Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Senast den 31 mars ska alla Sveriges kommuner rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta enligt en förordning som bygger på principen att förorenaren betalar. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för sin del av skräpnotan. Den senaste rapporteringen visar att kostnaderna för nedskräpning översteg en halv miljard kronor. Här kan du se vad skräpet kostar i varje kommun.

Fimpar och snus är det vanligaste skräpet i stadsmiljö. Nya mätningar från Håll Sverige Rent visar att mängden skräpiga fimpar minskar medan snusprillor ökar. Det är det vita snuset som står för störst del av snusskräpet.

Skräpet kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner kronor varje år. Sedan 2021 ska producenter av engångsplast stå för sin del av skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv och principen ”förorenaren betalar”. Nu, två år efter att kommunerna rapporterade in sina nedskräpningskostnader för första gången, är det dags för en första utbetalning. Nu står det klart vad alla kommuner i Sverige får för ersättning för skräpet. Se hela listan här.

Många av de stora frågorna kring nedskräpning beslutas i Bryssel. Engångsplastdirektivet, alltså den lag som säger att konsumtion och nedskräpning av bland annat plastpåsar, sugrör, muggar och andra engångsartiklar i plast måste minska är ett exempel på det. I en enkät har Håll Sverige Rent nu ställt frågan till de åtta riksdagspartierna för att få svar på hur de vill angripa nedskräpningsproblemet genom EU.

Senast den 2 april ska alla Sveriges kommuner för andra gången rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta sen en ny princip om att ”förorenaren betalar” trädde i kraft förra året. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för en del av skräpnotan.