Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten följer trender kring nikotinskräp – fimpar, snus och vejps – samt lustgastuber, och granskar det förbjudna och reglerade skräpet, såsom plastkorkar, engångsmuggar och plastpåsar. Nya mätningar visar hur många skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet, och en djupdykning i skräpet på svenska stränder avslöjar alarmerande nivåer längs Västerhavets kust. LADDA NER SKRÄPRAPPORTEN 2025 - KLICKA HÄR

Fimpar, snus och godisförpackningar är inte bara en vanlig syn i svenska städer – det är ett miljöproblem som kostar samhället över en halv miljard kronor om året. Skräpet skadar djur, natur och får människor att känna sig mindre trygga och trivsamma i sin omgivning. Ändå är det många som låter bli att slänga sitt skräp i papperskorgen – ofta för att det känns för kladdigt och ofräscht att hantera. Därför lanserar Håll Sverige Rent den 1 april kampanjen Fräschify 3000 – en humoristisk kommunikationskampanj med ett allvarligt budskap.

Returpack har meddelat att pantbeloppen för dryckesförpackningar av PET och aluminium höjs under 2025. Höjningen innebär att pant för aluminiumburkar och små PET-flaskor går från en till två kronor, medan pant för stora PET-flaskor höjs från två till tre kronor. – Ett viktigt steg som kan bidra till mindre skräp i vår natur, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Nu är det avgjort vilka kommuner i Sverige som bäst bekämpat nedskräpning under året. Nacka kommun i Stockholm kniper förstaplatsen och vinner utmärkelsen Årets Håll Sverige Rent-kommun 2024. Gävle kommun som vunnit fyra år i rad blir tvåa och Eskilstuna trea. Sist på listan hamnar Hagfors kommun i Värmland.

Snart avgörs vilken kommun i Sverige som är bäst på att bekämpa nedskräpning. Den 11 december utses Årets Håll Sverige Rent-kommun, och finalisterna är nu klara. I år tävlar Borås, Eskilstuna, Gävle, Nacka, Strängnäs och Vallentuna om det prestigefyllda priset för sitt arbete mot skräpet.

Fimpar och snus är det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Nya mätningar från Håll Sverige Rent visar att mängden skräpiga fimpar minskar medan snusprillor ökar. Det är det vita snuset som står för störst del av snusskräpet.

De allra flesta skärgårdsbesökare vill göra rätt val för miljön, bara de får rätt förutsättningar. Det visar en ny rapport från Håll Sverige Rent, Kungliga Svenska Segel Sällskapet (KSSS) och Coca-Cola i Sverige. Tydligare ansvarsfördelning, bättre samarbeten samt lättillgänglig information och material till besökare är nyckelåtgärderna som kan minska nedskräpningen och öka insamling i skärgården.

Konsumtionen av plastpåsar har minskat kraftigt i Sverige till följd av den skatt som infördes i maj 2020. På kort tid har användningen gått från 90 till 17 påsar per person och år. Redan den 1 november 2024 tas skatten på plastpåsar bort och handeln räknar med att fler kunder kommer att välja plastpåsar igen. – Det finns en stor risk att vi återgår till en ohållbar konsumtion av plastpåsar, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Skräpet kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner kronor varje år. Sedan 2021 ska producenter av engångsplast stå för sin del av skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv och principen ”förorenaren betalar”. Nu, två år efter att kommunerna rapporterade in sina nedskräpningskostnader för första gången, är det dags för en första utbetalning. Nu står det klart vad alla kommuner i Sverige får för ersättning för skräpet. Se hela listan här.

Försäljningen av lustgastuber har ökat i takt med att de blivit allt vanligare som berusningsmedel för ungdomar i Sverige. Denna utveckling har inte bara medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, det har även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering av dessa produkter. Många kommuner redovisar höga kostnader för att hantera lustgastuberna, men trots att tuberna klassas som förpackningar kommer producenterna idag undan sitt ansvar.

Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem. Och trots att det är olagligt att skräpa ner i Sverige hittar vi skräp överallt - i havet, i städer, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Mycket av skräpet är förpackningar från sånt vi äter och dricker. Nu lanserar Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar en guide som ska hjälpa producenter och förpackningsutvecklare att ta med nedskräpningsperspektivet redan i designfasen av förpackningar.

I lördags deltog 132 128 svenskar, gamla som unga, när hela Sverige plockade skräp tillsammans med Håll Sverige Rent på World Cleanup Day. Tillsammans samlades över 240 000 kilo skräp in. – Engagemanget under dagen var helt otroligt. Nu gäller det att hålla i resterande 364 dagar på året, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Här kan du se topplistor över landets flitigaste kommuner och län samt var det plockades mest skräp.

Om mindre än tre månader försvinner skatten på plastpåsar och svenskarna kan då vänta sig att spara några kronor vid köp av en plastpåse. Men åsikterna om den indragna skatten är splittrade och över hälften av alla svenskar tycker det är viktigt att användningen av plastpåsar fortsätter att minska. Det visar en Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra tidigare i år.

Den 10 juli fyller skräpboten 13 år. De senaste två åren har antalet utdelade böter för nedskräpning ökat kraftigt, med hela 233 böter utfärdade bara mellan januari och juni i år. Malmö, Västerås och Uppsala toppar listan över flest skräpböter.

Skräpiga plastkorkar kan snart vara ett minne blott i Sverige och Europa. Redan på onsdag träder den nya lagen i kraft. Nu måste korkarna sitta kvar på flaskor och andra behållare för dryck under hela användningen. –Med tanke på hur många plastkorkar som hamnar utanför systemet kommer den nya lagen inte en dag för tidigt, menar Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Skolavslutningar, studentfiranden och sommarbröllop är bara några av de firanden som väntar för många under kommande dagar och veckor. Inte sällan firas det med konfetti. Sedan 30 april 2022 är det dock förbjudet att använda plastkonfetti utomhus. Trots det hittar Håll Sverige Rent fortfarande plastkonfetti i sina skräpmätningar, och en ny Novusundersökning visar att bara en av tio svenskar känner till förbudet.

Skräp utgör en fara mot ett flertal djur i naturen och är därmed ett hot mot den biologiska mångfalden. För första gången kommer nu Håll Sverige Rent tillsammans med Svenska Turistföreningen och flera Naturum hålla i en Trashblitz i samband med biologiska mångfaldens dag den 22 maj.

I dag släpper Håll Sverige Rent den årliga Skräprapporten med statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten följer vi bland annat fimptrenden, utvecklingen av vitt snus och vape, det förbjudna och reglerade skräpet som sugrör, konfetti, korkar och påsar i plast. Det blir också en djupdykning i den senaste nationella skräpmätningen – som visar att det finns skräp på 97,4 % av alla ställen vi undersökt i stadskärnor och parker runt om i Sverige.

Håll Sverige Rent har för första gången mätt nedskräpning i naturen under vintertid. I en pilotstudie som genomfördes under sportlovsveckan 2023 mättes skräp i naturområdet Lida Friluftsgård i Botkyrka kommun. Resultatet visar att det skräpas ner flitigt även på vintern. Picknickskräpet, alltså skräp som är mat- eller dryckesrelaterat, är det skräp som förekommer mest.

762 miljoner engångsmuggar och engångsmatlådor ska bort från svenska marknaden till 2026. 1 januari var startskottet för den lag som ska få det att hända. Håll Sverige Rent har nu gjort en första spaning kring hur lagkraven efterlevs.