Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för 2022 års verksamhet och totalt 11,3 miljoner konor till hbtq-organisationer. - Vi ställer krav på att organisationer inte strider mot principen om alla människors lika värde, att den till sin struktur är demokratisk och att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelning för statsbidrag på MUCF. Syftet med statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 119 sökande beviljas 114 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Dövblind Barn och Ungdom, en organisation för unga personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning, och Rädda Barnens Ungdomsförbund som arbetar för barns rättigheter. Statsb

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 85 miljoner kronor i statsbidrag för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Det är tredje gången som MUCF fördelar detta riktade statsbidrag på uppdrag av regeringen. - Nu har vi mer pengar att fördela än tidigare och därför får fler organisationer del av regeringens satsning. Vi når också fler utsatta grupper i samhället, exempelvis människor med psykisk ohälsa, med missbruksproblematik, hbtqi-flyktingar, människor med ätstörningar och ensamkommande unga, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag. Statsbidraget ska användas för att stärka organisationernas verksamhet och för att möta ett ökat behov av hjälp- och stödinsatser under pandemin. Begreppet ”socialt särskilt utsatta” syftar på personer som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät och som är svåra att nå för andra aktörer än civilsamhällets organisationer. Sommaren 2020 fördela

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nu fördelat statsbidraget till insatser som främjar mötesplatser för unga hbtqi-personer. Fyra organisationer får dela på två miljoner kronor och satsningen väntas resultera i flera nya fysiska mötesplatser i bland annat Västmanlands, Västra Götalands och Norrbottens län. Dessutom planeras flera digitala mötesplatser. - Den här satsningen visar att det finns ett stort intresse och behov runt om i landet för att starta eller utveckla verksamheter för unga hbtqi-personer. Myndigheten har prioriterat projekt som riktar sig till orter i gles- och landsbygd och socioekonomiskt utsatta områden samt till grupper bland unga hbtqi-personer som kan vara särskilt utsatta, säger generaldirektör Lena Nyberg. Stora delar av Sveriges saknar mötesplatser för unga hbtqi-personer. MUCF publicerade i mars en rapport som visar att de endast finns i 43 av Sveriges 290 kommuner. 30 av de 66 mötesplatserna återfinns i storstadsregionerna. I landsby

Regeringen har fullt fokus på att hantera pandemin och dess konsekvenser med stora satsningar i vårbudgeten. ”Det är förståeligt, men vi skulle gärna sett fler åtgärder för att stärka personer med funktionsnedsättning, som även vanligtvis är marginaliserade och har en svår ekonomisk sits”, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Ny version av tidigare utskick (2021-01-15, kl 10.30) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 30 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer och till hbtq-organisationer. Av 71 organisationer som sökt om bidrag för 2021 får 58 bifall. - Vi är glada över att ha fått ett ökat anslag med två miljoner kronor, totalt 11,3 miljoner kronor, att fördela till hbtq-organisationer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Av drygt 30 miljoner kronor som nu fördelas går nästan 19 miljoner kronor till 48 etniska organisationer. I dessa har minst 51 procent av medlemmarna utländsk bakgrund och man arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället. Bland de etniska organisationer som beviljats bidrag finns exempelvis Somaliland Riksförbund i Sverige, som fokuserar på att stärka demokratin och att främja ett aktivt medborgarskap i det svenska samhället för sina medlemmar, samt Ukrainska alliansen, s

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i bidrag till barn-och ungdomsorganisationer. I den summan ingår de 50 miljoner kronor som regeringen beslutat om, som en förstärkning av statsbidraget fram till 2022 på grund av pandemin. - Det är oerhört glädjande och betydelsefullt att regeringen gör den här extra satsningen på barn- och ungdomsorganisationer. Vi vet att flera organisationers ekonomi har påverkats negativt under 2020 och att de fått ställa om och ställa in verksamhet, säger generaldirektör Lena Nyberg. Syftet med statsbidraget är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 123 sökande beviljas 109 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Fritidsförbundet, en organisation för personer med funktionsvariationer, och Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund med stödchatten ”Jourhavande Kompis

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 38 miljoner kronor i statsbidrag till 52 projekt. Det är projekt som rör ungas organisering, att minska förekomsten av hot och hat i det offentliga samtalet samt att motverka eller förebygga rasism och intolerans. - Vi har i år haft betydligt fler ansökningar om projektbidrag, 230 stycken jämfört med 140 i fjol, en ökning med nästan 65 procent. Flera nya organisationer har sökt om bidrag och vi ser i år även flera exempel på nya typer av projekt och även nya ämnesområden, säger Kenneth Condrup, avdelningschef på MUCF. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Organisationerna får inte ha ett vinstsyfte med verksamheten och måste stödja sig på demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF förd

Utbrottet av coronavirussjukdom (covid-19) slår hårt även mot civilsamhällets organisationer och projekt. Många planerade aktiviteter kan inte genomföras och flera organisationer är oroliga för sin ekonomi och överlevnad. - Civilsamhället är nu viktigare än någonsin. Vi gör allt vi kan för att stödja dess organisationer och hjälpa till att skapa goda förutsättningar för dem att hantera problem som kan uppstå på grund av pandemin, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Det stora flyktingmottagandet 2015 visade på civilsamhällets nyckelroll i samhället, då både etablerade organisationer och nya initiativ mobiliserade människors engagemang. Nu märks samma utveckling. Varje dag ser vi prov på hur civilsamhället ställer upp för att möta de behov som uppstår, till exempel initiativ i sociala medier för att hjälpa riskgrupper med vardagsärenden och ideella krafter som sprider information på olika språk och till grupper som inte är så del

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 28 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer och till hbtq-organisationer. Av 78 organisationer som sökt om bidrag för 2020 får 58 bifall. - Det är ungefär lika många organisationer som får bidrag i år jämfört med tidigare år, säger Kenneth Condrup, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Bland organisationerna som nu får bidrag finns till exempel Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, Internationella Kvinnoförbundet, Nordic Bears och SFQ – Sveriges förenade HBTQIA+studenter. Av cirka 28 miljoner kronor fördelas totalt nästan 19 miljoner kronor till 47 etniska organisationer. I dessa har minst 51 procent av medlemmarna utländsk bakgrund och man arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället. Totalt drygt nio miljoner kronor fördelas till elva hbtq-organisationer som arbetar med att stärka ställningen i samhället för homo- och bisexuella, transpersoner och personer me

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 212 miljoner kronor i bidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Totalt rör det sig om 105 organisationer runt om i landet. - Syftet med bidraget är att stödja barn och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar och ungdomsförbund för en viss etnisk grupp, säger Kenneth Condrup, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. 123 barn- och ungdomsorganisationer har ansökt om organisationsbidrag för 2020. Av dessa får alltså 105 bifall på ansökan. Bland organisationerna finns till exempel RFSL Ungdom, Romska ungdomsförbundet, Ung Teaterscen och Unga Hörselskadade Sveriges Frimärksungdom. För att barn- och ungdomsorganisationer ska beviljas organisationsbidrag krävs generellt: att medlemskapet är frivilligt, att organisationen har haft verksamhet i Sverige under mins

Statens bidrag till jämställdhetsprojekt har i år särskilt fokus på funktionsnedsättning och hedersrelaterat våld och förtryck. Totalt fördelar Jämställdhetsmyndigheten tio miljoner kronor till organisationer som bidrar till att förbättra jämställdheten.

Ungas attityder och värderingar i viktiga samhällsfrågor och ungas möjligheter att påverka sätts i fokus under Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors, MUCF, dagar i Almedalen. MUCF lyfter särskilt situationen för unga hbtq-personer i Sverige. - Vi måste öka tryggheten för unga hbtq-personer i samhället genom aktivt arbete i skola, i öppen fritidsverksamhet och i mötet med unga nyanlända, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten arrangerar fyra egna seminarier och fyra tillsammans med Delegationen för unga och nyanlända till arbete, SKL, Skolverket, Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet, Region Dalarna och Almedalarna. Bland annat seminariet ”Hur inkluderar vi unga? Om stolthet, fördom och förväntan på stad och land” den 2 juli där bland andra generaldirektör Lena Nyberg, civilminister Ardalan Shekarabi och Victor Ganguly från We Change deltar. Lena Nyberg och andra MUCF-medarbetare deltar också i flera andra organisationers arrangemang. - Vi vill sprida kunskap och v

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nyligen rapporterat till regeringen att de statliga bidragen till civila samhället fyller en viktig samhällsfunktion. Nu lyfter MUCF de långsiktiga effekterna i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har fördelat statsbidrag till EKHO, HBTs Sverige, Homo-, bi- och transliberaler, RFSL, SFQ - Sveriges Förenade HBTQ-studenter, Transföreningen FPES och Öppna Moderater.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles frågor, MUCF, har fördelat bidrag till organisationer som arbetar för att motverka rasism. Projekten ska ta fram och sprida kunskap om rasism eller med olika metoder påverka och förändra attityder, normer och strukturer i samhället.