer. Målet är att sjukvården ska få snabbare och bättre tillgång till information för att tidigt kunna agera och undvika att patienter drabbas.

En bristsituation har uppstått för läkemedel innehållande zopiklon i styrkorna 5 mg och 7,5 mg. Nya leveranser är beräknade att komma under mars månad för styrkan 7,5 mg och under april för styrkan 5 mg.